Vilken dag togs bort när nationaldagen blev röd dag?

Kort svar: När nationaldagen blev helgdag 2005 var det annandag pingst som blev av med sin helgdagsstatus.

Sveriges nationaldag är den yngsta helgdagen i Sverige ur två perspektiv. För det första är det den dag som senast fått status av allmän helgdag i Sverige (sedan 2005) och för det andra så är det den helgdag som har firats under kortast historisk tid (sedan slutet av 1800-talet).

Idén om att fira en svensk nationaldag har funnits sedan slutet av 1800-talet. Mer organiserat började firandet 1893 på Skansen. I årsredogörelsen för Nordiska museet och Skansen 1893-1894 skriver Artur Hazelius:

Såsom en de fosterländska minnenas högtidsdag har på Skansen införts den 6 juni, Gustafsdagen, hvilken där firats och hädanefter kommer att firas såsom svensk nationaldag.

Dock dröjde det mer än ett sekel innan nationaldagen fick status som helgdag. I början av 1990-talet började man utreda de ekonomiska konsekvenserna av en nationaldagen som helgdag och utredarna kom fram till att

det inte anses rimligt att i det då rådande ekonomiska läget införa ytterligare en helgdag utan att en befintlig helgdag togs bort eller flyttades. De helgdagar som skulle vara möjliga att avskaffa var enligt utredaren första maj, trettondedag jul, Kristi himmelsfärdsdag eller annandag pingst.

Den helgdag som ansågs vara minst olämplig att ta bort – både av sociala och ekonomiska skäl – var annandag pingst.

Annandag pingst 2004
Annandag pingst 2004 – sista året som det var helgdag

Så i oktober 2004 föreslog regeringen att:

Nationaldagen den 6 juni skall bli allmän helgdag och annandag pingst upphöra att vara allmän helgdag från och med år 2005.

Så den 6 juni år 2005 var första gången som Sveriges nationaldag firades som en röd dag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-05-14)

Källa: Regeringens proposition 2004/05:23 ”Nationaldagen den 6 juni som allmän helgdag” 

Är första maj en röd dag?

Kort svar: Ja, första maj är sedan 1939 en helgdag (röd dag).

Vilka dagar som i Sverige är allmänna helgdagar (röda dagar i almanackan) regleras i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom alla söndagar är det:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, /../ långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag

Som synes är första maj (1 maj) en allmän helgdag vilket innebär att de allra flesta är lediga den dagen. Dock har det inte varit röd dag särskilt länge.

Många av de helgdagar vi har i Sverige går tillbaka till medeltiden. En helgdag var en dag som var helgad p.g.a. sitt religiösa innehåll. Således var t.ex. påsk, pingst, jul, apostladagar, Mariadagar och några dagar därtill helgdag.

1 maj har skiftat betydelse genom åren, så som den firas idag firades den inte på medeltiden. Så här skriver Gerward om 1 maj:

Under medeltiden var första maj en kyrklig helgdag tillägnad de båda apostlarna Filip och Jakob. Som apostladag hade majdagen en hög festgrad.

Någon gång under senmedeltiden (c.a. 1400-talet) så byttes 1 maj successivt skepnad från apostladag till helgondag – och helgonet i fråga var Valborg.

Med reformationen på 1500-talet återtog dock 1 maj statusen som apostladag och i de kyrkliga kalendrar som finns från t.ex. 1571 och 1772 är det ”Philipphi Jacobi” som har sina namn där. När apostladagarna blev av med sin helgdagsstatus 1772 så var 1 maj inte längre röd dag.

forstamaj

Inte förrän 1939 återfick 1 maj sin helgdagsstatus. Det hade föranletts av flera års organiserade demonstrationer på 1 maj. När första maj blev helgdag 1939 var det första gången som en icke-kyrklig dag blev helgdag i Sverige. Att det var en icke-kyrklig helgdag fick betydelse för lagstiftningen eftersom det i Sverige fanns ett särskilt brott kallats sabbatsbrott – kränkning af sabbatens helgd – som gällde söndagar och helgdagar. Eftersom första maj inte var en kyrklig helgdag räknades det inte heller som en sabbatsdag, utan som en borgerlig helgdag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-04-26)

Källor: 

Gerward, Gullan (1996) Majgrevefesten: en kulturhistorisk analys. Stockholm: Carlssons Bokförlag

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Är långfredagen en röd dag?

Kort svar: Ja, långfredagen är en röd dag.

Vilka dagar som i Sverige är allmänna helgdagar (röda dagar i almanackan) regleras i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom alla söndagar är det:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, /../ långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag

Påskens helgdagar är (förutom påskdagen som ändå alltid är på en söndag) långfredagen (som infaller två dagar före påsk) och annandag påsk.

Fullskärmsinfångning 2014-04-17 001458

Långfredagen har inte alltid varit helgdag i Sverige. Fram till den stora kalenderreformen 1772 var det istället skärtorsdagen som var helgdag. Så här skriver Bringéus:

Visserligen gjorde reformatorerna Stilla veckan till en predikovecka men först genom kalenderreformen 1772 kom långfredagen att ersätta skärtorsdagen som helgdag. Under inverkan av pietismens och herrnhutismens passionsfromhet blev det snabbt en av kyrkoårets största helgdagar.

Att långfredagen inte var helgdag före 1772 råder det dock viss osäkerhet kring. Göran Malmstedt skriver i sin bok Helgdagsreduktionen:

Det bör understrykas att långfredagen inte räknades som helgdag i KO 1571. Uppenbarligen förändrades långfredagens ställning under 1600-talet och det förefaller som om den först då etablerades som arbetsfri helgdag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-04-17)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Är trettondagen 2014 en röd dag?

Kort svar: Ja, trettondagen (6 januari) är alltid en röd dag och har varit så i Sverige sedan vi blev kristna i början av medeltiden.

Helgdagar är dagar som skiljer sig från vardagar i den bemärkelsen att man ofta är ledig och att de vardagliga rutinerna bryts. I alla samhällen har någon form av vilodag och återkommande helgdagar funnits. Vilka de har varit och när de har infallit har såklart varierat.

När kristendomens kom till  Norden under 1100-talet så medfördes också en helt nya kalender med ett nytt sätt att fira helgdagar. Sigfrid Svensson skriver i Bondens år 

Med den nya religionen kom en ny kalender, och att lära känna denna var rentav en praktisk förutsättning för att bli en sann kristen /../ det vållade större svårigheter än själva bytet av gudar och religion

Några av dagarna gick lätt att implementera – ex. julen vid vintersolståndet och Johannes döparens dag vid sommarsolståndet. Andra var svårare – ex. apostladagarna och helgondagarna.

Trettondagen som helgdag

Trettondagen (eller epifania som den tidigare hette) är en av den kristna kyrkans allra äldsta högtidsdagar. När kristendomen kom till Sverige på 1100-talet var dagen självklart med i den nya kalender som infördes.

Genom århundradena har många helgdagar (t.e.x alla apostladagar, alla helgondagar och alla tredje- respektive fjärdedagar) försvunnit från kalendern, men trettondagen har funnits kvar.

Fullskärmsinfångning 2013-12-30 175531

Vilka dagar som i Sverige räknas som helgdagar reglerar i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom söndagar räknas följande dagar som helgdagar:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, även när de inte infaller på en söndag, långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och allahelgons dag.

Trettondedag jul eller trettondagen (6 januari) är således en röd dag och därmed en ledig dag för de allra flesta.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-01-04)

Källor: 

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år

Regeringens proposition 1988/89:114 om allmänna helgdagar

 

Är midsommarafton 2021 en röd dag?

Kort svar: Nej, midsommarafton är inte en röd dag, men kan i praktiken likställas med en ”röd dag”.

Röd dag är ett annat ord för helgdag och kommer av att dagarna är markerade med röd siffra i almanackorna. Vilka dagar som i Sverige räknas som helgdagar reglerar i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom söndagar räknas följande dagar som helgdagar:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, även när de inte infaller på en söndag, långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag.

Varken nyårsafton, julafton, påskafton eller midsommarafton räknas alltså som allmän helgdag i Sverige trots att det är dagar som firas i större utsträckning än deras respektive helgdag (nyårsdagen, juldagen, påskdagen och midsommardagen).

Sju sorters blommor

Även om midsommarafton inte räknas som en ”röd dag” kan man ändå i praktiken likställa den med en ”röd dag”. I den proposition som ligger till grund för lagen om allmänna helgdagar skriver man bl.a.

Lördagar samt midsom­marafton, julafton och nyårsafton är inte helgdagar men är ofta likställda med allmän helgdag.

Även i semesterlagen likställs dessa tre helgdagsaftnar med allmänna helgdagar:

Med söndag jämställs allmän helgdag samt midsommarafton, julafton och nyårsafton.

Det betyder t.ex att Systembolaget är stängt på midsommarafton. Däremot är man inte att man per automatik är ledig på midsommarafton.  Så här svarar Helen Nilsson på Tria (ett samarbete mellan fackförbunden ST, Unionen och Vision): 

Det är arbetsgivarens och verksamhetens behov som styr på vilka dagar det behövs personal. Det gör att vissa verksamheter inte kan ha kläm- eller helgdagar. Arbetstidslagen säger att heltid motsvarar högst 40 timmar per vecka, men inget mer. Om arbetsgivaren inte har något kollektivavtal innebär det att julafton kan ses som vilken arbetsdag som helst, och inte ge rätt till varken ledigt eller extra

I många kollektivavtal (bl.a. det som gäller för hotell- och restaurangbranschen) räknas midsommarafton som en röd dag på så vis att det ger rätt till en extra ledig dag om man arbetar då:

Midsommarafton, julafton och nyårsafton som infaller måndag t.o.m. fredag också berättigar till en extra ledighetsdag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-06-10)

Källor: Regeringens proposition 1988/89:114 om allmänna helgdagar

Vad är röda dagar? – Hotell och restaurangfacket

När avskaffades annandag pingst som röd dag?

Kort svar: Sista gången som annandag pingst var röd dag var år 2004.

Pingst firas femtio dagar efter påsk och är vid sidan av jul och påsk den viktigaste av de kristna högtiderna. Därför hade pingstdagen både annandag, tredjedag och fjärdedag pingst efter sig under många hundra år.

Tredje- och fjärdedag pingst avskaffades samtidigt som tredje- och fjärdedag jul respektive påsk – vid helgdagsreduktionen 1772. Annandag pingst hängde dock med länge som helgdag. Det var först 2004, då riksdagen fattade beslut om att nationaldagen skulle bli helgdag, som annandag pingst avskaffades som röd dag i Sverige.

Annandag pingst 2004


Annandag pingst år 2004 (sista året som det var röd dag)

Redan i början av 1990-talet började man utreda de ekonomiska konsekvenserna av en nationaldagen som helgdag och utredarna kom fram till att

det inte anses rimligt att i det då rådande ekonomiska läget införa ytterligare en helgdag utan att en befintlig helgdag togs bort eller flyttades. De helgdagar som skulle vara möjliga att avskaffa var enligt utredaren första maj, trettondedag jul, Kristi himmelsfärdsdag eller annandag pingst.

Den helgdag som ansågs vara minst olämplig att ta bort – både av sociala och ekonomiska skäl – var annandag pingst. Så från och med 2005 är nationaldagen röd dag istället för annandag pingst. Däremot är fortfarande annandag påsk och annandag jul röda dagar.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-17)

Källa: Regeringens proposition 2004/05:23

Är Kristi himmelsfärdsdag en röd dag?

Kort svar: Ja, Kristi himmelsfärdsdag är alltid en röd dag i Sverige

Vilka dagar som i Sverige är allmänna helgdagar (röda dagar i almanackan) regleras i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom alla söndagar är det:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, /../ långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag

Kristi himmelsfärdsdagen är alltså en röd dag och har varit sådan egentligen ända sedan kristendomen infördes i Sverige runt 1100-talet. Dock har det genom åren gjorts otaliga försöka att ta bort Kristi himmelsfärdsdag som helgdag. Så här skriver Bringéus:

Vid riksdagen 1815 yrkade man också på att Kristi himmelsfärdsdag skulle indragas, och senare under 1800-talet framfördes upprepade förslag att förlägga den till en söndag.

Även när kalenderreformen 1953 genomfördes diskuterades det att flytta Kristi himmelsfärdsdag (förslaget var till lördagen). Utredningen om Allmän arbetstidslag 1968 förordade även den att Kristi himmelsfärdsdag (och även trettondagen för övrigt) skulle flyttas:

Enligt kommitténs mening bör reformen inskränkas till att avse trettondagen och Kristi himmelsfärdsdag.
/…/ Vad som kan komma i fråga är en flyttning av dagarnas firande på sådant sätt att splittring av arbetsveckorna undanröjs.

Utredningen landade i förslaget att flytta Kristi himmelsfärdsdag till lördagen 42 dagar efter påsk, men Kristi himmelsfärds dag lyckades och har fortsatts lyckas bibehålla sin status som helgdag.

Fullskärmsinfångning 2014-04-17 011319

Eftersom Kristi himmelsfärd är knuten till påskfirandet kan dagen infalla som tidigast 30 april och som senast 3 juni, dock alltid på en torsdag. Att det är en torsdag som är en röd dag brukar fredagen efter Kristi himmelsfärd ofta räknas som en ”klämdag” då många får eller tar ledigt.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-07)

Källa: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Vilka dagar är helgdagar i Sverige?

Kort svar: De dagar som är helgdagar i Sverige är alla söndagar (ex. påskdagen och pingstdagen) nyårsdagen, trettondedag jul, långfredagen, annandag påsk, första maj, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen, alla helgons dag, juldagen och annandag jul.

Helgdagar är dagar som skiljer sig från vardagar i den bemärkelsen att man ofta är ledig och att de vardagliga rutinerna bryts. I alla samhällen har någon form av vilodag och återkommande helgdagar funnits. Vilka de har varit och när de har infallit har såklart varierat.

Helgdagar före kristendomen

För länderna i Norden är skillnaderna mellan ljus och mörker högst påtagliga, vilket Göran Stålblom (s. 142) påpekar. Ingen annan stans på jorden har det funnits en jordbrukande befolkning så långt norrut – på samma breddgrad som Uppsala ligger t.ex. ”norra Kanadas tundra, Alaska, norra Kamtjaka och Sibiren”. Och ju längre norrut du kommer på jorden desto mörkare blir vinternatten.

Dessa tydliga variationer bör rimligen ha satt sin prägel på helgdagsfirandet i det som skulle komma att bli Sverige. Vi vet att någon typ av firande i samband med vinter- och sommarsolstånd funnits långt tillbaka i tiden.

Medeltida helgdagar

När kristendomens kom till  Norden under 1100-talet så medfördes också en helt nya kalender med ett nytt sätt att fira helgdagar. Sigfrid Svensson skriver i Bondens år 

Med den nya religionen kom en ny kalender, och att lära känna denna var rentav en praktisk förutsättning för att bli en sann kristen /../ det vållade större svårigheter än själva bytet av gudar och religion

De helgdagar som infördes i Sverige under medeltiden är direkt knutna till den katolska kyrkan. Vilka dagar som firades som helgdagar varierade mellan olika stift – men förutom de allmänna dagarna såsom påsk, jul och midsommar fanns ett flertal Mariadagar (ex. kyndelsmässsodagen, Marie bebådelsedag,  Marie besökelsedag och Marie himmelsfärd), apostladagar och helgondagar. Man brukar räkna med att uppemot en tredjedel av årets dagar var helt eller delvis arbetsfria i slutet av medeltiden.

Reformationen och helgdagarna

En av de saker som Luther och hans efterföljare vände sig emot var Maria- och helgonkulterna. Praktiskt fick detta  betydelse genom att man i de länder som reformerades avskaffade en rad av de helgdagar som förknippats med katolska kyrkan – bl.a. flera helgondagar.

I den kyrkoordning som antogs 1572 stadgas det vilka dagar som ska vara helgdagar.

Therföre skola ock her effter thesse effterscriffne Helgedagar och platt inge andre Landzhelige håldne warda.

Först alle Söndagar, Ther näst alle thesse Christdagar, Jwl medh sinne helg, Nyårs dagh, wars Herres Döpelses dagh, then man kallar the helige Tree Konungars, Skärtorsdag, at man tå handlar om Herrans Natward. Pascha medh sinne helg, wars Herras Himmelsferdz dagh som ock kallas Helge Torsdagh, och Pingsdagh medh sinne helg. Transfigurationis, som hölles siunde Söndagen effter Trinitatis. Sedhan tree wårfru dagar, som äro Kyndermessa, Marie bebodelse som faller j Longfastonne, och Visitationis, thet är Marie besökelse, Sommestädz hålles thenne wårfrudagens Historia på dyra wårfru, huilket vthi thenna war sedh intet hinder gör, effter thet är een frij ting, Må ock för then skuld wäll hollas. Ytterligare ock alla Apostla dagar, föruthan S. Pedhers dagh om wintren. På thet sidsta ock så thenna dagar S. Johannis baptiste dagh, Michels messo och Helgona messo.

Trots att många helgondagar togs bort var det fortfarande många helgdagar som firades: Kristusdagarna (jul, nyår, trettondagen, påsk, Helga torsdagh (alltså Kristi himmelsfärd) pingst samt Transfigurationis (alltså Kristi förklarings dag), de flesta Mariadagarna, apostladagarna, Johannes döparens dag samt mickelsmäss och allhelgonadagen.

7734725340_1cdd439c92

Blad från almanacka 1709 (Stifts- och landsbiblioteket i Skara: MS Historia 38, 36v & 37r)

”Den stora helgdöden 1772”

Olika försök gjordes under främst 1700-talet att minska antalet helgdagar eftersom man ifrån överhetens perspektiv ansåg att det var dåligt för svensk ekonomi att bönderna var lediga så många dagar. Under riksdagen 1738-39 föreslog en ledamot från adeln att 21 helgdagar skulle plockas bort. Dock föll förslagen ofta på att både präste- och bondeståndet motsatte sig.

Det var först under Gustav III regenttid som en radikal reform kunde genomföras. I en kunglig förordning (Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning, Angående Sabbathens Firande, Samt wisze Helgedagars flyttning eller indragning. Gifwen Stockholms Slott then 4 November 1772) daterad 4 november 1772 stadgas vilka dagar som ska plockas bort som helgdagar:

Förutom att avskaffa ovanstående helgdagar helt flyttade också kyndelsmässodagen, Mikaelidagen (mickelsmäss) och allhelgondagen till närmaste söndag.

Eftersom så många helgdagar avskaffades på ett bräde har helgdagsreduktionen 1772 också kommit att kallas ”den stora helgdöden”.

Nya och gamla helgdagar under 1900-talet

Även om försök gjorde under 1800-talet att avskaffa fler helgdagar var det inte förrän 1938 som helgdagarna förändrades då första maj blev allmän helgdag.

Genom kalenderreformen 1953 som bestämdes i och med lagen 1952:48 angående tiden för firandet av Marie bebådelsedag, midsommardagen och allhelgonadagen så flyttade man Marie bebådelsedag till närmaste söndag, midsommardagen till närmaste lördag och lördagen närmast allhelgonadagen blev helgdag och kallades alla helgons dag.

0039.5
Almanacka 1952

Grunden för lagstiftningen om svenska helgdagar var alltså fortfarande 1772 års lagstiftning vilken kompletterats med lagen 1938 och lagen 1952. Detta var något som det fanns ett visst missnöje med. I den proposition som ligger till grund för nuvarande lagstiftning skrivs:

Vad som är allmän helgdag är av stor rättslig och samhällsekonomisk betydelse. Det är därför angeläget att det på ett överskådligt sätt kan konstateras vilka dagar som är allmänna helgdagar. Så är emellertid inte förhållandet i dag. Frågan regleras i väsentliga delar genom otidsenliga och svåröverskådliga författningar på det kyrkliga området.

Utifrån denna motivering tog riksdagen 1989 beslut om lagen om allmänna helgdagar. Den innebar ingen förändring i vilka dagar som skulle räknas som helgdagar utan samlade enbart alla i samma lag.

Den senaste förändringen bland de svenska helgdagarna skedde 2005 då nationaldagen blev helgdag. Redan i början av 1990-talet började man utreda de ekonomiska konsekvenserna av en ny helgdag och utredarna kom fram till att

det inte anses rimligt att i det då rådande ekonomiska läget införa ytterligare en helgdag utan att en befintlig helgdag togs bort eller flyttades. De helgdagar som skulle vara möjliga att avskaffa var enligt utredaren första maj, trettondedag jul, Kristi himmelsfärdsdag eller annandag pingst.

Den helgdag som ansågs vara minst olämplig att ta bort – både av sociala och ekonomiska skäl – var annandag pingst. Så från och med 2005 är också nationaldagen helgdag.

Sedan 2005 är följande dagar (vid sidan av söndagar, t.ex. påskdagen och pingstdagen) allmänna helgdagar i Sverige: nyårsdagen (1 januari), trettondedag jul (6 januari), långfredagen (fredagen för påskdagen), annandag påsk, första maj (1 maj), Kristi himmelsfärdsdag (torsdagen 39 dagar efter påsk), nationaldagen (6 juni), midsommardagen (den lördag som infaller under tiden den 20-26 juni), alla helgons dag (lördagen mellan 31 oktober och 6 november), juldagen (25 december) samt annandag jul (26 december).

Skrivet av: Mattias Axelsson (2013-02-14)

Källor:  Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm: LT Förlag

Det svenska jordbrukets historia

samt de i texten länkade utredningarna och propositionerna

Är skärtorsdagen 2021 en röd dag?

Kort svar: Nej, skärtorsdagen (infaller olika datum varje år) är inte en röd dag. Men vissa arbetsplatser stänger tidigare ändå.

Vilka dagar som i Sverige är allmänna helgdagar (röda dagar i almanackan) regleras i Lag (1989:253) om allmänna helgdagar. Förutom alla söndagar är det:

påskdagen och pingstdagen, nyårsdagen, trettondedag jul, första maj, juldagen och annandag jul, /../ långfredagen, annandag påsk, Kristi himmelsfärdsdag, nationaldagen, midsommardagen och alla helgons dag

Som synes är långfredagen, påskdagen och annandag påsk helgdag, men inte skärtorsdagen. Folk som arbetar är alltså inte per automatik lediga på skärtorsdagen. Dock är det inte ovanligt att arbetsplatser stänger tidigare på skärtorsdagen – riksbanken tillämpar t.ex. fem timmars arbetsdag på skärtorsdagen och inom staten jobbar man “halv dag” dagen före en helgdag. Dessutom är Systembolaget öppet på skärtorsdagen (och påskafton eftersom det räknas som en lördag).

Vad gäller ledighet på skärtorsdagen finns det alltså inga generella regler. Om du är ledig, slutar tidigare eller jobbar heldag på skärtorsdagen regleras i det kollektivavtal som gäller på arbetsplatsen. Så här svarar Helen Nilsson på Tria (ett samarbete mellan facckförbunden ST, Unionen och Vision): 

Det är också vanligt hos arbetsgivare att arbetstiden före helgdagar inte regleras i något kollektivavtal alls, och då är det arbetsgivarens policy eller riktlinjer som gäller. Som arbetstagare kan man inte kräva att få vara ledig på dagar före helgdag, om det inte framgår av kollektivavtalet.

Att man i Sverige firar skärtorsdagen beror på att för kristna är skärtorsdagen den dag då Jesus åt nattvarden med lärjungarna och förrådes. I senare svensk folktradition är skärtorsdagen också den natt då häxorna reser till Blåkulla.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-03-29)

Varför är 6 juni svensk nationaldag?

Kort svar: Att 6 juni blev svensk nationaldag beror på att Artur Hazelius och Skansen från slutet av 1800-talet skickligt propagerade för att ha nationaldagen på detta datum. Den historiska kopplingen är dels att Gustav Vasa valdes till kung 6 juni 1523 och att regeringsformen antogs 6 juni 1809.

Sveriges nationaldag är den yngsta helgdagen i Sverige ur två perspektiv. För det första är det den dag som senast fått status av allmän helgdag i Sverige (sedan 2005) och för det andra så är det den helgdag som har firats under kortast historisk tid (sedan slutet av 1800-talet).

sweden-916799_1280.jpg

I någon mening var det ett regnoväder som gjorde att just 6 juni valdes som nationaldag. År 1891 hade Artur Hazelius öppnat friluftsmuseet Skansen i Stockholm. Syfte med Skansen var att:

visa hur människor bott och verkat i olika delar av Sverige under äldre tid. Hazelius ville visa byggnader, växter och djur från hela Sverige – från norr till söder.

Bakom Skansen fanns också en nationalistisk tanke. Under slutet av 1800-talet hade idén om nationen och behovet av att hitta enande symboler för nationen börjat växa fram. År 1893 skulle Skansen ha en vårfest under några dagar (onsdag 31 maj till söndag 4 juni). När festen skulle invigas 31 maj öste dock regnet ner över landets huvudstad. SvD rapporterade så här:

Man har anmodat oss meddela, att till följd af det hela gårdagen ihållande regnet, hvilket lagt stora hinder i vägen för ståndens inredning och andra viktiga anordningar, har det ansetts nödvändigt att till nästa vackra dag uppskjuta öppnandet av Skansens vårfest.

Vårfesten fick alltså skjutas fram och startade istället 1 juni. Den misslyckade starten fick Arthur Hazelius att istället vilja få till en hejdundrande avslutning. Istället för att avsluta på söndagen 4 juni som man planerat förlängdes festen till 6 juni. I annonsen skrev man ”Vårfestens sista dag och på samma gång stor nationalfest till firande av våra historiska minnen i morgon tisdag den 6 juni (Gustafsdagen).”

svd18930605.png
Annons i SvD 1893-06-06

Att den första stora nationalfesten hölls 6 juni 1893 beror alltså (troligen) på ett regn i maj samma år. Så här skriver Mats Rehnberg:

Hittills har det icke gått att utröna, hur Hazelius ursprungligen erhållit tanken på nationaldagfirandet. Närmast ser det ut som om det berodde på att det olycksaliga vårregnet den 31 maj 1893 förstörde hans invigning och därför tvingade honom att förlänga sin fest en dag.

I årsredogörelsen för Nordiska museet och Skansen 1893-1894 skriver Artur Hazelius:

Såsom en de fosterländska minnenas högtidsdag har på Skansen införts den 6 juni, Gustafsdagen, hvilken där firats och hädanefter kommer att firas såsom svensk nationaldag.

Att 6 juni kallades Gustafsdagen är något som Gustav III ligger bakom. Efter statskuppen 1772 placerade kungen sitt namn på den dag då Gustav Vasa valdes till kung 1523. Tidigare hade bl.a. Artemius, Benevolus, Benignus och Candida förekommit. Gustaf förekom antingen självständigt eller i kombination med Adolf den 6 november.

En svensk nationaldag har funnits som idé sedan slutet av 1800-talet. Dock fanns ingen dag som kändes given och förslagen var många. Från vissa grupper kom förslag att midsommardagen skulle bli nationaldag dels pga dess historia men också för att det redan var en stor festdag vid regementena. Men som Rehnberg skriver:

Då regementena vid denna tid även började lämna övningshedarna och flytta in i garnisonsstädernas nybyggda kaserner, levde icke länge samma midsommartraditioner hos truppen eller bygdens befolkning.

Även dödsdagarna för Karl XII (30 november) respektive Gustav II Adolf (6 november) fanns med bland förslagen. Att just 6 juni vann de flestas gillande berodde på två händelser som inträffat 6 juni –  Gustav Vasa valdes till kung 6 juni 1523 och regeringsformen antogs 6 juni 1809.

Under första världskriget ökade flaggans betydelse som nationell symbol (vilket den för övrigt bara varit under ett par årtionden). År 1915 hade grosshandlaren Nils Ljunggren burit den svenska flaggan genom en marsch i Stockholm och han fick där idén till att organisera en svenska flaggans dag. Det första förslaget var att anordna en flaggfest redan 1 november 1915 men därtill var tiden alltför kort, istället enades man om 6 juni 1916. Den 7 april 1916 skriver SvD:

Till en verklig svensk nationaldag som skall kunna firas af alla och en hvar i vårt land, är det meningen att från och med i år gör det den 6 juni. Dagen skall hädanefter kallas för och hedras som den svenska flaggans dag.

Uppslutningen kring den svenska flaggans dag var stor. Tidningarna hade stora uppslag dagarna innan 6 juni.

svd19160604.png
Ur SvD 1916-06-04.

Allt detta ledde till att svenska flaggans dag första gången firades 6 juni 1916 på Stadion i Stockholm med militärparader och flaggutdelning.

svd19160607.png
Ur SvD 1916-06-07

År 1963 flyttades firandet tillbaka till Skansen där det fortfarande hålls. Bestyrelsen för svenska flaggans dag låg också bakom rekommendationen 1939 vilka dagar som skulle vara flaggdagar något som sedan regeringen fattade ett beslut om 1982.

Svenska flaggans dag blev 1983 officiell nationaldag men lyckades ändå inte bli någon folkfest. Förklaringen är förmodligen att nationaldagen enbart är en produkt uppifrån. Att Gustav Vasa blev kung (1523) eller att Sverige fick en ny grundlag (1809) är knappast något som berör svenskar särskilt djupt.

År 2004 beslutade riksdagen att nationaldagen skulle bli röd dag vilket också innebar att annandag pingst inte längre var det.

Skrivet av Mattias Axelsson (2007-06-05, uppdaterad 2018-05-20)

Källor:  Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Biörnstad, Arne (1993) Den svenska flaggans dag. Från fälttåg till folksfest – nordiska flaggor, fanor och symboler Jonsson, Leif (red)

Rehnberg, Mats (1944) Den 6 juni – ett halvsekelsminne. Ord & Bild

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Ordalaget: Bromma