Kort svar: Grönlands nationaldag infaller 21 juni – i samband med sommarsolståndet.
De flesta länder i världen har en nationaldag – det är bara Storbritannien och Danmark som saknar en. Dock har Grönland – ett område som kontrolleras av Danmark, men som har ett stort mått av självstyre – en egen nationaldag.
Grönland har varit en del av Danmark sedan 1953 men fick hjemmestyre (en hög grad av självstyre och autonomi) 1979. Sedan år 1983 har man också firat en egen nationaldag – till skillnad från moderlandet Danmark som saknar en sådan.
Den grönländska nationaldagen heter ”Ullortuneq” som betyder ”den längsta dagen” och infaller sålunda den 21 juni i samband med sommarsolståndet. Att man valde just 21 juni – den ljusaste natten – kan troligen förklaras med att Grönland är ett område som ligger oerhört långt norrut och därmed har mörkt stora delar av året. Därför är den ljusa delen av året särskilt värd att fira.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-06-21).
Af 1913 års årgång inhämtas, att det numera är endast Bajern, Hamburg, Lippe, Lybeck, Mecklenburg-Strelitz, konungariket Sachsen, Andorra och Sverige, som sakna nationaldag af ett eller annat slag.
Sedan 1913 har både Sverige (6 juni) och Andorra (8 september) fått officiella nationaldagar, likt så gott som alla övriga länder i världen. Två länder saknar dock fortfarande nationaldag – Storbritannien och Danmark.
I en artikel om nationaldagar i Washington Post skriver Max Fisher
[It] certainly is ironic that the British empire that is indirectly responsible for so many of the world’s independence days has no real national day of its own.
Vad Fisher menar är att många av de länder som tidigare var brittiska kolonier har sina respektive nationaldagar på den dag då de blev självständiga från det brittiska imperiet (ex. Indien – 15 augusti, Kenya – 12 december och USA – 4 juli),
Att Storbritannien inte har någon egen nationaldag kan bero på att landets historiska utveckling inte har några självklara händelser (ex. självständighet eller politiska revolutioner) som kan fungera som nationaldag. Vidare sammanfaller den period då nationalismen växer med den period då det brittiska imperiet faller samman. Landets interna slitningar med ex. skotsk och nordirländsk nationalism kan ytterligare vara en förklaring.
Danmark fick den 5 juni 1849 sin första hyfsat demokratiska grundlag. Då gick Danmark från att ha varit ett kungligt envälde till att bli en konstitutionell monarki – dock var det bara 15 procent av befolkningen som hade rösträtt vid införandet av den första grundlagen.
Högtider och traditioner 