Vem är ”Erik” som gett namn åt 18 maj?

Kort svar: Den Erik som hade sin helgondag och därmed fått ge namnsdag åt 18 maj är kung Erik den helige (1125-1160)

Under den katolska medeltiden var almanackan full med olika helgondagar. Dels kontinentala helgon som t.ex. lucia (13 december), Markus (25 april) och Martin (11 november). Därtill byggdes almanackan successivt på med svenska helgon som t.ex. Birgitta (7 oktober) och Erik (18 maj).

Den Erik som fick sin helgondag 18 maj är Erik Jedvardsson som var den första kungen av den eriksak ätten. Erik var kung på 1150-talet och vi vet egentligen inte så mycket om honom. Han mördades på Kristi himmelsfärdsdagen 1160 och blev lokalt dyrkat som ett helgon, även om han aldrig kanoniserades av påven.

Hans helgondag – 18 maj – var helgdag i Sverige fram till 1571, men uttrycker ”om Erik ger ax så ger Olof kaka” levde kvar längre.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-04-05

Källa: Sture Bolin: Erik den helige i Svenskt biografiskt lexikon (1953)

Vad betyder uttrycket ”om Erik ger ax så ger Olof kaka”?

Kort svar: Uttrycket ”om Erik ger ax så ger Olof kaka” betydde förr att om sådden hade skett kring Eriksdagen (18 maj) så kunde bonden skörda vid Olsmäss (29 juli).

Många av de helgon- respektive apostladagar som tidigare var helgdagar i Sverige var också förknippade med olika minnesregler som relaterade till väder och jordbruk. På Anderasdagen (30 november) så kunde man förutspå julens väder, till Bartolomeus (24 augusti) skulle man också ha löken ha tagits upp och humlen skulle ha plockats och på Larsmässan (10 augusti) skulle slåttern vara klar.

Ett klassiskt uttryck är ”om Erik ger ax så ger Olof kaka”. Det innebar helt enkelt:

att säden ska gå i ax på Sankt Eriks dag den 18 maj för att kunna skördas till Olof den heliges den 29 juli. 

Om man sådde runt Eriksdagen 18 maj så skulle man sedan kunna skörda kring Olsmäss den 29 juli. Så här skriver dock Swahn (s. 31):

Det kunde stämma före 1753, när man opererade bor 11 dagar ur februari, så att almanackan blev rättvisande igen. Sen dess torde det inte bakas särskilt många kakor av årets skörd på Olofsdagen.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap.(2021-04-15)

Källor:

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Ordalaget: Bromma

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag