Kort svar: Att klä hemmet med grönt för att skydda går långt tillbaka i tiden. Att klä en gran vid jul är en tradition som kommer från Tyskland och som blev populärt i Sverige i och med industrialiseringen och urbaniseringen vid sekelskiftet 1900.

Att klä hemmet med gröna kvistar (eller att ”maja”) är en tradition som går långt tillbaka i tiden i Sverige. Vid påsk smyckade man med påskris, vid midsommar klädde man en majstång och kring jul hade man granar av olika slag utomhus.

Barrträd ansågs förr hålla övernaturliga varelser borta och då julnatten var en natt då många sådana var i rörelse fanns det goda skäl att ha olika former av barrträd på sin gård. Seden finns belagd sedan medeltiden på svenska bondgårdar. Dock har den inget (eller åtminstone mycket lite) med vår moderna julgran att göra.

Så här beskrivs julstängerna eller julruskorna från 1600-talet:

Julstängerna sattes upp utanför huset, parvis vid gårdsporten eller vid husets dörr, en enstaka eller flera stycken lutade mot varandra i konisk form. /../ Julstången skulle sättas upp på julafton senast klockan tolv och på en del håll tävlade gårdarna om vems julstång som var längst.

Den moderna julgranen har sitt ursprung i Sydtyskland och Schweiz där den finns belagd sedan sent 1400-tal. En viktig skillnad mellan protestanter och katoliker är synen på helgon. Så när katolikerna gav varandra presenter på Sankt Nikolas dag den 6 december gav protestanter julklappar på juldagen (och det  var Kinken-Jes som delade ut klapparna). Klapparna placerades då ofta under julgranen,

Till Sverige kom seden med julgran inomhus på 1700-talet.Första gången som en julgran av mer modernt snitt omnämns i Sverige är 1741 då grevinnan Wrede-Sparre beskrev hur hennes familj firade jul med ett stort träd prytt med ljus, äpple och saffranskringlor i centrum.

Under 1800-talet var granen ett av många julträd som konkurrerade med varandra, men vid sekelskiftet 1900 var granen ensam kvar. Maria Flinck förklarar varför:

Alla de trätraditioner som hörde ihop med jordbruksåret och bondgården försvann. Bara de traditioner som kunde anpassas till det nya livet överlevde. De laddades med nya symbolvärden som passade stadsbornas familjeliv och hemkultur.

Att folk lämnade bondgårdarna och flyttade in till städerna gjorde att traditionerna var tvungna att anpassas till massproduktion och försäljning. Granar går att odla i Sverige under hela året (till skillnad från nästan alla träd) och passar därför utmärkt att sälja även under den kallaste och mörkaste vintermånaden.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-12-24)

Källa: 

Flinck, Maria (1998) Granna Granen – julgransprydnader från 1870 till 1930; historik och modeller att göra själv Albert Bonniers Förlag

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker