Etikettarkiv: kristi himmelsfärd

När började man ha gökotta på Kristi himmelsfärdsdagen?

av

Kort svar: Att anordna gökotta på Kristi himmelsfärdsdagen är en tradition som går tillbaka till slutet av 1800-talet.

En gökotta är en ”tidig picknick en vårmorgon” som genomförs någon gång efter gökdagen. Ordet gökotta började användas 1869, men då var det olika dagar på våren t.ex. trefaldighetssöndagen som man syftade på.

Första gången som det anordnades gökotta på Kristi himmelsfärdsdagen var, åtminstone vad jag funnit i arkiven, torsdagen 3 juni 1886 i bl.a. Arboga, Eksjö och Motala.

Så här skriver Nordiska museet om gökottans utveckling:

Arbetarsympatisörer uppmanades via annonser i dagstidningar att ta med utflyktskorgar till en gökotta vid Liljeholmen. I själva verket var gökottan ett politiskt möte. August Palm, känd för sin uppfinningsrikedom, lyckades på detta sätt kringgå förbudet mot politiska möten som i praktiken rådde i staden.

Under 1900-talet anslöt sig övriga folkrörelser, som frikyrkorörelsen och nykterhetsrörelsen, till traditionen att anordna gökotta på Kristi himmelsfärdsdagen. För nykterhetsrörelsen passade det utmärkt då man från 1920-talet började fira folknykterhetens dag på samma datum.

Även idag förekommer gökottor, bl.a. inom Svenska kyrkan regi. Så här beskrivs det av Folkrörelsearkivet för Uppsala län:

I våra dagar innebär gökotta  helt enkelt en picknick i det gröna en tidig vårmorgon, i kristna sammanhang hålls dock ofta gudstjänst.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-05-25

Källor: Arboga Tidning 1886-05-28

”Kristi himmelsfärdsdagen” Nordiska museet (läst 2022-05-22)

”Gökotta – en folkrörelsetradition” Folkrörelsearkivet för Uppsala län 2017-05-02

När är folknykterhetens dag?

av

Kort svar: Folknykterhetens dag infaller på Kristi himmelsfärdsdagen, så alltså mellan 30 april och 3 juni.

Under slutet av 1800-talet var drickande av brännvin ett stort samhällsproblem i Sverige. Ur kampen mot superiet växte nykterhetsrörelsen under seklet fram som en av de svenska folkrörelserna. Redan 1893 började man tala om en dag för folknykterheten och den första anordnades, med namnet ”nykterhetsfolkets dag” anordnades söndag den 13 augusti 1893 i Kristinehamn.

Målet var att anordna ”Nykterhetsfolkets dag” en söndag varje sommar. Dock var nykterhetsrörelsen i slutet av 1800-talet splittrad i en absolutistisk (”godtämplarne och Sveriges blåbandsförening”) och en mer moderat (”Svenska nykterhetsförbundet”) falang. Det var svårt att enas om en specifik dag att uppmärksamma folknykterheten.

Eftersom nykterhetsrörelsen i Göteborg sedan 1920 firat nykterhetsfolkets dag på Kristi himmelsfärdsdag kom det några år senare ett förslag om att just Kristi himmelsfärdsdagen skulle bli nykterhetsfolkets dag i hela landet som det varit i Göteborg ”sedan många år tillbaka”. Så på Kristi himmelsfärdsdagen 21 maj 1925 hölls den första landsomfattande Nykterhetsfolkets dag med över 500 möten runt om i landet.

Att det blev Kristi himmelsfärdsdag berodde troligen dels på att det var en helgdag och att folk därmed var lediga och dels på att det inte fanns så många traditioner, förutom gökotta, fiske och eldar, knutna till dagen.

Nykterhetsfolkets dag fortsatte att firas med demonstrationer, möten och tal på Kristi himmelsfärdsdagen. År 1946 bytte man sedan man på dagen till ”Folknykterhetens dag” för att fokusera på att det skulle vara en dag för ”folknykterhet” (alltså nykterhet hos hela befolkningen) snarare än ”nykterhetsfolket” (alltså de aktiva i nykterhetsrörelsen).

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-05-25

Källor: Kristinehamnstidningen 1893-08-10

Reformatorn 1925-03-05

Vilken dag är gökdagen?

av

Kort svar: Gökdagen är i folktron den dag göken ska höras gala första gången (25 april, 29 april eller 6 maj)

Göken har i svensk folktro varit viktig för att spå framtiden. Man kunde genom att iaktta riktningen varifrån göken gol enligt principen ”Södergök är dödergök, Norrgök är sorggök; Östergök är tröstergök, Vestergök är bäster gök.”

Den första dagen man kunde höra göken gala kallades för ”gökdagen”. Enligt Saob var gökdagen antingen i slutet av april eller i början av maj:

(folkligt i vissa trakter, förr) eg.: den dag då göken först höres gala; visst datum under den tid då göken börjar gala; ofta: den 25 april, äv.: den 29 april o. den 6 maj.

Kristi himmelsfärdagen infaller ju strax efter gökdagen då den kan vara från 30 april till 3 juni och således är det inte så märkligt att man under slutet av 1800-talet växte fram en tradition att gå gökotta just på ”den heliga torsdagen”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-05-25

Källor: ”gökdagen” Saob (1929)

”Göken, äggen och samlingen” Göteborgs naturhistoriska museum, 2017-04-12

Hur firade man Krist himmelsfärdsdag i Sverige förr?

av

Kort svar: Kristi himmelsfärdsdagen firades förr som den första sommardagen med bl.a. metning, gökotta och Kristi himmelsfärdseldar.

Kristi himmelsfärdsdagen infaller den fyrtionde dagen efter påsk, alltid på en torsdag, och har firats i Sverige sedan landet blev kristet. Eftersom datumet för Kristi himmelsfärdsdagen är beroende av påsken så kan den infalla från 30 april till 3 juni.

Numera är Kristi himmelsfärdsdagen en helgdag som inte uppmärksammas i någon större utsträckning, men längre tillbaka i tiden fanns det flera olika traditioner kopplade till dagen. Det religiösa inslaget, kopplar till att Jesus for upp till himlen, har varit sparsamma. Snarare har det firats som en ledig dag och det var förr vanligt att ungdomar ”i stora flockar ställde färden till någon grannkyrka”. Från Småland berättas att:

På 1840-talet var det så mycket främmat folk vid Vislanda kyrka på Helig torsdag så icke allenast kyrkan var överfylld med folk utan hela kyrkogården sockenstugugården och långt ut i Lindås hage. De sade att denna kyrkodag liknade en marknadsdag

Dagen räknades också ibland som första sommardagen, även om den har det epitetet i konkurrens med flera andra dagar bl.a. Tiburtius och första maj. Då det var första sommardagen kunde man från och med nu som kvinna gå barärmad och man kunde lägga undan vinterkläderna.

Kristi himmelsfärdsdagen har också kallar för ”första metardagen” eftersom man nu kunde påbörja sommarmetet. Så här förklarar Bringéus (s. 75) traditionen:

Även om fisken leker vid denna tid, förefaller det snarare ha funnits en rituell än en rationell anledning till första metardagen. Jag förmodar att det funnits ett samband med den medeltid vigningen av fiskedon denna helg.

Enligt traditionen skulle man meta från tidig morgon till sen kväll för att se när på dygnet det nappade som bäst. Vid den tidpunkten skulle det nämligen nappa som bäst även resten av året.

En annan tradition som numera är helt försvunnen är Kristi himmelsfärdseldar som förekom i sydvästra Skåne och västra Västergötland samt norra Dalsland och sydvästra Värmland. Förklaringen till eldarna var dels desamma som för valborgsmässoeldarna – att de hjälpte till att skrämma bort vargar och dels hängde det samman med en annan tradition – att fånga rävungar. Rävungarna som föds i mars har i maj och juni nämligen lämnat grytet och var då ett lätt byte. Eldarna var delvis till för att locka fram ungarna ur grytet.

När arbetarrörelsen växte fram under slutet av 1800-talet blev det vanligt att man anordnade gökottor, ”tidig picknick en vårmorgon”, på Kristi himmelsfärdsdagen. Så här skriver Nordiska museet:

Arbetarsympatisörer uppmanades via annonser i dagstidningar att ta med utflyktskorgar till en gökotta vid Liljeholmen. I själva verket var gökottan ett politiskt möte. August Palm, känd för sin uppfinningsrikedom, lyckades på detta sätt kringgå förbudet mot politiska möten som i praktiken rådde i staden.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-05-25

Källor:

”Kristi himmelsfärdsdagen” Nordiska museet (läst 2022-05-22)

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Är Systembolaget öppet på Kristi himmelsfärdsdagen?

av

Kort svar: Nej, Systembolaget är inte öppet på Kristi himmelsfärdsdagen.

Systembolaget har under lång tid spelat en avgörande roll för svensk alkoholpolitik. Tydligast blir det kring då stora helgerna då det dricks stora mängder av t.ex. julöl, påsköl eller champagne på nyårsafton och en viktig fråga för många svenskar är om Systembolaget har öppet eller inte.

En helg där det inte finns så många traditioner kopplat till drickande av alkohol är Kristi himmelsfärdsdagen. Men eftersom Kristi himmelsfärdsdagen är en röd dag så är Systembolaget ändå inte öppet på den torsdagen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-05-11

Källa: ”Systembolagets öppettider under storhelger 2022”

Firas Kristi himmelsfärdsafton i Sverige?

av

Kort svar: Nej, Kristi himmelsfärdsafton har aldrig firats i Sverige i någon större utsträckning.

Det finns en tradition i Sverige att fira helgdagsaftnar i större utsträckning än själva helgdagen. Till exempel så är det på julafton vi äter julmat, delar ut julklappar och tittar på Kalle Anka, inte juldagen och det är på midsommarafton man äter sill och potatis och dricker snaps, inte på midsommardagen.

När det kommer till Kristi himmelsfärdsdagen så det dock inte så. Kristi himmelsfärdsdagen infaller 39 dagar efter påskdagen och är därför alltid på en torsdag. Det finns vissa traditioner kopplade till helgdagen, ex att det är första metardagen och även folknykterhetens dag, men numera är det mest ett sätt för svenskar att få långhelg eftersom fredagen ofta blir en klämdag.

Däremot är Kristi himmelsfärdsafton, alltså onsdagen före Kristi himmelsfärdsdagen ingenting som uppmärksammas eller har uppmärksammats i Sverige. Det finns enstaka exempel på traditioner kopplade till aftonen och ibland kan vissa kollektivavtal göra det möjligt att sluta tidigare eller ta halvdag eftersom onsdagen är dag före helgdag.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-05-12)

Vilken dag är ”första metardagen”?

av

Kort svar: Enligt en äldre svensk tradition räknas Kristi himmelsfärdsdagen som den första metardagen.

Under den svenska historien har det varit vanligt att man kopplat samman olika kristna märkesdagar med profana händelser. Så har det t.ex. hetat att Larsdagen (10 augusti) var första dagen för att bärga skörden och att Tiburtius (14 april) var första sommardagen i vissa delar av Sverige.

Till Kristi himmelsfärdsdagen (torsdagen fyrtio dagar efter påsk) har en något udda tradition knutits – dagen räknas nämligen som första metardagen i nästa hela landet. Det udda är att Kristi himmelsfärd ju kan variera i almanackan från att infalla så tidigt som 30 april och så sent som 3 juni.

Så här förklarar Bringéus (s. 75) traditionen:

Även om fisken leker vid denna tid, förefaller det snarare ha funnits en rituell än en rationell anledning till första metardagen. Jag förmodar att det funnits ett samband med den medeltid vigningen av fiskedon denna helg.

Enligt traditionen skulle man meta från tidig morgon till sen kväll för att se när på dygnet det nappade som bäst. Vid den tidpunkten skulle det nämligen nappa som bäst även resten av året.

Förutom metandet finns det en rad andra traditioner knutna till Kristi himmelsfärd, bl.a. gökotta, Kristi himmelsfärdseldar och att det är folknykterhetens dag.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-05-07

Källor:  Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Bromma : OrdalaBringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Varför firar vi Kristi himmelsfärdsdag i Sverige?

av

Kort svar: Kristi himmelsfärdsdagen firas fyrtio dagar efter påskdagen till minne av att Jesus fördes upp till himlen.

Den kristna påsken firas till minne av Jesus död (på långfredagen) och uppståndelse (på påskdagen). Efter att Jesus uppstått ska han enligt Bibeln ha visat sig för sin lärjungar i fyrtio dagar innan han togs upp i himlen.

Han framträdde för dem efter att ha lidit döden och gav dem många bevis på att han levde, då han under fyrtio dagar visade sig för dem och talade om Guds rike. …/

När han hade sagt detta såg de hur han lyftes upp i höjden, och ett moln tog honom ur deras åsyn.

Antagandet är alltså att Jesus först visade sig under fyrtio dagar (påskdagen inräknad) och på den fyrtionde dagen for upp till himlen. Således infaller Kristi himmelsfärd alltid på en torsdag fyrtio dagar efter påskdagen.

Obereschach_Pfarrkirche_Fresko_Fugel_Christi_Himmelfahrt_crop.jpg

Bildkälla: Wikipedia.

Firandet av Kristi himmelsfärd går långt tillbaka till de första århundradena. Martin Modéus skriver i boken Tradition och liv (s. 143)

Ända sedan 300-talet har man 40 dagar efter påsk firat Kristi himmelsfärd, dagen då den uppståndne Jesus lämnade den synliga tillvaron på jorden.

Eftersom det – till skillnad från ex. jul och midsommar – inte finns någon koppling mellan Kristi himmelsfärd och det naturliga året var det först i och med kristendomens utbredning som dagen började högtidlighållas i Sverige.

Under medeltiden genomfördes himmelsfärdsspel och i Visby domkyrka finns en Kristusbild från den tiden som man troligtvis brukade hissa upp genom taket under mässan. Vidare kastades blommor eller bröd ner genom hålet. Under senare tid knöts andra traditioner till dagen, bl.a. eldar och gökotta.

Kristi himmelsfärdsdags status som helgdag har varit föremål för mycket diskussioner. År 1815 yrkades det i riksdagen på att Kristi himmelsfärdsdag inte längre skulle ha status som helgdag, men yrkan avslogs. Senare under 1800-talet kom flera gånger förslag att flytta dagen till nästföljande söndag och 1968 föreslog 1963 års arbetstidskommittén att flytta dagen till lördagen. Men Kristi himmelsfärdsdagens status som helgdag hänger kvar och att den infaller på en torsdag gör att många har fredagen därefter som en ”klämdag”.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-05-10) 

Källor:

Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Modéus, Martin (2000) Tradition och liv Verbum, Stockholm

Är Kristi himmelsfärdsdag en röd dag?

av

Kort svar: Ja, Kristi himmelsfärdsdag är alltid en röd dag i Sverige

Vilka dagar som i Sverige är allmänna helgdagar (röda dagar i almanackan) regleras i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom alla söndagar är det:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, /../ långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag

Kristi himmelsfärdsdagen är alltså en röd dag och har varit sådan egentligen ända sedan kristendomen infördes i Sverige runt 1100-talet. Dock har det genom åren gjorts otaliga försöka att ta bort Kristi himmelsfärdsdag som helgdag. Så här skriver Bringéus:

Vid riksdagen 1815 yrkade man också på att Kristi himmelsfärdsdag skulle indragas, och senare under 1800-talet framfördes upprepade förslag att förlägga den till en söndag.

Även när kalenderreformen 1953 genomfördes diskuterades det att flytta Kristi himmelsfärdsdag (förslaget var till lördagen). Utredningen om Allmän arbetstidslag 1968 förordade även den att Kristi himmelsfärdsdag (och även trettondagen för övrigt) skulle flyttas:

Enligt kommitténs mening bör reformen inskränkas till att avse trettondagen och Kristi himmelsfärdsdag.
/…/ Vad som kan komma i fråga är en flyttning av dagarnas firande på sådant sätt att splittring av arbetsveckorna undanröjs.

Utredningen landade i förslaget att flytta Kristi himmelsfärdsdag till lördagen 42 dagar efter påsk, men Kristi himmelsfärds dag lyckades och har fortsatts lyckas bibehålla sin status som helgdag.

Fullskärmsinfångning 2014-04-17 011319

Eftersom Kristi himmelsfärd är knuten till påskfirandet kan dagen infalla som tidigast 30 april och som senast 3 juni, dock alltid på en torsdag. Att det är en torsdag som är en röd dag brukar fredagen efter Kristi himmelsfärd ofta räknas som en ”klämdag” då många får eller tar ledigt.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-07)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Vilken dag är Kristi himmelsfärdsdag 2022?

av

Kort svar: Kristi himmelsfärdsdag är sjätte torsdagen efter påskdagen och kan alltså infalla som tidigast 30 april och som senast 3 juni. År 2022 infaller himmelsfärdsdagen den torsdagen den 26 maj.

En av många rörliga högtidsdagar som är knutna till den kristna påsken är Kristi himmelsfärdsdag. Att man firar Kristi himmelsfärdsdag har att göra med följande texter ur Apostlagärningarna att göra.

Han framträdde för dem efter att ha lidit döden och gav dem många bevis på att han levde, då han under fyrtio dagar visade sig för dem och talade om Guds rike. …/

När han hade sagt detta såg de hur han lyftes upp i höjden, och ett moln tog honom ur deras åsyn.

Med utgångspunkt i texten menar hamnar alltså Kristi himmelsfärdsdag fyrtionde dagen i påsk (där påskdagen blir första dagen). Eftersom påskdagen, i enlighet med de regler som gäller för uträknandet av påskens tidpunkt, kan infalla alltifrån 22 mars till 25 april gäller samma spann för Kristi himmelsfärd.

Som tidigast (de år som påskdagen är 22 mars) kan Kristi himmelsfärdsdag infall den 30 april – detta skedde senast år 1818 (dock inte i Sverige) och kommer att inträffa nästa gång år 2285. År 2008 inföll Kristi himmelsfärdsdagen dock nästan så tidigt som det går – nämligen 1 maj.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-05, uppdaterad 2021-01-06)