Kort svar: År 2017 är inte ett skottår eftersom året inte är jämnt delbart med fyra.

Ett skottår är ett år med en extra dag i februari. Skottår finns till för att astronomin och kalendern ska ligga i fas, då jordens bana runt solen tar några timmar längre tid än ett kalenderår (mellan 5 och 7 timmar längre beroende på hur man räknar). Grundprincipen är att vart fjärde år är skottår och då är det åren som är jämnt delbara med fyra – t.ex. 2012 och 2016 – som är skottår.

Grundprincipen har dock ett par undantag som gör det hela lite mer komplicerat.

1. För det första är sekelskiftesår undantagna (t.ex. var år 1700 inte skottår)
2. För det andra är sekelskiftesår där hundratals siffran är jämnt delbar med fyra (ex. 1600 och 2000) undantagna från det första undantaget.

Det var när den gregorianska kalendern infördes från 1500-talet och framåt som dessa två extra regler började tillämpas. De första länderna att införa den gregorianska kalendern var de katolska, ex. Spanien, Italien, Portugal och Österrike. Det skedde i oktober 1582. Torsdagen den 4 oktober 1582 följdes i dessa länder av den 15 oktober 1582.

Kalander från 1582 som visar oktober månad.

Flera länder, som t.ex. stater i nuvarande Tyskland och Schweiz, införde den gregorianska kalendern i och med år 1700 och uteslöt skottdagen det året. Sverige bytte till den gregorianska kalendern (den nya stilen) den 1 mars 1753. Det gjordes genom att man tog bort elva dagar i februari 1753 för att kalendern på så vis skulle hamna i fas med den gregorianska.

Sedan dess har Sverige följt principerna som förklaras ovan – det betyder att 2017 inte är ett skottår eftersom det inte är jämnt delbart med fyra.