Etikettarkiv: 12 mars

Vad är Gregoriusdagen 13 mars?

av

Kort svar: Gregoriusdagen infaller 13 mars (före 1882 den 12 mars) och räknas ibland som den första vårdagen.

Gregorius I (inte samma Gregorius som gav namn till den gregorianska kalendern dock) var påve blev påve 590 och dog den 12 mars 604. Gregorius I helgonförklades och fick sin helgondag på sin dödsdag 12 mars.

800px-Francisco_de_Zurbarán_040.jpg
Gregorius I

När Sverige blev kristet någon gång på 1100-talet kom en helt utvecklad kalender med olika helgdagar med på köpet. Sigfrid Svensson skriver i Bondens år 

Med den nya religionen kom en ny kalender, och att lära känna denna var rentav en praktisk förutsättning för att bli en sann kristen /../ det vållade större svårigheter än själva bytet av gudar och religion

Förutom de allmänna dagarna såsom påsk, pingst,  jul och midsommar fanns ett flertal Mariadagar (ex. kyndelsmässsodagen, Marie bebådelsedag, Marie himmelsfärd och Marie besöksdag), apostladagarna och en rad helgondagar, däribland Gregorius 12 mars.

Dock var Gregorius inte någon helgondag man firade i allmänhet, till skillnad från t.ex. Birgitta (7/10) och Anna (9/12). Men till Gregoriusdagen fanns istället minnesregler för vädret kommande veckor. Så här skriver Nordisk museet:

Sådant väder som det var på Gregoriusdagen skulle det bli fyra veckor i följd. Om Gregorius var kall, kunde man fortsätta att hämta timmer i skogen ytterligare fyra veckor, eftersom timmer bäst hämtades med släde. Om det var töväder, så skulle gräset gro och växa fint: ”Gregorius tö, är bättre än femton skrindor hö.”

I vissa delar av Sverige räknades Gregorius som första vårdagen. År 1882 flyttades Gregorius från 12 mars till 13 mars för att Viktoria skulle få sin namnsdag 12 mars.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-03-04)

Källa: Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

”Gregoriusdagen” nordiskamuseet.se

Vilken dag är första vårdagen i Sverige?

av

Kort svar: Eftersom Sverige är ett avlångt land har den första vårdagen varierat mycket mellan södra, mellersta och norra Sverige – ofta nämns Mattiasdagen (24 februari) Gregoriusdagen (12/13 mars) och jungfru Marie bebådelsedag (25 mars) som den första vårdagen.

Det finns få platser i världen som kan tävla med Norden om att erbjuda möjlighet att bedriva jordbruk så långt norrut. Ingen annanstans på jorden har det funnits en jordbrukande befolkning så långt norrut – på samma breddgrad som Uppsala ligger t.ex. ”norra Kanadas tundra, Alaska, norra Kamtjaka och Sibiren”. Uppdelningen i tydliga årstider blir alltså mer påtaglig och våren blir mer efterlängtad ju längre norrut du kommer.

Nu för tiden använder vi ofta SMHI:s meteorologiska definition av vår att dygnsmedeltemperaturen är stabilt över noll grader. När Sverige var ett jordbrukarland – fram till och med början av 1900-talet – var sådana definitioner dock inte mycket att komma med. Istället användes särskilda märkesdagar kopplade till namnsdagar i kalendern.

blommor

”Peter Katt” – 22 februari

Peter Katt är en folklig benämning på 22 februari som är en minnesdag för Petrus upphöjelse till biskop av Rom. Dagen heter Petri Cathedra men fick det folkliga namnet ”Peter Katt”. Så här skriver Svensson:

Från olika landskap i södra och mellersta Sverige omtalas Peter Katt som första vårdagen. Till vårtecknen hörde, att isarna började att murkna och bli osäkra, vilket har uttryckts så, att Peter Katt kastar den heta stenen i sjön.

Mattias – 24 februari

Även  Mattiasdagen (24 februari) kallas den första vårdagen och även Mattias sades ”kasta stenar i sjön”.  Sigfrid Svensson skriver (s. 94):

Framförallt i östra Götaland är det ofta Mattias, som sägs kasta den heta stenen i sjön, ett talesätt som i en enstaka äldre uppteckning även är känt från Jämtland.

Uttrycket ”kasta den heta stenen i sjön” innebär att isarna börjar smälta (eftersom det först sker kring stenar som skjuter upp ur vattnet.

Is som smälter

Gregorius – 13 mars (före 1882 12 mars)

Gregoriusdagen var en viktig märkesdag. Man trodde att det väder som var på Gregorius skulle följa nästkommande fyra veckor. I vissa delar av landet räknades dagen som första vårdagen och i Bohuslän skulle man ”vidta åtgärder för att bli kvitt vinterns loppor”.

Vårfrudagen (jungfru Marie bebådelsedag) – 25 mars

Vårfrudagen (jungfru Marie bebådelsedag2) den 25 mars har väl egentligen aldrig varit den ”första vårdagen” men har ändå stor betydelse för våren. Däremot har vårfrudagen varit första dagen på ett nytt näringsår och en av fyra ”räppadagar”. Traditionellt delades jordbruksåret in i fyra ”räppor” (mellan vårfrudagen, midsommardagen, Mickelsmäss och juldagen).

Särskilt i de norra delarna av Sverige har våren förknippats med vårfrudagen och i Dalarna och Medelpad skulle alla vinterkörslor vara undanstökade.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-02-13)

Källa: Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag