Kort svar: Askonsdagen är den första dagen i påskfastan och infaller fyrtiosju dagar före påsk. Dymmelonsdagen är onsdagen i stilla veckan och infaller fyra dagar före påskdagen.

Allt som oftast förekommer det en begreppsförvirring kring två onsdagar som infaller veckorna före påsk – askonsdagen och dymmelonsdagen.

Vad är askonsdagen?

Den som kommer först i ordning är askonsdagen – fyrtiosex dagar före påsk. Askonsdagen är den första dagen i den kristna påskfastan och infaller således dagen efter fettisdagen (som i sin tur är sista dagen i fastlagen). Eftersom påsken är en rörlig högtid (påskdagen kan infalla från 22 mars till 25 april är således också askonsdagen rörlig. Som tidigast kan askonsdagen vara den 4 februari och som senast den 10 mars.

Askonsdagen har fått sitt namn efter den katolska seden att strö aska över sig eller att rita ett kors i pannan med aska i inledningen av fastan som ett tecken på försakelse. I t.ex. Västerbotten åt man på Askonsdagen en gröt som kallades askgröt och som kokades på aska för att tarmarna skulle dra ihop sig och hindra hungerskänslorna.

Vad är dymmelonsdagen?

Dymmelonsdagen däremot är onsdagen som infaller närmast före påskdagen – alltså onsdagen i stilla veckan. Dymmelonsdagen kan vara som tidigast 18 mars och som senast 21 april.

När dymmelonsdagen  börjar går fastan (som ju började på askonsdagen) in i ett allvarligare skede. Under katolsk tid, när fastan togs på större allvar i Sverige, så lades allt arbete ner på dymmelonsdagen för att ligga nere till och med påskafton. Att hugga ved, baka bröd eller brygga öl sågs som mycket olämpligt och den som högg under de här dagarna högg bort växtligheten för det kommande året, hette det.

Dagarna från dymmelonsdagen till och med påskafton kallades för ”dymmeln”. Vidare skulle kyrkklockorna inte låta under dymmeln så därför virade man in klockornas metallkläppar i tyg eller ersatte dem med trästavar. Troligtvis härstammarordet dymmel från det fornordiska dymbil som betyder stum (jämför med engelskans dumb).

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2011-03-16)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag