Kort svar: Exakt när man började fira Kristi himmelsfärdsdag är oklart, men uppgifter talar för att det inom kristna församlingar firats sedan 300-talet. Till Sverige kom det i och med kristendomen någon gång kring 1100-talet.

Den fyrtionde dagen i påsktiden infaller Kristi himmelsfärdsdag. Eftersom dagens placering i almanackan är knuten till påsken så kan den infall alltifrån 30 april till 3 juni, men det är alltid på en torsdag.

Att man firar Kristi himmelsfärdsdag fyrtionde dagen i påsktiden har att göra med följande texter ur Apostlagärningarna att göra.

Han framträdde för dem efter att ha lidit döden och gav dem många bevis på att han levde, då han under fyrtio dagar visade sig för dem och talade om Guds rike. …/

När han hade sagt detta såg de hur han lyftes upp i höjden, och ett moln tog honom ur deras åsyn.

Antagandet är alltså att Jesus först visade sig under fyrtio dagar (påskdagen inräknad) och på den fyrtionde dagen for upp till himlen. Firandet av Kristi himmelsfärd går långt tillbaka, till de första århundradena. Martin Modéus skriver i boken Tradition och liv (s. 143)

Ända sedan 300-talet har man 40 dagar efter påsk firat Kristi himmelsfärd, dagen då den uppståndne Jesus lämnade den synliga tillvaron på jorden.

Eftersom det – till skillnad från ex. jul och midsommar, inte finns någon koppling mellan Kristi himmelsfärd och det naturliga året var det först i och med kristendomens utbredning som dagen började högtidlighållas i Sverige.

Under medeltiden genomfördes himmelsfärdsspel och i Visby domkyrka finns en Kristusbild från den tiden som man troligtvis brukade hissa upp genom taket under mässan. Vidare kastades blommor eller bröd ner genom hålet.

I vissa delar av Sverige (sydvästra Småland, Värmland och Närke) fanns en tradition att på Kristi himmelsfärdsdag vandra i grupp till någon närbelägen kyrka. Eftersom ett av skälen till vandringarna var att man på kyrkbacken träffade andra ungdomar och inledde romanser fanns ett motstånd hos prästerskapet. De ville hellre att ungdomarna höll sig i sina egna socknar eftersom det då var lättare att kontrollera dem.

En annan, mer profan tradition, var att Kristi himmelsfärdsdagen räknades som den första metardagen för året. Dessutom fanns det en rad andra traditioner vilka många idag har försvunnit.

Kristi himmelsfärdsdags status som helgdag har varit föremål för mycket diskussioner. År 1815 yrkades det i riksdagen på att Kristi himmelsfärdsdag inte längre skulle ha status som helgdag, men yrkan avslogs. Senare under 1800-talet kom flera gånger förslag att flytta dagen till nästföljande söndag och 1968 föreslog 1963 års arbetstidskommittén att flytta dagen till lördagen.

Men än så länge är Kristi himmelsfärdsdag en av de dagar vi har som ledig dag i Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2013-02-14)

Källor: Tradition och liv av Martin Modéus,

Svenska traditioner av Ebbe Schön

Årets festseder av Nils-Arvid Bringéus.