Kort svar: Den elektriska julgransbelysningen lanserades i Sverige i slutet på 1800-talet, men det var först under mellankrigstiden som den slog igenom i de breda folklagren.
Julgranen är känd i Sverige sedan mitten av 1700-talet, men det är först vid 1900-talets början som julgranen fick spridning även utanför den urbana överklassen. Vanligt pynt i granen är julgransbelysning och julgranskulor. Men När julgranen introducerades i Sverige fanns inga elektriska ljusslingor utan det var levande ljus som fick lysa upp i den mån man alls hade ljus i julgranarna.
Enligt en notis från 1881 ska den första ”julgranen med elektriskt ljus” ha förevisats på den elektriska utställningen i Paris. Det skrivs också att:
de gyllene lamporna gjorde en ypperlig effekt på granens mörkgröna grenar, och då dertill lägges, att det elektriska ljuset helt och hållet undanröjer den eldsfara, som de hittills brukliga julgransljusen onekligen medföra hemmen.
En handfull år senare dyker de första annonserna för elektriska julgransljus upp. Det äldsta belägget jag hittat är från tidningen Fäderneslandet från november 1888. Nedanstående annons är från Norrlandsposten 1898:
Så här skriver Historiska Media:
Elektrisk julgransbelysning lanserades under 1880- och 90-talen, men det var först under 1920- och 30-talen som människor i allmänhet hade råd med den.
Och den elektriska julgransbelysningen är sedan den som ger idén till den elektriska adventsljusstaken.
Källa: ”Elektrisk belysning i Sverige” Historiska Media (2018-12-23)
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-11-03)
Högtider och traditioner 
Intressant att läsa dina inlägg!
1900 fick Åbo domkyrkas julgran el-belysning.( Åbo var länge Sveriges andra största stad). Från 1930-talet har julgranen på torget framför Åbo domkyrka haft el-ljus. Utegranen är 20-25m hög.
Sen medeltiden har julfreden utlysts kontinuerligt från Gamla Stortorget i Åbo. Samma gamla text om utlysning av julfreden läses på svenska och på finska från gamla rådhusets balkong av en av stadsdirektörerna. Sen sjungs Gud är oss en väldig borg, Vårt land, Björneborgarnas march spelas.
I år är det covid-19 pandemi. Så med +- 10-20 nya smittade i stan, eller +-200 i hela Finland varje dag just nu en dryg månad före jul, så kan julfreden inte utlysas med publik. Lämmeltåget med promenerande invånare från alla håll i riktning mot Stortorget till kl. 12 finländsk tid, är inte tillåtet i år. Men även i år kan hela Europa se världens äldsta fortgående utlysning av julfreden i TV. Kl.11 svensk tid på julaftonen. Nästa år torde det igen vara öppet för publik.
Julfreden var något som utlystes i Sverige på alla större orter förr, på de flesta ställen föll bort, men i Åbo bara fortsatte seden att utlysa julfred, även sen Finland hamnade i läget som autonomt Storfurstendömme under Ryssland, och även efter Finlands självständigheten från Ryssland har utlysning av julfreden fortsatt. Nu kallas Åbo ”julstaden”.