Kort svar: Advent har i någon mån uppmärksammats så länge kristendomen funnits i Sverige. Men det är först under 1900-talet som fått ett större genomslag.

Advent anses av många vara början på nedräkningen inför julfirandet. I hemmen tänds adventsljusstakar och adventsstjärnor. På teve sänds julkalendern. Och det är inte längre förenat med spott och spä att börja spela julmusik.

Advent kommer av det latinska uttrycket ”adventus Domini” som betyder ”Herrens ankomst”. Och det är förstås Jesus ankomst på juldagen som man väntar på. I slutet av 400-talet bestämde Perpetuus av Tours att julfastan skulle inledes redan vid Mårtensdagen och hållas måndag, onsdag och fredag. Rom ansåg dock att detta var väl tilltaget och bestämde istället att adventsfastan skulle vara i fyra veckor.

När kristendomen kom till Norden var adventsfastan fyra veckor, men kortades senare av så att den inleddes i och med soluppgången 13 december – alltså Luciadagen.

Däremot var inte firandet av advent särskilt framträdande i det svenska bondesamhället. Om man t.ex. läser böcker om svenska högtider från första delen av 1900-talet, ex. Årets folkliga fester (1936) av Martin P Nilsson och Årets fester (1953) av Albert Eskeröd, så är det väldigt lite och ibland inget alls om just advent.

De äldsta beläggen för adventsljusstakar med fyra ljus är från det tidiga 1930-talet och både de första elektiska adventsljusstakarna och den första adventskalendern i Sverige kom 1934. Det är alltså först nu som adventsfirande med adventspynt börjar att etablera sig i Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) uppdaterad 2021-10-30

Källa: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

”Elljusstaken äntligen i sin rätta belysning” Lars Berge i SvD 2007-12-03