När börjar ramadan i Sverige 2023?

Kort svar: Den muslimska fastemånaden ramadan påbörjas troligen 23 mars, tio dagar tidigare än året innan.

Ramadan är en av islams tolv månader. Det som gör ramadan till en särskilt viktig månad är att en av de fem pelarna inom islam innebär att man ska fasta under månaden ramadan.

Den muslimska kalendern skiljer sig från den gregorianska kalendern är att den senare utgår från att ett år är samma som jordens bana runt solen och är 365 dagar, medan den muslimska utgår från att en månad är samma som månens bana runt jorden och därmed är en månad 29/30 dagar och ett år 354 dagar. Detta gör att det skiljer cirka tio dagar mellan dem.

En faktor som ytterligare komplicerar bestämmandet av datum för ramadans start är att en muslimsk månad börjar först när nymånen faktiskt är synlig. Hur detta sker rent praktiskt varierar från land till land och mellan olika traditioner.

I Saudiarabien är det Högsta Domstolen som beslutar när ramadan börjar och de bygger sitt beslut på när nymånen är synlig över landet. Många av världens muslimer följer detta beslut.

Göteborgs moskés hemsidan skriver man att ramadan 2023 börjar torsdag 23 mars. På Stockholms moskés hemsida finns inte några uppgifter ännu (1 februari) men det lär dyka upp när man har sett fullmånen.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2022-02-01)

Källor:

Göteborgs moské (2023-02-01)

När börjar ramadan 2021 i Sverige?

Stötta Svenska högtider på Patreon.

Kort svar: Fastemånaden ramadan börjar (troligen) den 13 april och håller på till 12 maj.

Att fasta är en av de fem pelarna i islam. Fastan sker under månaden ramadan och avlutas med festen eid al-fitr. Eftersom den muslimska kalendern är en ren månkalender – en månad är tiden från en nymåne till nästa – så skiljer den sig från den gregorianska som är en ren solkalender.

De två olika sätten att beräkna månaderna gör att ramadan infaller vid olika datum varje år i den svenska kalendern. Varje år flyttas ramadan cirka elva dagar bakåt. För 2021 innebär det att ramadan startar 13 april och håller på till och med 12 maj.

silhuett, man, bön-, tempel, ramadan, masjid, islamisk, shikh, be, fasta, quran, dyrkan, sheikh, Shaikh, schejk, salah, solnedgång, himmel, orange färg, natur, arkitektur, religion, resmål, skönhet i naturen, tro, byggd struktur, människor, plats för dyrkan, kommunikation, andlighet, torn, män, utomhus, byggnad exteriör, spira, global kommunikation, 2K

En sak som komplicerar saken ytterligare är att de flesta muslimer i världen utgår ifrån att det är den astronomiska nymånen som ska siktas för att en ny månad ska anses ha börjat, inte den kalendariska som kristna påskfirare använder.

Eftersom det ibland kan vara svårt att se nymånen i Sverige på sommaren brukar många muslimer utgå ifrån när nymånen siktas i Mecka. Ramadan 2021 förväntas alltså börja 13 april, men eftersom det muslimska dygnet börjar vid solnedgång så blir det i praktiken på kvällen 12 april.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-03-30)

Källor:

Islamic calender

Saudi Arabia announces first day of Ramadan 2021

När är Eid al-adha i Sverige 2016?

Kort svar: Eid al-adha infaller 2016  måndag 12 till tisdag 13 september. 

Eid al-adha är en av två muslimska högtider (den andra är eid al-fitr) som firas av muslimer över hela värden. Eid al-adha firas till minne av en central händelse i alla de abrahamitiska religionerna – när patriarken Abraham är på väg att offra sin son med i sista stund stoppas av Gud. Denna berättelse återfinns både i Bibeln och Koranen.

Datumet för eid al-adha är olika (på samma sätt som för eid al-fitr) från år till år beroende på att den kristna kalendern utgår ifrån solen och den muslimska kalendern från månen. Den muslimska kalendern bygger på att en månad är lika lång som den tid det tar för månen att röra sig ett varv runt jorden (29,5 dygn). Ett muslimskt år är tolv månmånader. I Koranen (9:36) står det:

Antalet månader är tolv enligt Guds dekret – vilket Han fastställde den dag då Han skapade himlarna och jorden. Av dem är fyra helgade; detta är [Guds] evigt sanna lag. Vanhelga därför inte dessa [månader] till skada för er själva.

Den muslimska kalendern har alltså också tolv månader (mest känd är förmodligen fastemånaden ramadan) men efter som de är kortare då blir det muslimska året också kortare – 354 eller 355 dagar. Detta gör att de muslimska högtiderna (ex eid al-adha) infaller på olika datum.

Religious_calendar,_Camp_5,_Guantanamo

Det som komplicerar saken ytterligare är att i de flesta muslimska samhällen börjar en månad först när månen faktiskt är synlig vilket gör att det inte går att förutse med exakthet vilket datum en viss högtid infaller.

Eid al-adha infaller den tionde dagen i månaden dhu-l-hijja. Tidigare beräkningar trodde att nymånen skulle vara synlig 1 september och att eid al-adha skulle börja 11 september. Men som International Business Time skriver så var månen inte synlig i Saudiarabien förrän 2 september vilket innebär att eid al-adha infaller 2016 den 12-13 september.

I Indien och Pakistan använder man sig istället när månen syns lokalt, vilket innebär att eid al-adha i Indien och Pakistan är 13-14 september.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-05-21)

Källor: Why is Eid al-Adha 2016 not on September 11?” aljazeera.com 2016-09-08

 

Vad är skillnaden mellan den kristna kalendern och den muslimska kalendern?

Kort svar: Skillnaden mellan den gregorianska (kristna) kalendern och den muslimska kalendern är att den kristna utgår från att ett år är samma som jordens bana runt solen och är 365 dagar, medan den muslimska utgår från att en månad är samma som månens bana runt jorden och därmed är en månad 29/30 dagar och ett år 354 dagar.

Vid så gott som all beräkning av tid har astronomiska iakttagelser använts – särskilt de två himlakropparna solen och månen som med regelbundenhet rör sig på himlavalvet. Den tid som jorden tar på sig att passera ett varv runt solen brukar räknas som ett år, medan den tid det tar för månen att röra sig runt jorden är en månad. Problemet är att dessa två röreslebanor inte synkar med varandra.

calendar-612420_960_720

Jorden rör sig runt jorden på drygt 365 dagar. Månen rör sig runt jorden på 29,5 dagar. Om man ska använda sig av månader med 29,5 dagar så kommer ett år med elva månader vara 324 dagar, ett år med tolv månader vara 354 dagar och ett år med tretton månader vara 383 dagar. Måne och sol ligger alltså inte i fas med varandra.

Den julianska och den gregorianska kalendern

En av många saker som Julius Caesar kommit att bli ihågkommen för är att han ligger bakom och har fått ge namn åt den kalender som användes i stora delar av Europa under nästan ett och ett halvt årtusende – den julianska kalendern.

Den julianska kalendern ersatte den äldre romerska och man började räkna ett år som jordens bana runt solen. Det var år 46 fvt som Julius Caesar införde han en ny kalender. Lars-Olof Lodén skriver:

Samma år utfärdade han ett edikt att årets längd i fortsättningen skulle fastställas till 365 dagar samt att vart fjärde år en skottdag skulle tilläggas. Härigenom erhöll man en 4-årsperiod på sammanlagt 1461 dygn, vilket mindre än en timme avviker från den totala längden av fyra tropiska år.

Även om den julianska kalendern var avsevärt mycket bättre än de tidigare romerska var den behäftad med ett fel som fick stor betydelse – noggrannheten i uppskattningen av hur långt året skulle vara. Det julianska året (med ett skottår vart fjärde år) var i snitt 365,25 dagar. Det astronomiska året är 365,2422 dagar. Detta gör en skillnad på 11 minuter och 14 sekunder per år, vilket kan tyckas lite. På 128 år växer dock felet till ett helt dygn.

Först under 1500-talets andra hälft kom den julianska kalendern att på allvar utmanas av den kalender som kommit att kallas den gregorianska, av sin upphovsman Gregorius XIII.

Det som skiljer den gregorianska kalendern från den julianska är reglerna för vilka år som är skottår. I den julianska var ju vart fjärde år skottår, utan undantag. Men i den gregorianska kalendern så 

hoppade [man] över skottdagarna varje jämnt hundratal år om hundratalssiffran inte är jämnt delbar med fyra

Åren 1700, 1800, 1900 och 2100 är alltså inte skottår, men år 1600 och år 2000 är skottår i den gregorianska.

De första länderna att införa den gregorianska kalendern var de katolska, ex. Spanien, Italien, Portugal och Österrike. Det skedde i oktober 1582. Torsdagen den 4 oktober 1582 följdes i dessa länder av den 15 oktober 1582.

calendarsreformlrg

Bilden visar en kalender från oktober 1582 – där man kan se att tio dagar saknas.

Eftersom det fanns en konflikt mellan bl.a. katoliker och protestanter i Europa dröjde det långt tid innan andra länder införde den gregorianska kalendern. I Storbritannien skedde det inte förrän 1752 och Sverige följde året därpå (1753). För svensk del ströks elva dagar i februari.

Den muslimska kalendern

Inom islam börjar tiden räknas från det år då Muhammed tvingades fly från Mecka till Median (en händelse som kallas hijra) – år 622 e.Kr.. Detta år räknas som det första och därefter skriver man AH (latinska anno hegirae = efter hijra). År 2016 e.Kr. är alltså år 1437 AH. Till skillnad från den kristna kalendern som räknar åren efter Kristi födelse (därav förkortningen e.Kr.).

GUANTANAMO BAY, Cuba – Capt. Rachel C. Bono, commanding officer of Naval Hospital Jacksonville, and members of her staff visited Joint Task Force Guantanamo's Camp Delta on Oct. 4, 2007. While there, Capt. Bono toured detainee medical care facilities and was briefed on the JTF Guantanamo mission. JTF Guantanamo conducts safe and humane care and custody of detained enemy combatants. The JTF conducts interrogation operations to collect strategic intelligence in support of the Global War on Terror and supports law enforcement and war crimes investigations. JTF Guantanamo is committed to the safety and security of American service members and civilians working inside its detention facilities. (JTF GTMO photo by Navy Mass Communication Specialist 1st Class Richard M. Wolff) UNCLASSIFIED. Cleared for public release. For additional information contact JTF-GTMO PAO 011-5399-3651; DSN 660-3651

Men förutom att den muslimska och den kristna kalendern har olika startår för respektive tideräkning är åren respektive månaderna olika långa. Den muslimska kalendern bygger på att en månad är lika lång som den tid det tar för månen att röra sig ett varv runt jorden (29,5 dygn). Ett muslimskt år är tolv månmånader. I Koranen (9:36) står det:

Antalet månader är tolv enligt Guds dekret – vilket Han fastställde den dag då Han skapade himlarna och jorden. Av dem är fyra helgade; detta är [Guds] evigt sanna lag. Vanhelga därför inte dessa [månader] till skada för er själva.

Den muslimska kalendern har alltså också tolv månader (mest känd är förmodligen fastemånaden ramadan) men efter som de är kortare då blir det muslimska året också kortare – 354 eller 355 dagar. Detta gör att de muslimska högtiderna (ex. eid al-fitr och eid al-adha) är på olika datum i den svenska kalendern från år till år.

Även judiska och kristna traditioner var från början knutna till månen. Påskfirandet (både judisk pesach och kristen påsk) är ju tydligt knutet till fullmånen och det är därför som påsken infaller på olika datum varje år.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-05-21)

Källa:

Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm