Vad är matjessill?

Kort svar: Matjessill är i Sverige en sill som läggs direkt i en kryddad lag med t.ex. dill, kanel, kryddpeppar, kryddnejlika och sandelträ.

Sill äter vi i Sverige till alla de stora högtiderna (julpåsk och midsommar). Det är klara sillinläggningar, men också ex. senapssill och ibland även currysill.

Fil:Matjessill.jpg – Wikipedia

En populär variant av sill (särskilt till midsommar) är matjessill som har fått sitt namn från holländskans ”maatjesharing” som betyder jungfrusill. Så här förklaras det av Swahn (s. 206):

I nordvästra Europa betyder matjessill en lättsaltad och ännu icke könsmogen sill, men hos oss en mycket och på olika sätt kryddad sill av hög kvalitet, dock utan krav på oskuld.

Skillnaden mellan vanligt inlagd sill och matjessill är saltningen:

Inlagd sill, som löksill och senapssill, är saltsill som först vattnas ur och läggs i en ättikslag eller kall sås, men matjessill läggs direkt i sin kryddiga lag, utan att saltas först.

Enligt vissa undersökningar är det främst äldre som föredrar matjessill.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-18

Källor: Matjes – holländaren som blev svensk” ica.se

Swahn, Jan-Öjvind (2017) Matens historia. Från A till Ö. Ordalaget förlag _ Bromma

Hur länge har vi ätit gräddfil på midsommar i Sverige?

Kort svar: Gräddfilen lanserades i Sverige av Mjölkcentralen 1952.

Äldre tiders midsommarmat innehöll en rad olika mjölkrätter – t.ex. Johannesfil, filbunke nyystad ost och mjölkvälling. Anledningen var att korna under vintern inte hade någon mjölk, men runt midsommar:

hade de kalvat och mjölken hade börjat rinna till igen, och då kunde den bearbetas till de traditionella läckerheterna som man nu kunde kosta på sig i helgyran. [Swahn 2000, s. 53]

Under mitten av 1900-talet var det istället ”sill och potatis” som blev typisk midsommarmat. Mjölkcentralen (det som senare blev Arla) lanserade 1952 gräddfilen som den första förädlade mjölkprodukten:

Produkten var bolagets sommarnyhet för året och den gjorde succé. Med sin slogan ”Gräddfil – en läckerhet” syntes förpackningen inom kort på många svenska matbord.

Till en början lanserades gräddfilen som en ren sommarprodukt, inte minst lämplig till matjessillen på midsommar.

Annons i SvD 1952-07-26

Gräddfilen är alltså ett relativt sent inslag på det svenska midsommarbordet, men är samtidigt arvtagare till äldre tiders mjölkbaserade midsommarmat.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-16

Källor: Gräddfil” arla.se

Swahn, Jan-Öjvind (2000) Folk i fest – traditioner i Norden Höganäs: Globograf

Swahn, Jan-Öjvind (2007) Svenska traditioner Bromma: Ordalaget Förlag

Wall, Tora ”Den svenska midsommartraditionen” Populär Historia 2009-05-21

Varför äter vi gräddfil till sill och potatis på midsommar?

Kort svar: Att vi äter gräddfil till midsommar beror på att det förr var vid den tiden som korna började mjölka igen.

Till sillen på midsommar ska det serveras gräddfil anser 88 procent av de tillfrågade i en undersökning. Dessutom kan man se att försäljningen av gräddfil ökar med över 300 procent runt midsommar.

Just gräddfilen är äldre som midsommarmat än både den inlagda sillen och färskpotatisen – eller egentligen olika typer av mjölkmat (gräddfil som sådan kom inte förrän på 1950-talet). Så här beskrivs ”Johannesfil” i kokboken Iniököket:

På Johanne [alltså midsommar] måste det stå fil på varje bord, annars blev det ingen välsignelse med skörden, trodde man. Värdinnorna i byn förde därför ”johannefil” dvs. mjölk till fil, åt den som inte hade en egen ko.

Att man ville äta olika typer av mjölkmat till midsommar beror på att, precis som med färskpotatisen idag, var att det under vinter och vår hade saknats färsk mjölk eftersom korna under vintern inte hade någon mjölk, men runt midsommar:

hade de kalvat och mjölken hade börjat rinna till igen, och då kunde den bearbetas till de traditionella läckerheterna som man nu kunde kosta på sig i helgyran. [Swahn 2000, s. 53]

Mjölkmaten har sedan levt kvar på de moderna midsommarborden i form av gräddfil.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-11

Källor:

Potatisen viktigast på midsommarbordet” svt.se 2010-06-21

Inte mycket nytt under midsommarsolen” Ica 2016-06-21

Swahn, Jan-Öjvind (2000) Folk i fest – traditioner i Norden Höganäs: Globograf

Swahn, Jan-Öjvind (2007) Svenska traditioner Bromma: Ordalaget Förlag

Wall, Tora ”Den svenska midsommartraditionen” Populär Historia 2009-05-21

Varför äter vi färskpotatis till midsommar?

Kort svar: Färskpotatis (eller nypotatis) har vi ätit till midsommar sedan tidigt 1900-tal och anledningen till att man äter det just då är att man kan skörda årets första potatis i juni (alltså kring midsommar).

Av maten på midsommar är det färskpotatisen som är det viktigaste för de flesta svenska, 97 procent uppger enligt en undersökning att färskpotatis ”ska finnas på bordet när midsommaren firas”.

Färskpotatis är den första potatisen av årets skörd. Förr räknades det som ett stort slöseri att äta av de först skördade potatisarna. Jan-Öjvind Swahn skriver:

Att man skulle äta färskpotatis var förr fullkomligt uteslutet hos vanligt folk, det var ett slöseri med Guds gåvor på en tid där missväxt kunde drabba landet.

Istället skulle potatisen få ligga i jorden tillräckligt länge så att den skulle kunna växa till sig. Potatis nämns i och för sig som midsommarmat i äldre tider, men då är det inte färskpotatis utan potatis från det förra årets skörd. Att kunna visa upp att man hade fyllda förråd gav nämligen status. Enligt en artikel i SvD ska den första färskpotatisen till midsommar ha börjat säljas år 1898 i Skåne.

Men med ökad industrialisering och urbanisering skedde också en välståndsökning under mitten av 1900-talet. Att äta av den första potatisen räknades inte längre som slöseri utan som en delikatess.

Ungefär samtidigt som firandet centrerades till en helg slutade sill och färskpotatis att vara vardagsmat. Andra världskriget var över sedan flera år tillbaka och plötsligt hade svenskarna råd att äta annat på vardagarna. Sill och potatis blev i stället något unikt som man kopplade till sommarfirande.

Det var 1953 som midsommarafton började att alltid infalla på en fredag och då hade också färskpotatisen gått från att ha varit något som man absolut inte kunde med att äta till att istället blir en delikatess.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-06-11

Källor:

Swahn, Jan-Öjvind (2000) Folk i fest – traditioner i Norden Höganäs: Globograf

Swahn, Jan-Öjvind (2007) Svenska traditioner Bromma: Ordalaget Förlag

100-årigt potatispris står sig” Svenska Dagbladet 2007-06-22

Wall, Tora ”Den svenska midsommartraditionen” Populär Historia 2009-05-21

Vad äter man på midsommar i Sverige?

Kort svar: På midsommar äter de flesta svenskar sill av olika slag, färskpotatis och gräddfil.

Midsommarens mat skiljer sig i stor utsträckning ifrån påskens och julens mat. Där julens mat är en överdådig köttorgie med skinka, prinskorvar, köttbullar, revbensspjäll och så vidare och påskens mat inte ligger långt efter så är midsommarens mat mer sparsmakad.

Färskpotatis

Enligt en undersökning så är det färskpotatisen som är det viktigaste inslaget på midsommarbordet:

97,6 procent av de tillfrågade svarar att färskpotatis ska finnas på bordet när midsommaren firas,

Sill

Även sillen är ett givet inslag på mångas midsommarfirande. Enligt ovan nämnda undersökning var det 92,4 procent som ville ha ”sill eller strömming, eller eventuellt ansjovis”.

Sill

Sillen har en given plats även på påsk och jul men midsommar är ändå sillens huvudhögtid.

19 procent av all sill i ICA-butiker säljs under vecka 24 och 25. Just midsommarveckan sticker ut från andra veckor under året då försäljningen går upp med nästan 600 procent jämfört med en vanlig sommarvecka. 

Det finns olika sorters sill och de har olika popularitet i olika grupper. Senapssill och skärgårdssill är populärast bland yngre, medan smörgåssillen och matjessillen går hem mer hos de äldre. Mest populär är matjessillen som står för närmare hälften av all sill som säljs under veckan kring midsommar.

Gräddfil

Det äldsta inslaget i det svenska midsommarmaten är faktiskt gräddfilen eller ”Johannesfil” som det har kallats. Även andra typer av mjölkmat (ex. nyystad ost och mjölkvälling) fanns med på äldre tiders midsommarbord. Gräddfilen introducerades på 1950-talet och blev det som ersatte äldre tiders varianter av mjölkmat på midsommarbordet.

Inte mindre än 88 procent anser att det ska vara gräddfil till sillen. Dessutom kan man se att försäljningen av gräddfil ökar med över 300 procent under midsommar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-03-11

Källor:

Potatisen viktigast på midsommarbordet” svt.se 2010-06-21

Inte mycket nytt under midsommarsolen” Ica 2016-06-21

Varför finns det inte midsommarmust?

Kort svar: Under kortare perioder har vissa bryggerier lanserat midsommarmust och även sommarmust, men det har aldrig varit någon större efterfrågan på det.

Varje år dricker vi svenskar ca 50 miljoner liter must. Och även om julmust numer börjar säljas redan i slutet på september så säljs 40 miljoner av dessa liter i december (därutöver är det främst påskmust som dricks). Under julmånaden är julmust den mest sålda läskedrycken i Sverige, inte ens Coca Cola kan då konkurrera. Och försäljningen av påskmust har mer än fördubblats de senaste tio åren.

Vid sidan av de två stora kristna högtiderna – påsk och jul – är det midsommar som är den stora högtiden i Sverige. Dock har midsommarmust aldrig slagit som dryck, även om försök har gjorts.


Etikett från bryggeriet Three Hearts.

Enligt uppgift ska Three Hearts sålt midsommarmust i slutet av 1970-talet och början av 1980-talet. Företaget som tillverkar så gott som all essens till musten i Sverige – Roberts – har försökt:

Vi försökte faktiskt få bryggarna intresserade av att inför en midsommarmust, men har inte nappat på det.

Också senare försök har gjorts. Så här skriver tidningen Dagen:

År 2007 lanserades även Apotekarnes sommarmust till midsommar och 2011 kom bryggeriet Grebbestad med sin variant av sommarmust.

Men varför har då midsommar- och sommarmust aldrig slagit i Sverige? Enligt de bryggerier som försökt lansera must på sommaren beror det på att det helt enkelt aldrig har funnits någon efterfrågan på den mörka musten under sommaren och att must inte passar till midsommarens mat (sill, potatis och gräddfil)


Apotekarens sommarmust.

Joakim Losin, öl- och dryckesexpert på Carlsberg, säger till Aftonbladet:

Vid midsommar vill man generellt ha ljusare drycker. Då passar inte musten riktigt in. Svensken vill ha sol både ute och i glaset när det är sommar.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-06-21)

Källor:

E-postintervju med Allan Fagerholm ifrån Krönleins Bryggeri

Midsommarens nya muste?” aftonbladet.se 2013-06-18

Påsk och julmust ska vara ett alternativ till öl” dagen.se 2015-04-02

Hur länge har vi ätit sill och potatis på midsommar?

Kort svar: Sill och potatis som midsommarmat har vuxit fram under 1900-talet.

Till skillnad från påskens och julens överdåd av maträtter är midsommaraftonens bord enkelt dukat – sill, färskpotatis, gräddfil och gräslök. Och till efterrätt jordgubbar som kan inmundigas på olika sätt. Tidningen Populär Historia beskriver det så här:

Idag äter vi sill, färskpotatis och jordgubbar med grädde samt dricker öl och brännvin, en standardmeny som har vuxit fram under 1900-talet.

Midsommarens mat såsom vi känner den idag är alltså i huvudsak en produkt av förra seklet.

Färskpotatis

Att äta färskpotatis betraktades förr som ett stort slöseri. Jan-Öjvind Swahn skriver:

Att man skulle äta färskpotatis var förr fullkomligt uteslutet hos vanligt folk, det var ett slöseri med Guds gåvor på en tid där missväxt kunde drabba landet.

Istället skulle potatisen få ligga i jorden tillräckligt länge så att den skulle kunna växa till sig. Potatis nämns i och för sig som midsommarmat i äldre tider, men då är det inte färskpotatis utan potatis från det förra årets skörd. Att kunna visa upp att man hade fyllda förråd gav nämligen status. Enligt en artikel i Svd ska den första färskpotatisen till midsommar ha börjat säljas år 1898 i Skåne.

908px-Klädesholmen_Sill_.jpg

Sill var förr att betrakta som vardagsmat och fanns i de flesta hem. Just därför fanns det ingen anledning att äta den särskilt vid festliga tillfälle. Just kombinationen sill och potatis beskrivs så här av Fiskeriverket:

Intill sen tid var sill och potatis det som höll svälten borta för stora delar av ett fattigt land.

Så här beskrivs saken i boken Natur och arbetsliv i svenska bygder från 1910:

Ty salt sill utgör, som vi veta, en mycket viktig del av det svenska folkets föda, och många fattiga leva nästan endast av salt sill och potatis.

Sill och potatis var alltså fortfarande i början av 1900-talet vardagsmat som inte alls förknippades med fest. Istället är det faktiskt gräddfilen (eller egentligen varianter av mjölkmat) som är det äldsta festliga inslaget på midsommarbordet. Så här beskrivs ”Johannesfil” i kokboken Iniököket:

På Johanne [alltså midsommar] måste det stå fil på varje bord, annars blev det ingen välsignelse med skörden, trodde man. Värdinnorna i byn förde därför ”johannefil” dvs. mjölk till fil, åt den som inte hade en egen ko.

Andra typer av mjölkmat (ex. nyystad ost och mjölkvälling) fanns med på äldre tiders midsommarbord. Anledningen är att korna under vintern inte hade någon mjölk, men runt midsommar:

hade de kalvat och mjölken hade börjat rinna till igen, och då kunde den bearbetas till de traditionella läckerheterna som man nu kunde kosta på sig i helgyran. [Swahn 2000, s. 53]

Det var alltså i början av 1900-talet som ”sill och potatis” som midsommarmat började leta sig in på de svenska matborden. Ordentligt genomslag fick det inte förrän vid seklets mitt, någon gång när midsommardagen flyttades till att alltid infalla på en lördag.

Ungefär samtidigt som firandet centrerades till en helg slutade sill och färskpotatis att vara vardagsmat. Andra världskriget var över sedan flera år tillbaka och plötsligt hade svenskarna råd att äta annat på vardagarna. Sill och potatis blev i stället något unikt som man kopplade till sommarfirande.

Skrivet av Mattias Axelsson (2007-06-20, uppdaterat 2013-04-03)

Källor:

Swahn, Jan-Öjvind (2000) Folk i fest – traditioner i Norden Höganäs: Globograf

Swahn, Jan-Öjvind (2007) Svenska traditioner Bromma: Ordalaget Förlag

Wall, Tora ”Den svenska midsommartraditionen” Populär Historia 2009-05-21

Westerberg, Håkan och Lars Ask red (2011) Staten och fisket– nedslag i fiskeriförvaltningens historia Göteborg:Fiskeriverket

100-årigt potatispris står sig” Svenska Dagbladet 2007-06-22

Därför firar vi midsommar” Aftonbladet 2011-06-23