Etikettarkiv: julgran

När började man med julgranskulor i Sverige?

av

Kort svar: De första annonserna för julgranskulor i Sverige kom på 1860-talet.

En julgran i Sverige kläs oftast med elektrisk julgransbelysning och olika typer av julgranspynt. Ett av de populäraste pynten i svenska julgranar är julgranskulorna. Liksom själva julgranen så kan traditionen med julgranskulor härledas från Tyskland. Så här skriver Dick Harrison:

Traditionen kan spåras till 1840-talet och brukar starkt förknippas med den lilla tyska staden Lauscha i Thüringen, där Hans Greiner tillverkade dekorationer /../ som blev mycket beundrade. Utvecklingen ledde på kort tid (det traditionellt angivna årtalet är 1847) till att tyskarna började producera julgranskulor av glas. 

Till Sverige kommer julgranskulorna tämligen snart efter att de introducerades i Tyskland. Den äldsta tidningsannonsen för julgranskulor som jag har hittat är från Mariestads Weckoblad där C.J. Sundbertgs Enkas glashandel inför julen 1860 skriver att man säljer ”julgranskulor och stora dockhufvuden”. Två år senare finns det en annons i Bohusläns tidning om ”julgranskulor och prydnader för julgranar”.

En intressant detalj att notera från KB:s tidningsdatabas är att samtliga annonser för julgranskulor fram till andra världskriget är från tidningar som har sitt säte i västra Sverige: t.ex Göteborgsposten, Borås Tidning, Kungsbackatidningen och Bohusläns tidning. De första annonserna i stockholmstidningarna DN och SvD dyker upp först under efterkrigstiden. Dock finns det andra belägg för att julgranskulor ändå såldes i ex. Stockholm även under slutet av 1800-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-04

Källor:

”Historiebloggen – Julgranskulornas historia” svd.se 2012-12-23

Flinck, Maria (1998) Granna Granen – julgransprydnader från 1870 till 1930; historik och modeller att göra själv Albert Bonniers Förlag

Mariestads Weckoblad 1860-12-19

Bohusläns tidning 1862-12-22

När kom plastgranar till Sverige?

av

Kort svar: Julgranar i plast (plastgranar) kom till Sverige under 1960-talet, men blev populära först i slutet av 1970-talet

Julgranar har funnits sedan åtminstone 1500-talet i Europa. Det äldsta belägget för en julgran inomhus i Sverige är från 1741 då grevinnan Wrede-Sparre beskrev hur hennes familj firade jul med ett stort träd prytt med ljus, äpple och saffranskringlor i centrum. Brett genomslag fick julgranarna dock inte förrän i slutet av 1800-talet.

Plastgranar i test

Under efterkrigstiden börjar det komma notiser i svenska tidningar om ”plastgranar” eller ”julgranar i plast”. De flesta texter handlar om beskrivningar om hur man i andra länder, ex. USA , har plastgranar. Som Dagens Nyheters text från julen 1959:

De amerikanska julgranar som striden står om är inte någonting så alldagligt som vår hemmagjorda Picea excelsa eller dess botaniska motsvarighet på amerikansk botten. Nej, det ska vara plast i år.

Under början av 1960-talet kommer de första tidningsbeläggen för att även hushåll i Sverige kan tänka sig att ha plastgran. Aftonbladet intervjuade 1962 ett antal personer om plastgranar och Eino Niskanen, byggarbetare från Örebro sa:

En vanlig gran skräpar ned och det blir mycket städarbete. En plastgran, om den är vacker, tycker jag är en perfekt lösning på problemet.

Två år senare skriver Kar de Mumma i ett kåseri att det blir ”rätt många julgranar över i år” eftersom ”folk skaffar sig plastgranar”. År andra sidan står det i samma tidning nästa jul:

En plastgran? För att slippa barr. Nej det stora varuhuset kan inte stå till tjänst. /../ [Gran i plast] – det vill väl ingen ha.

Under det fortsatte 1960-talet och en bra bit in på 70-talet beskrivs plastgranen å ena som en kuriositet i Sverige och å andra sidan som något länder på sydligare breddgrader har anammat. Det är egentligen först under 1970-talets andra hälft som julgranen av plast får något större genomslag i Sverige. År 1979 beskrivs plastgranen i SvD som ”det gångna decenniets storjulklapp till alla, som vill ha en garanterat barrsäker konstruktion” och 1983 rapporteras det om prognoser att:

60.000 hushåll [väljer] i år en plastgran. Försäljningen av plastgran har gått spiktakt uppåt i snart fem år. Men svensken är en kräsen julfirare. Många tycker inte att plastgranen har den rätta granfärgen. Därför håller den äkta julgranen ändå sin starka ställning med 95 procent av granmarknaden.

Samma år (1983) berättar julgransförsäljaren Bengt Jürke för SvD att han ”märker ju att plastgranen kommer mer och mer”. Plastgranen har sedan ökat i popularitet under de senaste trettio åren. Enligt en undersökning 2011 var det närmare en tredjedel av de svarande som skulle ha plastgran hemma. En undersökning från 2018 gav ett snarlikt resultat (38 procent skulle ha plastgran).

Test av plastgranar i SvD 1989

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-28

Källor:

DN 1959-12-19

Aftonbladet 1962-12-17

SvD 1964-12-24

SvD 1965-12-05

SvD 1979-12-23

SvD 1983-11-27

SvD 1983-12-18

”Antalet plastgranar ökar och svenskarna kommer att spendera mer pengar än förra året” butikerna.org 2011-12-06

”Riktig gran regerar fortfarande” Svensk byggtidning 2018-12-13

Hur länge har kungsgran funnits i Sverige?

av

Kort svar: Kungsgranen är en odlad gran som egentligen heter nordmansgran. Namnet kommer av att gransorten började användas av kungen under 1960-talet. Själva namnet är dock från 1980-talet.

Julgranen är en av de viktigaste symbolerna för den svenska julen. Det finns belägg för svenska julgranar sedan 1741 men populär blev den inte förrän vid sekelskiftet 1900.

När det köps julgranar i december är det huvudsakligen två typer av granar – rödgran och kungsgran. Rödgranen är den ”vanliga, svenska granen” och står för 80 procent av de svenska julgranarna. Kungsgranen tillhör ett annat släkte och heter egentligen Nordmannsgran (eller Abies nordmanniana på latin). Skillnaden mellan dessa två sorter är att kungsgranen är tåligare, har tätare grenar och barrar mindre.

Namnet ”kungsgran” är ett relativt nytt namn som började användas under 1980-talet. Ett av de tidigaste beläggen är från en artikel i SvD 1983.

SvD 1983-12-11

Namnet ”kungsgran” kommer av att studenter på Skogshögskolan (det som idag är Sveriges Lantbruksuniversitet) från åtminstone sent 1960-tal levererade den här typen av gran till kungahuset.

Skogshögskolans studenter hade sedan äran [efter 1969] att sälja gran till hovet under hela 1970-talet, men på 1980-talet tog Domänverket över kundregistret och även den kungliga granen. Det var också då som namnet ”Kungsgran” myntades. Det är inget botaniskt korrekt namn. I stället handlar det om nordmannsgran, på latin Abies nordmanniana. D

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-19

Källor: ”Julgranssorter” Skogssverige 2020-12-28

SvD 1983-12-11

”Skogis Granar – en lång tradition med kunglig glans” i Skogshistoriska Sällskapets Årsskrift 2017

När kom den första julgranen?

av

Kort svar: Det finns en rad olika uppgifter om vilken som är den första julgranen. Det finns hypoteser om en julgran i Tallinn 1441 och en i Riga 1510. Med säkerhet kan vi säga att det fanns julgranar i södra Tyskland i början av 1500-talet.

Julgranen är, tillsammans med jultomten, en av de mest spridda symbolerna i världen för julfirande. Det stora genomslaget för julgranen i Sverige kom under det tidiga 1900-talet men dess historia går mycket längre tillbaka än så. Så här skriver författaren Maria Flinck i boken Granna granen – julgransprydnader från 1870 till 1930:

Seden att dekorera julträd uppstod i Mellaneuropa [på 1400-talet], delar av det som idag är Österrike, Schweiz, Tyskland och Frankrike. De tidigaste kända julträden är de som hantverkarna i skråna ställde i sina samlingsrum på 1400-talet.

Julträd måste inte vara just en gran och det är inte heller säkert om eller i så fall hur man dekorerade dessa träd. I Baltikum har de två huvudstäderna Tallinn och Riga under 2000-talet börjat bråka om vem som var först med en julgran.

For six successive seasons, Riga and Tallinn — the capitals of Latvia and Estonia — have waged a feud over which was the site of the world’s first decorated Christmas tree. Riga says it was first, in 1510. Tallinn claims a much earlier event, in 1441.

Historikern Juri Kuuskemaa menar att julträdet i Tallinn med säkerhet var en gran. Just den här typen av lokalpatriotiska inlagor som hävdar att den egna staden var först med något ska man dock givetvis ta med en stor nypa salt.

Enligt en annan legend som fått stor spridning så skulle det varit Martin Luther som på julafton 1536 gått i skogen och där sett en gran som han tog hem, klädde i ljus och satte på ett bord.

Att Martin Luther skulle ha uppfunnit julgranen går dock att betrakta som en ren legend. Däremot spelade tyska protestanter under 1500-talet en viktig roll i spridandet av julgranen som symbol. Så här skriver Jan-Öjvind Swahn:

Både lutheraner och kalvinister betonade helgfirandets karaktär av familjefest i motsats till katolikernas mera offentliga processioner och skådespel o.s.v, och i hemmiljön blev den pyntade julgranen en estetisk, väldoftande och högtidlig julsymbol.

Från 1500-talet finns det också en rad beskrivningar av klädda julgranar från framförallt Tyskland, t.ex. från Bremen 1570 då med dekorationer som ”äpplen, nötter, dadlar, kringlor och pappersblommor”. Swahn igen:

Att man i Freiburg och i det på den tiden tyska Strasbourg på var sin sida om Rhen hade prydnadsjulgranar i början av 1500-talet är väl dokumenterat.

Det äldsta belägget för en klädd julgran i Sverige är från 1741, men det skulle dröja ytterligare nästa tvåhundra år innan julgranen fick bred spridning i Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-17

Källor:

”Who Tossed On the First Tinsel? Two Baltic Capitals Disagree” nytimes.com 2016-12-22

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bokförlaget Bra Böcker

Flinck, Maria (1998) Granna Granen – julgransprydnader från 1870 till 1930; historik och modeller att göra själv Albert Bonniers Förlag

Vad är skillnaden mellan adventspynt och julpynt?

av

Kort svar: Skillnaden mellan adventspynt och julpynt är att det förra är olika typer av ljus som man pyntar med under adventstiden och det senare är pynt som ska sättas upp i samband med jul.

Advent är en period om cirka fyra veckor som föregår julen. I SAOB skriver man att advent är ”den del af det kristna kyrkoåret, som föregår julen.” Första söndagen i advent kan infall från 27 november till 3 december.

Under adventsperioden är det en tradition i Sverige sedan ungefär hundra år tillbaka att man sätter upp olika typer av adventspynt. Adventspynt är pynt som man sätter fram under adventstiden, alltså från första advent. Klassiskt adventspynt är ljusstakar och stjärnor eftersom de ger ljus i decembermörkret samt adventskalendrar som används för att räkna ner inför jul. Kalendern brukar dock oftast börja 1 december oavsett om advent börjat eller inte.

Julhelgen däremot börjar inte förrän på julafton 24 december. Det är till och med så att advent håller på hela vägen fram till julaftonskvällen. Det är också i samband med julhelgen, eller möjligen någon dag dessförinnan, som julpyntet ska sättas fram. Julpynt är just pynt som förknippas med julen, t.ex. julgran med julgransbelysning, röda jultomtar av olika slag, julbockar, julbonader och så vidare.

En trend som accelererat under de senaste årtiondena är att julpyntet börjar sättas fram tidigare och tidigare. Många tar fram julgranen redan 1 december och pyntar med tomtar samtidigt.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-28

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bokförlaget Bra Böcker

Hur länge har det funnits elektrisk julgransbelysning i Sverige?

av

Kort svar: Den elektriska julgransbelysningen lanserades i Sverige i slutet på 1800-talet, men det var först under mellankrigstiden som den slog igenom i de breda folklagren.

Julgranen är känd i Sverige sedan mitten av 1700-talet, men det är först vid 1900-talets början som julgranen fick spridning även utanför den urbana överklassen. Vanligt pynt i granen är julgransbelysning och julgranskulor. Men När julgranen introducerades i Sverige fanns inga elektriska ljusslingor utan det var levande ljus som fick lysa upp i den mån man alls hade ljus i julgranarna.

Enligt en notis från 1881 ska den första ”julgranen med elektriskt ljus” ha förevisats på den elektriska utställningen i Paris. Det skrivs också att:

de gyllene lamporna gjorde en ypperlig effekt på granens mörkgröna grenar, och då dertill lägges, att det elektriska ljuset helt och hållet undanröjer den eldsfara, som de hittills brukliga julgransljusen onekligen medföra hemmen.

En handfull år senare dyker de första annonserna för elektriska julgransljus upp. Det äldsta belägget jag hittat är från tidningen Fäderneslandet från november 1888. Nedanstående annons är från Norrlandsposten 1898:

Norrlandsposten 22 december 1898

Så här skriver Historiska Media:

Elektrisk julgransbelysning lanserades under 1880- och 90-talen, men det var först under 1920- och 30-talen som människor i allmänhet hade råd med den. 

Och den elektriska julgransbelysningen är sedan den som ger idén till den elektriska adventsljusstaken.

Källa: ”Elektrisk belysning i Sverige” Historiska Media (2018-12-23)

Östgöta Allehanda 1881-12-31

Fäderneslandet 1888-11-21

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-11-03)

Varför har vi julgran inomhus i Sverige?

av

Kort svar: Att klä hemmet med grönt för att skydda går långt tillbaka i tiden. Att klä en gran vid jul är en tradition som kommer från Tyskland och som blev populärt i Sverige i och med industrialiseringen och urbaniseringen vid sekelskiftet 1900.

Att klä hemmet med gröna kvistar (eller att ”maja”) är en tradition som går långt tillbaka i tiden i Sverige. Vid påsk smyckade man med påskris, vid midsommar klädde man en majstång och kring jul hade man granar av olika slag utomhus.

P1030877

Barrträd ansågs förr hålla övernaturliga varelser borta och då julnatten var en natt då många sådana var i rörelse fanns det goda skäl att ha olika former av barrträd på sin gård. Seden finns belagd sedan medeltiden på svenska bondgårdar. Dock har den inget (eller åtminstone mycket lite) med vår moderna julgran att göra.

Så här beskrivs julstängerna eller julruskorna från 1600-talet:

Julstängerna sattes upp utanför huset, parvis vid gårdsporten eller vid husets dörr, en enstaka eller flera stycken lutade mot varandra i konisk form. /../ Julstången skulle sättas upp på julafton senast klockan tolv och på en del håll tävlade gårdarna om vems julstång som var längst.

Den moderna julgranen har sitt ursprung i Sydtyskland och Schweiz där den finns belagd sedan sent 1400-tal. En viktig skillnad mellan protestanter och katoliker är synen på helgon. Så när katolikerna gav varandra presenter på Sankt Nikolas dag den 6 december gav protestanter julklappar på juldagen (och det  var Kinken-Jes som delade ut klapparna). Klapparna placerades då ofta under julgranen,

Till Sverige kom seden med julgran inomhus på 1700-talet.Första gången som en julgran av mer modernt snitt omnämns i Sverige är 1741 då grevinnan Wrede-Sparre beskrev hur hennes familj firade jul med ett stort träd prytt med ljus, äpple och saffranskringlor i centrum.

Under 1800-talet var granen ett av många julträd som konkurrerade med varandra, men vid sekelskiftet 1900 var granen ensam kvar. Maria Flinck förklarar varför:

Alla de trätraditioner som hörde ihop med jordbruksåret och bondgården försvann. Bara de traditioner som kunde anpassas till det nya livet överlevde. De laddades med nya symbolvärden som passade stadsbornas familjeliv och hemkultur.

Att folk lämnade bondgårdarna och flyttade in till städerna gjorde att traditionerna var tvungna att anpassas till massproduktion och försäljning. Granar går att odla i Sverige under hela året (till skillnad från nästan alla träd) och passar därför utmärkt att sälja även under den kallaste och mörkaste vintermånaden.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-24)

Källa: 

Flinck, Maria (1998) Granna Granen – julgransprydnader från 1870 till 1930; historik och modeller att göra själv Albert Bonniers Förlag

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Hur länge har vi haft julgranar i Sverige?

av

Kort svar: Julgranen är känd i Sverige sedan mitten av 1700-talet, men det var först vid 1900-talets början som julgranen fick spridning även utanför den urbana överklassen.

Vi vet är att barrträd förr ansågs hålla övernaturliga varelser borta och då julnatten var en natt då många sådana var i rörelse fanns det goda skäl att ha olika former av barrträd på sin gård. Seden finns belagd sedan medeltiden på svenska bondgårdar. Dock har den inget (eller åtminstone mycket lite) med vår moderna julgran att göra.

Collection: Gustav Andersson

Den moderna julgranen har sitt ursprung i Sydtyskland och Schweiz. Så här skriver författaren Maria Flinck i boken Granna granen – julgransprydnader från 1870 till 1930:

Seden att dekorera julträd uppstod i Mellaneuropa, delar av det som idag är Österrike, Schweiz, Tyskland och Frankrike. De tidigaste kända julträden är de som hantverkarna i skråna ställde i sina samlingsrum på 1400-talet.

Eftersom det är träd som ställs in under vinterhalvåret så är det rimligt att anta att det vanligtvis var granar som man klädde, Men även andra träd förekom.

Att ta in en gran vid jul och dekorera den spreds bland adelsfamiljer från Tyskland till övriga Europa under 1700-talet. Främst var det genom giftermål seden spreds och det skedde inte i någon större omfattning. Först under 1800-talet fick julgranen någon större spridning i och med att tyska borgarfamiljer tog med sig bruket när de flyttade till andra städer i Europa.

I Sverige finns sedan åtminstone 1600-talet belägg för att granar användes som julprydnader. Men då var det i form av julstänger utomhus. Granarna var avkvistade så att bara en liten ruska fanns kvar i toppen. Julstången skulle vara rest senast klockan tolv på julaftonen.

Som nämnts var det främst bland adelsfamiljer som den moderna julgranen spreds. Första gången som en julgran av mer modernt snitt omnämns i Sverige är 1741 då grevinnan Wrede-Sparre beskrev hur hennes familj firade jul med ett stort träd prytt med ljus, äpple och saffranskringlor i centrum.

Julgranens intåg visar tydligt hur en tradition oftast inlemmas i samhället. En tradition sprids vanligen från överklass till arbetarklass via borgarklassen och från städerna till landsbygden. Och många av de traditioner vi idag ser som självklara har sitt ursprung i den senare hälften av 1800-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (2007-12-24)

Källor: 

Flinck, Maria (1998) Granna Granen – julgransprydnader från 1870 till 1930; historik och modeller att göra själv Albert Bonniers Förlag

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker