När teve-visades ”Tomten – en vintersaga” på julafton första gången?

Kort svar: Första gången filmatiseringen av Viktor Rydbergs dikt ”Tomten” teve-visades på julafton var 1981.

Viktor Rydberg skrev sin dikt Tomten till Ny Illustrerad Tidning i februari 1881. Det skulle sedan dröja ytterligare sextio år innan dikten filmatiserades med Gösta Roosling som regissör. Den 8 december 1941 hade filmen Tomten . en vintersaga premiär på biografen Sture i Stockholm.

Sedan skulle det dröja ytterligare drygt trettio år innan filmen visades på teve. Det var på nyårsafton kl. 19.15 1972 som TV1 visade filmen under rubriken ”Ur SF-arkivet”. Sedan visades filmen igen 1978 men då på dagen före julafton.

Första gången som Tomten – en vintersaga faktiskt visades på julafton var 1981 och då skriver man i teve-tablån: ”Ur SF-arkivet är denna berättelse hämtad”.

Teve-tablån 1981-12-24

Efter julaftonspremiären visas kortfilmen med oregelbundenhet på teve under 1980-talet. Året efter premiären visas den på annandag jul. Nästa år (1983) samt 1985 visas den inte alls. Åren 1984 och 1989 visas den på julafton. År 1986 går den att se dagen före julafton och 1988 är det juldagen som den visas på.

Det är egentligen först med visningen på julafton 1995 som Tomten – en vintersaga börjar dem återkommande teve-tradition. Därefter har den visats varje julafton (förutom 2012 då den sändes på juldagen).

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-18

Källor: alla teve-tablåer för julhelgen mellan 1970 och 2020 på svd.se/arkiv

När hade filmen ”Tomten – en vintersaga” premiär?

Kort svar: Filmatiseringen av Viktor Rydbergs dikt ”Tomten” hade biopremiär den 8 december 1941.

I februari 1881 publicerades Viktor Rydbergs dikt ”Tomten” i Ny Illustrerad tidning. Då var det ingenting som tydde på att dikten var en juldikt. Varken midvinter är tomte behöver nämligen nödvändigtvis förknippas med julen.

Under 1941 var det dock dags att definitivt göra dikten till en julklassiker. Då skulle nämligen dikten filmatiseras och Gösta Roosling fick ansvar för regin. Så här skriver Svenska Dagbladet om inspelningen:

Det är Gösta Roosling, känd kortfilmare och upphovsman till ”Julottan” och Konfirmationen”, som har vågat sig på att omforma Viktor Rydbergs klassiska dikt ”Tomten” till en film. /../ Uppe i Älvrosgården togos på måndagen några scener till versraderna: Gå till visthus och redskapshus, känner på alla låsen”.

Filmen hade sedan premiär den 8 december 1941 på biografen Sture. Då var den del i ett kortfilmspaket med namnet Kalle Anka bjuder på fest.

Första gången som Tomten – en vintersaga sänds på teve är i TV1 på nyårsafton 1972 k 19.15. Första gången som kortfilmen sändas i anslutning till jul är dan före dopparedan, alltså 23 december, 1978. Sedan sänds den på julafton första gången 1981.

Tevetablån 1978-12-23

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-18

Källor:

SvD 1941-02-25

SvD 1941-12-08

SvD 1972-12-31

SvD 1978-12-24

SvD 1981-12-24

Vilken färg hade tomten i Sverige förr i tiden?

Kort svar: Den äldre svenska tomten (inte jultomten) var ofta gråklädd, med röd toppluva och ett långt snövitt skägg.

Som enskild symbol för julen är jultomten med sin resliga gestalt, sitt långa vita skägg, sina röda kläder och sitt bullrande skratt ganska ohotad. Den moderna jultomten som vi lärt känna via främst Disneyfilmer och Coca Cola-reklam har dock mycket lite med den svenska tomten att göra.

Kortformen ”tomte” finns i tryckt form först 1781. Dessförinnan var det i kombination med andra ord – ex. tomtebisse och tomtegubbe. Tomten är långt ifrån samma karaktär som jultomten.

Tomten sågs av den kristna kyrkan som ett ont väsen, men i folktron levde han länge som en känd figur som tog hand om många bestyr på gården. Namnet ”tomte” kommer från platsen där tomten verkade, alltså gårdstomten (platsen där huset står).

Tomten hade från början ingenting med jul att göra och själva tanken att han skulle dela ut julklappar är bakvänd, snarare var det tomten som förväntades få gåvor av husfolket.

e_tomten

Till sin natur var tomten ett skyggt väsen som visade sig sällan för människor. De som sa sig ha sett honom var inte sällan barn. Så här beskrivs han av n murare i Kastlösa socken i början av förra seklet:

Han [tomten] hade grått skägg å en rö pinnmössa å e lita blå kavajtröja, dä va allt som ja såg. Men ja sprang fort ner te mor mi där ho var

Återkommande i folk beskrivningar av tomten är att det är en liten figur på runt en meter. Tomten var ofta klädd i grå vadmalskolt och på huvudet någon form av röd eller mer sällan grå toppluva. Ibland kunde tomten vara klädd i rött eller grönt eller, som i berättelsen ovan, blått. De flesta tomtar hade snövitt eller ulvgrått skägg, även om en del var slätrakade.

Skrivet av Mattias Axelsson (2011-11-15)

Källa: Schön, Ebbe (1996) Vår svenska tomte – sägner och folktro Natur och Kultur

Är Viktor Rydbergs dikt ”Tomten” en juldikt?

Kort svar: Från början var dikten ”Tomten” ingen juldikt.

Viktor Rydberg skrev dikten Tomten till Ny Illustrerad tidning och den publicerades den 19 februari 1881. Därefter återpublicerades den i flertalet tidningar under våren 1881. Det var alltså inte i anslutning till julhelgen som dikten först skrevs.

Ny Illustrerad tidning 19 februari 1881. Fotokälla.

Och läser man texten inser man snart att det inte finns några referenser alls till vare sig julfirande eller tiden kring julafton.

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
gott intill morgontimma.
Månen sänker sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

Egentligen är det bara två saker som löst skulle kunna kopplas till julen – tomten själv samt att det är midvinternatt.

Vad gäller det senare så finns det inget tydligt samband mellan midvinter och jul. Idag är det många som förlägger midvinternatten till natten för vintersolståndet, men vanligare förr var att förlägga tiden för midvintern till natten mellan 13 och 14 januari. Senare har även kyndelsmässodagen (2 februari) fungerat som midvinter. Så här skriver Göran Stålblom:

En bra utgångspunkt är alltså att det är rimligt att skilja mellan vintersolståndet, något dygn innan vår tids julafton, och midvinter, en eller två månader därefter.

Inte heller tomtens närvaro i dikten gör den till en juldikt. När Rydberg skrev sin dikt 1881 hade den lille gårdstomten ännu inte transformerats till den julklappsutdelande och något mer välväxte jultomten.

Så här skriver Ulla Ehrensvärd om Rydbergs dikt:

Inte bara tidpunkten för publiceringen, utan hela stämningen i dikten visar, att Rydberg inte tänkte sig tomten som en julklappsutdelare.

Hur dikten Tomten blir en juldikt är inte helt klarlagt, men när den återpubliceras under 1890-talet och in på det nya seklet så är det oftast under december månad. När sedan filmen Tomten – en vintersaga från hade premiär i december 1941 och teve började sända den under julhelgen så blir dikten mer och mer av just en juldikt.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2009-12-24, uppdaterad 2021-11-17

Källor:

Ehrensvärd, Ulla (1979) Den svenska Tomten Svenska Turistföreningens förlag

Stålbom, Göran (1994) Vintersolståndet – Om jul, jord och äring i folklig tradition Fabel

Varför är jultomten röd?

Kort svar: Att jultomten har rött som sin primära färg på kläderna beror troligen på att det var den bästa kontrastfärgen till svart när tryckerierna under andra halvan av 1800-talet började färglägga teckningar av jultomten.

Enligt en spridd myt så var det Coca-Cola som skapade den moderna jultomten och då skulle jultomtens färger vara ett resultat av Coca-Colas rödvita färger. Men det är alltså inte sant.

Dock är det sant att Coca-Cola haft stor betydelse när det gäller spridningen av bilden av hur jultomten skall se ut, liksom Disney (via kortfilmen Jultomtens verkstad) har haft.

W226_santa_1932-604bb-604-337-bfff5ddb.rendition.598.336.jpg

Coca Cola-tomten skapades av svenskättlingen Haddon Sundblom på 1930-talet, men redan långt tidigare hade liknande bilder av jultomten publicerats.

Santa Claus i USA

Här kan det vara på sin plats att skilja mellan den nordiska jultomten och den anglosaxiska. I Sverige lever dessa sida vid sida i julpynt, julgransprydnader och på julkort. Den anglosaxiska jultomtens (Santa Claus) formutveckling är främst ett resultat av illustratören Thomas Nasts teckningar.

År 1863 ritade Nast sin första Santa Claus och fortsatte sedan att utveckla jultomten som en dvärgliknande figur med rödbrusigt ansikte och vitt skägg klädd i ylle och en vit minkmössa med tofs.

Harpers_1863_01-_thomas-nast-santa-claus.jpg

Thomas Nasts första bild av Santa Claus (1863)

Nast inspirerades i sina teckningar framförallt av Clement C Moores dikt A visit from St Nicholas (från 1823) som bl.a. beskriver St Nikolas så här:

His cheeks were like roses, his nose like a cherry!

His droll little mouth was drawn up like a bow

And the beard of his chin was as white as the snow;

Nast hade bayerskt påbrå och hans bild av Santa Claus var naturligt nog inspirerad av den tyska folktron bild av dvärgar. Dessa hade bl.a. förmågan att ta sig upp och ned genom skorstenar, vilket Nast använde sig av när han skulle visa hur Santa Claus tog sig in i hus för att överlämna julklappar. Så här skriver Ulla Ehrensvärd

alla sentida bilder av Santa Claus återgår mer eller mindre direkt till hans [Nasts, min anm.] typ, även om gubben nuförtiden – under intryck av Father Christmas – har blivit fullvuxen

Men redan 1821 (två år innan A visit from St Nicholas) publicerades vad som tros vara den första bilden av St Nicolas i röda kläder. Det var i den illustrerade berättelsen Old Santeclaus with Much Delight.

The_Children's_friend._Number_III._A_New-Year's_present,_to_the_little_ones_from_five_to_twelve._Part_III_(1821),_page_3.jpg

Bild från Old Santeclaus with Much Deligh (1821)

Så här skriver historikern Brian McGinty:

If this was the first lithograph, that is, a color picture, it would be only logical that the printer choose a color that would show the new process to best advantage. Brown, the color of most fur, would not present a great enough contrast with the black of surrounding type. In fact, of all the colors, red would seem to be the most appropriate and arresting choice.

Att man valde rött som färg för Santa Claus har beror alltså på att det är den bästa kontrastfärgen till svart.

Under åren som följde efter Nasts första jultomteteckningar florerade en rad olika varianter av jultomten. Bilderna nedan (hämtade från Snopes) är från 1906, 1908 och 1925. De visar hur jultomten har fått sin röda färg ett par decennier innan Sundblom ritade sin Coca cola-tomte.

År 1927 (alltså fyra år innan Sundblom målade sin jultomte för Coca Cola) skrev New York Times att bilden av jultomten redan var standardiserad:

A standardized Santa Claus appears to New York children. Height, weight, stature are almost exactly standardized, as are the red garments, the hood and the white whiskers. The pack full of toys, ruddy cheeks and nose, bushy eyebrows and a jolly, paunchy effect are also inevitable parts of the requisite make-up.

Jultomten i Sverige

Om Thomas Nast skapade den moderna Santa Claus är den framför allt Jenny Nyström som påverkat bilden vår svenska jultomte. Hennes första bild av en tomte var illustrationen av Viktor Rydbergs berättelse ”Lille Viggs äfventyr på julafton” från 1871. När texten gavs ut i bokform 1875 gick uppdraget att illustrera boken till den då 18-åriga Nyström. Rydberg var inte alls nöjd med Nyströms illustration och hennes tomtar har egentligen ganska lite gemensamt med hur hennes senare tomtar kom att se ut.

Tomten-Jenny-Nyström.jpg

Jenny Nyströms bild av den svenska jultomten.

Ännu mindre likhet fanns med den tomte hon ritade 1881 för Ny illustrerad tidning. Den tomten var skägglös med stor huvud och ett ganska elakt grin. Först året därefter började hennes mer moderna tomte ta form i en illustration av Herman Hofbergs ”Svenska folksägner”. Därefter utvecklar Nyström sin tomte till den tomte vi känner idag med vitt skägg och (oftast) röd luva.

Nasts Santa Claus växte sedan under 1900-talet upp och blir fullängd. Genom sin medverkan i olika reklamkampanjer (bl.a. för Coca Cola) och tecknade filmer (främst Disneys Jultomtens verkstad från 1932) fick Santa Claus sitt genomslag i stora delar av världen.

I Sverige har Santa Claus dock inte helt lyckats tränga undan den nyströmska jultomten utan de lever till viss del sida vid sida. Även om min uppfattning är att den senare mer och mer trängs undan till förmån för Disney-tomten i alla fall i reklamkampanjer i tidingar och på teve.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2018-12-09)

Källa:

Ehrensvärd, Ulla (1979) Den svenska Tomten Svenska Turistföreningens förlag

Restad, Penne L. (1995) Christmas in America: A History

Norlin, Arne (2012) Myten om tomten Arx förlag

The Claus that refreshes” www.snopes.com