Etikettarkiv: peter katt

Vad är Peter Katt 22 februari?

av

Kort svar: Peter Katt är en folklig benämning på apostladagen 22 februari då det firades att Petrus blev biskop (Festum Cathedrae Petri).

Apostladagarna är dagar som tidigare fanns (och till viss del fortfarande finns) i kalendern till minne av apostlarna. De kristna apostlarna är de som populärt kallas ”Jesus tolv lärjungar”. De omnämns i Bibeln (bl.a Mark 3:16-19) och alla (förutom Judas Iskariot) har fått en särskild dag att firas. Petrus (som har sin dag den 29 juni ihop med Paulus) har förutom sin egen dag några andra dagar som är kopplade till hans liv. En av dessa är Festum Cathedrae Petri eller som den kallas i folkmun Peter Katt den 22 februari.

Aposteln Petrus

Festum Cathedrae Petri är alltså den dag då – enligt traditionen – aposteln Petrus installerades som biskop i Anitokia och därmed blev den första i en lång, lång rad av påvar. I almanackan skrevs dagen som Petr Cath och därmed blev den ”Peter Katt” i folkmun.

Peter Katt var i vissa delar av södra Sverige att betrakta som den första vårdagen. Så här skriver Svensson:

Från olika landskap i södra och mellersta Sverige omtalas Peter Katt som första vårdagen. Till vårtecknen hörde, att isarna började att murkna och bli osäkra, vilket har uttryckts så, att Peter Katt kastar den heta stenen i sjön.

Även den närliggande  Mattiasdagen (24 februari) kallas den första vårdagen och även Mattias sades ”kasta stenar i sjön”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-02-19)

Källa: Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Vilken dag är första vårdagen i Sverige?

av

Kort svar: Eftersom Sverige är ett avlångt land har den första vårdagen varierat mycket mellan södra, mellersta och norra Sverige – ofta nämns Mattiasdagen (24 februari) Gregoriusdagen (12/13 mars) och jungfru Marie bebådelsedag (25 mars) som den första vårdagen.

Det finns få platser i världen som kan tävla med Norden om att erbjuda möjlighet att bedriva jordbruk så långt norrut. Ingen annanstans på jorden har det funnits en jordbrukande befolkning så långt norrut – på samma breddgrad som Uppsala ligger t.ex. ”norra Kanadas tundra, Alaska, norra Kamtjaka och Sibiren”. Uppdelningen i tydliga årstider blir alltså mer påtaglig och våren blir mer efterlängtad ju längre norrut du kommer.

Nu för tiden använder vi ofta SMHI:s meteorologiska definition av vår att dygnsmedeltemperaturen är stabilt över noll grader. När Sverige var ett jordbrukarland – fram till och med början av 1900-talet – var sådana definitioner dock inte mycket att komma med. Istället användes särskilda märkesdagar kopplade till namnsdagar i kalendern.

blommor

”Peter Katt” – 22 februari

Peter Katt är en folklig benämning på 22 februari som är en minnesdag för Petrus upphöjelse till biskop av Rom. Dagen heter Petri Cathedra men fick det folkliga namnet ”Peter Katt”. Så här skriver Svensson:

Från olika landskap i södra och mellersta Sverige omtalas Peter Katt som första vårdagen. Till vårtecknen hörde, att isarna började att murkna och bli osäkra, vilket har uttryckts så, att Peter Katt kastar den heta stenen i sjön.

Mattias – 24 februari

Även  Mattiasdagen (24 februari) kallas den första vårdagen och även Mattias sades ”kasta stenar i sjön”.  Sigfrid Svensson skriver (s. 94):

Framförallt i östra Götaland är det ofta Mattias, som sägs kasta den heta stenen i sjön, ett talesätt som i en enstaka äldre uppteckning även är känt från Jämtland.

Uttrycket ”kasta den heta stenen i sjön” innebär att isarna börjar smälta (eftersom det först sker kring stenar som skjuter upp ur vattnet.

Is som smälter

Gregorius – 13 mars (före 1882 12 mars)

Gregoriusdagen var en viktig märkesdag. Man trodde att det väder som var på Gregorius skulle följa nästkommande fyra veckor. I vissa delar av landet räknades dagen som första vårdagen och i Bohuslän skulle man ”vidta åtgärder för att bli kvitt vinterns loppor”.

Vårfrudagen (jungfru Marie bebådelsedag) – 25 mars

Vårfrudagen (jungfru Marie bebådelsedag2) den 25 mars har väl egentligen aldrig varit den ”första vårdagen” men har ändå stor betydelse för våren. Däremot har vårfrudagen varit första dagen på ett nytt näringsår och en av fyra ”räppadagar”. Traditionellt delades jordbruksåret in i fyra ”räppor” (mellan vårfrudagen, midsommardagen, Mickelsmäss och juldagen).

Särskilt i de norra delarna av Sverige har våren förknippats med vårfrudagen och i Dalarna och Medelpad skulle alla vinterkörslor vara undanstökade.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-02-13)

Källa: Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag