Kort svar: Kristi himmelsfärdsdagen firades förr som den första sommardagen med bl.a. metning, gökotta och Kristi himmelsfärdseldar.

Kristi himmelsfärdsdagen infaller den fyrtionde dagen efter påsk, alltid på en torsdag, och har firats i Sverige sedan landet blev kristet. Eftersom datumet för Kristi himmelsfärdsdagen är beroende av påsken så kan den infalla från 30 april till 3 juni.

Numera är Kristi himmelsfärdsdagen en helgdag som inte uppmärksammas i någon större utsträckning, men längre tillbaka i tiden fanns det flera olika traditioner kopplade till dagen. Det religiösa inslaget, kopplar till att Jesus for upp till himlen, har varit sparsamma. Snarare har det firats som en ledig dag och det var förr vanligt att ungdomar ”i stora flockar ställde färden till någon grannkyrka”. Från Småland berättas att:

På 1840-talet var det så mycket främmat folk vid Vislanda kyrka på Helig torsdag så icke allenast kyrkan var överfylld med folk utan hela kyrkogården sockenstugugården och långt ut i Lindås hage. De sade att denna kyrkodag liknade en marknadsdag

Dagen räknades också ibland som första sommardagen, även om den har det epitetet i konkurrens med flera andra dagar bl.a. Tiburtius och första maj. Då det var första sommardagen kunde man från och med nu som kvinna gå barärmad och man kunde lägga undan vinterkläderna.

Kristi himmelsfärdsdagen har också kallar för ”första metardagen” eftersom man nu kunde påbörja sommarmetet. Så här förklarar Bringéus (s. 75) traditionen:

Även om fisken leker vid denna tid, förefaller det snarare ha funnits en rituell än en rationell anledning till första metardagen. Jag förmodar att det funnits ett samband med den medeltid vigningen av fiskedon denna helg.

Enligt traditionen skulle man meta från tidig morgon till sen kväll för att se när på dygnet det nappade som bäst. Vid den tidpunkten skulle det nämligen nappa som bäst även resten av året.

En annan tradition som numera är helt försvunnen är Kristi himmelsfärdseldar som förekom i sydvästra Skåne och västra Västergötland samt norra Dalsland och sydvästra Värmland. Förklaringen till eldarna var dels desamma som för valborgsmässoeldarna – att de hjälpte till att skrämma bort vargar och dels hängde det samman med en annan tradition – att fånga rävungar. Rävungarna som föds i mars har i maj och juni nämligen lämnat grytet och var då ett lätt byte. Eldarna var delvis till för att locka fram ungarna ur grytet.

När arbetarrörelsen växte fram under slutet av 1800-talet blev det vanligt att man anordnade gökottor, ”tidig picknick en vårmorgon”, på Kristi himmelsfärdsdagen. Så här skriver Nordiska museet:

Arbetarsympatisörer uppmanades via annonser i dagstidningar att ta med utflyktskorgar till en gökotta vid Liljeholmen. I själva verket var gökottan ett politiskt möte. August Palm, känd för sin uppfinningsrikedom, lyckades på detta sätt kringgå förbudet mot politiska möten som i praktiken rådde i staden.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-05-25

Källor:

”Kristi himmelsfärdsdagen” Nordiska museet (läst 2022-05-22)

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma