Etikettarkiv: hetvägg

Vad är hetvägg?

av

Kort svar: Från början var hetvägg en översättning av tyska Heisswecken som betyder ”varma kilar”. I dag betyder hetvägg oftast att äta en semla med varm mjölk och kryddor.

Hetvägg är ett av alla namn på det som de flesta idag kallar semla. Men varifrån kommer ordet hetvägg? Som så många av de svenska traditionerna är det från Tyskland.

Från medeltiden finns en rad belägg för att det i Tyskland, Danmark och Skåne åts något som på tyska kallades Heisswecken. Översatt till svenska blir det ”varma kilar”.

Wecken?

”Wecken” syftar förmodligen på den form som bröden hade. De var alltså kors- eller kilformade (inte runda som nu) och formen skvallrar om att bröden hade en religiös betydelse under medeltiden. Så här skriver Harrison och Ulvros:

Korsformade bröd, eller bröd med kors som mönster, var vanliga och kan knytas samman med att bröd rent allmänt förknippades med fruktbarhet och det gudomliga.

Heiss?

Vad gäller förledet – ”heiss” – är det något mer oklart vad som åsyftas. En teori är att Heisswecken påminner om bröd som bakats utan jäst eller surdeg och därför snabbt blir oätliga om de inte äts varma.

Heiss i Heisswecken skulle alltså syfta på att man åt bröden varma. Bringéus menar dock att det inte är en förklaring som övertygar då skillnaderna mellan Heisswecken och bröd utan jäst eller surdeg är stora.

Vi vet att man åtminstone sedan 1600-talet har ätit bröden med varm mjölk eller smält, varmt smör.  Således kan heiss istället syfta på att man åt bröden med varm mjölk. Bringéus skriver:

Att fastlagsbröden ätits varma redan under medletiden antyder belägg för ordet ”Heisswecken” i en köksbok från ett hospital i Hamburg 1457. Den varma mjölken eller smöret har naturligtvis också bidragit till att göra bröden lättätna.

Hetvägg?

Till svenska språket översattes Heisswecken till hetvägg och finns belagt första gången 1689. Varför det blev just hetvägg (Wecken kan betyda både kil och vägg) är oklart.

När vi i dagligt tal använder hetvägg i svenskan är det främst att äta semla i en tallrik med varm mjölk kryddat med ex kanel som åsyftas. SAOB förklarar ”hetvägg” så här:

maträtt bestående av (fyllda) vetebullar med varm mjölk, som brukar ätas på fettisdagen eller vissa dagar (i synnerhet måndagar eller tisdagar) i fastan

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2009-02-19)

Källor:

Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Nordstedts 1977.

Harrison, Dick  och Eva Helen Ulvros (2003) Historiebok för kakälskare Historiska Media

Öhrn, Mia (2006) Semlor Natur&Kultur

”hetvägg” SAOB 1931

Varför heter det semla?

av

Kort svar: Semla kommer av latinets simila (det fina mjölet). Att semla slagit ut andra benämningar på bakverket beror troligtvis på att konditorierna på så vis kan sälja semlan under en längre period än bara fastlagen eller fettisdagen.

En semla är för de allra flesta idag en bulle med mandelmassa i och vispgrädde mellan bulle och lock som pudrats med florsocker och som äts vid fettisdagen. Andra ord för semlan är hetvägg, fastlagsbulle, fettisdagsbulle och tisdagsbulle.

Ordet ”semla” kommer från latinets ”simila” och tyskans ”semel”, som betyder fint vetemjöl. Det fina vetemjölet var det som användes när man bakade fastlagsbullarna som skulle ätas under fastlagsfirandet. Det fina vetemjölet var något som annars bara användes undantagsvis i det gamla bondesamhället.

Angående namnet så påpekar Nordiska Museet att ”från 1800-talets mitt är den vanligaste beteckningen på hetvägg fettisdagsbulle eller fastlagsbulle. I dag kallas fettisdagsbullar vanligtvis för semlor.”

Att ordet ”semla” konkurrerat ut de övriga orden förklarar Nils-Arvid Bringéus med konditoriernas ökade roll i tillverkningen av semlor. Undersökningar pekar tydligt på att under förra seklet första hälft sjönk andelen svenskar som bakade sina egna semlor drastiskt, samtidigt som konsumtionen av konditoribakade semlor ökade.

Eftersom den fanns en stor efterfrågan på semlor ville konditorierna så klart sälja mer och genom att istället för fettisdags- eller fastlagsbulle använda ordet semla frikopplades bakverket från själva fastlagen eller fettisdagen. Genom att använda ordet semla kunde konditorierna alltså sälja fler semlor under längre tid. Så här skriver Bringéus:

Utan tvekan är det genom bageriernas och konditoriernas marknadsföring som beteteckningen ”semla” blivit allt vanligare även i de delar av landet där ordet saknar tradition.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2009-02-16, uppdaterad 2023-02-03)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid. ”Fastlagsbullarna och deras föregångare”. Ur Gastronomisk kalender 1978. Årgång 18. Stockholm. Norstedts 1977.

Fettisdagen | Nordiska museet (läst 2023-02-03)