När är alla helgons dag (då man tänder gravljus)?

Kort svar: Alla helgons dag då de flesta tänder ljus på gravar infaller på den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november. Allhelgonadagen är dock alltid 1 november oavsett år.

En sak som kan vara konfunderande är att vi i den svenska kalendern har två allhelgonadagar – en allhelgonadagen och en alla helgons dagDen förra infaller alltid 1 november och den senare är alltid på en lördag, den lördag som är direkt före första söndagen i november.

Att vi överhuvudtaget har en helgdag för att fira döda i början av november hänger samman med att flera äldre kulturer satt ett samband mellan naturens död vid sommarhalvårets slut (31 oktober) och högtidlighållandet av döda släktingars minne. På 800-talet valde påve Gregorius IV att instifta allhelgonadagen 1 november och även i Sverige vet vi att helgdagen firats sedan åtminstone 1100-talet.

gravljus

Dock avskaffades allhelgonadagen som röd dag 1772, men namnet allhelgonadagen (i lite olika varianter) fick vara kvar på datumet 1 november. Under 1900-talets första hälft väcktes förslag flera gånger om att återinföra allhelgonadagen som röd dag, men först 1953 klubbades det att alla helgons dag är:

den lördag som infaller under tiden den 31 oktober-6 november

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween: festseder i förändring

Skrivet av Mattias Axelsson

Vilken dag ska man tända ljus på gravarna?

Läs mer om allhelgonahelgen och att tända ljus i boken Tacos, tvättstuga och tack för senast: Svenska vanor A-Ö (2019)

Kort svar: De allra flesta tänder gravljus på den lördag som i almanackan kallas alla helgons dag (lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november). År 2022 är det lördag den 5 november.

Att hedra de döda genom att tända ljus på gravarna har lokalt funnits som en tradition knuten främst till julhelgen. Under första halvan av 1900-talet blir det dock alla helgons dag som tar över som gravsmyckningsdag. Det är också i anslutning till detta som alla helgonsdag på nytt, efter att den avskaffats 1772, återfår sin status som självständig helgdag.

gravljus

Allhelgona är en av de äldsta kristna högtiderna vi har i Sverige och är känd sedan tidig medeltid. Ursprunget till det kyrkliga firandet av helgon i början av november finns förmodligen i en vilja hos den katolska kyrkan att göra om det folkliga firandet av döda vid vinterns början (1 november) till ett kyrkliga firande – på samma sätt som man gjort med Jesus födelsedag. Det är någonstans runt 800-talet som alla helgons dag blir en självständig helgdag i katolska kyrkan.

Från slutet av 1800-talet känner vi seden att tända ljus på gravar, men den var då knuten till julhelgen och till en början var det julgranar med brinnande ljus som tändes. Bringéus skriver:

I viss utsträckning förefaller detta bruk [med ljus i granar på gravarna] ha berett vägen för de egentliga gravljusen, som under 1950-talet blev vanligare än granar med ljus.

De tidigaste exemplen på att alla helgons dag förknippas med gravsmyckning och ljus på gravarna kan vi hitta under det tidiga 1900-talet. Det finns en hypotes om hur seden kom till Sverige. Martin Modéus skriver:

På många platser tänder man också ljus till minne av de döda, en sed som är drygt ett sekel gammal och som först lär ha förts till Sverige av italienska arbetare på Gustavbergs porslinsfabriker i Stockholm.

Att det skulle vara just italiensk porslinsarbetare ska nog tas med en stor nypa salt, men att seden på något sätt kommer från södra Europa är sannolikt. Under det fortsatta seklet blir seden att tända ljus och smycka gravarna vanligare och vanligare. På en direkt fråga från en läsare i november 1932 om vilken dag som är ”gravsmyckningsdag” så svarar man i SvD ”Alla helgons dag är gravsmyckningsdag”. Vidare skriver man i oktober 1940 att ”Bruket att tända ljus på gravarna har blivit allt mera allmänt i Sverige.”

Skrivet av Mattias Axelsson (2011-10-28, uppdaterat 2022-10-09)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Modéus, Martin (2000) Tradition och liv Verbum Förlag

Ljusen på gravarna och andra ljusseder : nya traditioner under 1900-talet / av Mats Rehnberg (1965)

SvD 1933-11-26

SvD 1940-10-27

Varför tänder vi gravljus på alla helgons dag?

Kort svar: Att uppmärksamma döden i början av november går lång tillbaka i historien, med seden att tända gravljus på döda släktingars gravar kom från Sydeuropa till Sverige under första hälften av 1900-talet. Just gravljusen hänger samman med att den är väldigt mörkt ute och därför passar det att tända ljus på gravarna.

Allhelgonadagen är en av de äldsta kyrkliga helgdagarna som vi känner till i Sverige. Den finns omnämnd redan vid slutet av 1100-talet i Vallentunakalendariet liksom också i äldre Västgötalagen från ungefär samma tidpunkt.

gravljus

Som självständig helgdag försvann allhelgonadagen 1772, men återkom 1953 på den lördag som infaller före den första söndagen i november (som efter 1772 fick bli den kyrkliga alla helgons dag). Att alla helgons dag återfick status som egen helgdag berodde bl.a. på det ökade intresset för att smycka gravarna och tända ljus just på denna dag.

Seden att smycka gravar med bl.a. ljus går att belägga i Sverige från det tidiga 1900-talet. Tidigare hade det lokalt förekommit gravljus men då främst under julhelgen. Exakt hur seden hittade till Sverige är svårt att belägga, det finns författare som menar att det var italienska gästarbetare som introducerade den, men den växer sig starkare och starkare under förra seklet.

Att just allhelgonahelgen blev den helg som då man tänder gravljus är rätt naturligt. Det är ju enbart under den mörka delen av året som gravljus ger någon effekt och efter allhelgona i almanackan finns det inte många helgdagar som inte redan är upptagna av andra traditioner. Allhelgona firades nämligen inte i någon större utsträckning före mitten av 1900-talet så därför kan det tyckas naturligt att en ny sed knyts just till den dagen.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterat 2022-10-09)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Modéus, Martin (2000) Tradition och liv Verbum Förlag

Ljusen på gravarna och andra ljusseder : nya traditioner under 1900-talet / av Mats Rehnberg (1965)

Vilken dag är alla helgons dag 2010?

Kort svar: Alla helgons dag 2010 är 6 november och det är den dagen de flesta tänder ljus på anhörigas gravar. Allhelgonadagen är dock 1 november.

Tidigare den här veckan skrev jag om när halloween 2010 infaller och kom fram till att de flesta nog anser att det är 31 oktober. Halloween hänger ju samman med allhelgonafirandet (ordet halloween är ju detsamma som allhelgonaafton (all hallow’s even på engelska). Däremot behöver inte den svenska alla helgons dag infalla i närheten av halloween.

Sedan 1953 firar vi i Sverige nämligen inte längre allhelgona i samband med månadsskiftet oktober/november, som de flesta andra länder gör. Att vi överhuvudtaget har en helgdag för att fira döda i början av november hänger samman med att flera äldre kulturer satt ett samband mellan naturens död vid sommarhalvårets slut (31 oktober) och högtidighållandet av döda släktingars minne. På 700-talet valde påve Gregorius III instifta allhelgonadagen 1 november och även i Sverige vet vi att helgdagen firats sedan åtminstone 1100-talet.

gravljus

Dock avskaffades allhelgonadagen som röd dag 1772, men namnet allhelgonadagen (i lite olika varianter) fick vara kvar på datumet 1 november. Under 1900-talets första hälft väcktes förslag flera gånger om att återinföra allhelgonadagen som röd dag, men först 1953 klubbades det att alla helgons dag är:

den lördag som infaller under tiden den 31 oktober-6 november

Och eftersom sista oktober är en söndag i år så kommer alla helgons dag 2010 inte att vara förrän den 6 november och det är också den dagen då de flesta kommer att tända gravljus 2010.

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween: festseder i förändring

Vilken dag ska man tända gravljus?

Läs mer om allhelgonahelgen och att tända ljus i boken Tacos, tvättstuga och tack för senast: Svenska vanor A-Ö (2019)

Kort svar: Gravljus tänder man i Sverige oftast på alla helgons dags kväll (lördagen som infaller mellan sista oktober och 6 november). År 2022 är det lördag den 5 november.

Helgen i slutet av oktober och början av november är fylld av dagar som anknyter till död och hedrande av döda. Den 31 oktober är det Halloween, 1 november är allhelgonadagen, 2 november är alla själars dag och den lördag som infaller mellan sista oktober och 6 november är alla helgons dag och söndagen därefter är söndagen efter alla helgons dag (eller ibland alla själars dag).

Att tända ljus på gravar vid allhelgonahelgen är en relativt ny sed i Sverige och kan spåras tillbaka till början av 1900-talet.

gravljus

Exakt hur och varför seden att tända gravljus kom till Sverige är svårt att säga, men under mitten av 1900-talet hade den slagit igenom brett i Sverige.

Den ökade populariteten i att minnas sina döda vid allhelgonahelgen var en av anledningarna till att man 1953 återinförde alla helgons dag som helgdag. Allhelgonadagen förblev den 1 november, medan alla helgons dag infaller lördagen mellan sista oktober och 6 november. Och det är just denna lördagskväll som kyrkogårdarna lyser upp av gravljus.

Skrivet av Mattias Axelsson (2008-11-01, uppdaterad 2022-10-09)

Källor:

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Modéus, Martin (2000) Tradition och liv Verbum Förlag

Ljusen på gravarna och andra ljusseder : nya traditioner under 1900-talet / av Mats Rehnberg (1965)

Kan allhelgonadagen och alla helgons dag vara på samma dag i almanackan?

Kort svar: Ja, eftersom allhelgonadagen alltid infaller 1 november och alla helgons dag infaller lördagen mellan 31 oktober och 6 november kan dessa två dagar vissa år infalla på samma datum.

Vissa år (t.ex. 2014) går det på 1 november i almanackan att läsa båda allhelgonadagen (med svart text) och alla helgons dag (med röd text). Att ha med båda kan tyckas som tårta på tårta men det finns en fullt naturlig förklaring. Anledningen är att en rörlig dag (alla helgons dag) i år råkar sammanfalla med en fast (allhelgonadagen).

När påve Gregorius IV på 800-talet flyttade dagen då helgonen firas valde han 1 november eftersom det av tradition var en dag då folk firade de död. Även i Sverige vet vi att allhelgonadagen firats länge. De äldsta beläggen är från Vallentunakalendariet 1198 där allhelgonadagen räknas till andra klassens helger (efter jul, påsk och pingst).

Allhelgonadagen överlevde reformationen och avskaffades inte som helgdag i Sverige förrän 1772 under ”den stora helgdöden”. Dock levde den kvar som viktig dag bland bondebefolkningen för att spå kommande väder. I Bondepraktikan 1875 står:

Will du weta hurudan winteren wara må, så skall du Allahelgon Dag i skogen gå,

År 1924 väcktes de första förslaget om att återinför allhelgonadagen som helgdag, med det var i och med kalenderreformen 1953 som det skedde. En av poängerna med kalenderreformen var att hitta en bättre balans mellan våren (med många helgdagar) och hösten (med få helgdagar). Därför valde man att låta allhelgonadagen ligga kvar som tidigare 1 november, men att låta alla helgons dag bli en ny röd dag. Alla helgons dag är den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november.

Således är allhelgonadagen alltid 1 november och ingen helgdag i sig. Däremot är alla helgons dag en helgdag och dagen infaller lördagen mellan 31 oktober och 6 november. Vissa år kan alla helgons dag och allhelgonadagen infalla på samma dag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2008-10-24, uppdaterad 2022-10-09)

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

Läs även andra bloggare om 

När började man tända gravljus under allhelgonahelgen?

Kort svar: Seden att tända ljus på gravar i anslutning till allhelgonahelgen i allmänhet och alla helgons dag i synnerhet kom till Sverige under början av 1900-talet, troligen med inspiration från katolska länder.

Allhelgonadagen finns benämnd som en helgdag i Sverige sedan 1198. Den överlevde flera helgdagsreduktioner under reformationen men togs slutligen bort 1772. Istället uppmärksammades dagen den första söndagen i november. I samband med helgdagsreformen 1953 blev alla helgons dag åter en självständig helgdag, men då på lördagen före.

Att alla helgons dag på nytt blev helgdag under förra seklet mitt hänger samman med ett ökat intresse för att uppmärksamma dagen med tändning av gravljus i början av 1900-talet. Så här skriver Mats Rehnberg:

Särskilt efter första världskriget kunde ett ökat intresse för allhelgonadagen märkas. Bl. a. sökte Blomsterfonden 1922 utnyttja detta nya intresse för sin insamlingsverksamhet

Annonserna för Blomsterfondens insamlingsverksamhet i samband med allhelgonasöndagen 1922 är flitig och det rapporteras att ”många bidrag, både större och mindre, inflöto i jämns ström till Blomsterfondens kontor”.

Annons SvD 1922-11-04

Det finns också uppgifter om att Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund med början på 1910-talet, i syfte ”att öka intresset för blommor under en årstid då efterfrågan annars var mindre”, försökte påverka bl.a. Svenska kyrkan att ha just allhelgonahelgen som en gravsmyckningsdag.

gravljus
Gravljus

Sedan att smycka döda släktingars gravar med ljus och blomster är i Sverige en tradition som lokalt förekommit tidigare, men då har den främst varit knuten till julhelgen. Martin P:n Nilsson skriver i sin klassiska bok Årets folkliga fester från 1913 att ”hos oss har den [alla själars dag] blivit förlags till julnatten och vår gravsmyckningsdag är julafton”. Men Mats Rehnberg konstaterar att

Under tiden mellan de bägge världskrigen hade allhelgonadagen således på ett märkbart sätt fått en ny ställning i kyrkoåret, framför allt genom det intresse som både kyrkan och allmänheten visade på grund av dagens roll som minnesdag över de döda.

Dock vann seden inte ett omedelbart genomslag så 1927 kunde skribenten C.J. Engström i SvD konstatera:

Den är så mycket egendomligare som sydlänningar eljest i vissa fall hedra sina avlidna mer än vi göra, t.ex. genom att tända ljus på deras gravar på alla dödas dag

Men under det fortsatta 1900-talet växer seden att tända ljus och smycka gravarna mer och mer. På en direkt fråga från en läsare i november 1932 om vilken dag som är ”gravsmyckningsdag” så svarar man i SvD ”Alla helgons dag är gravsmyckningsdag”. Vidare skriver man i oktober 1940 att ”Bruket att tända ljus på gravarna har blivit allt mera allmänt i Sverige.”

Det ökande intresset för att uppmärksamma alla helgons dag och det faktum att man ville flytta helgdagar från våren till hösten gjorde att man 1953 beslutade att återge alla helgons dag sin forna status som helgdag, men nu på den lördag som inföll mellan 31 oktober och 6 november.

Skrivet av Mattias Axelsson (2007-11-02, uppdaterad 2022-10-09)

Källor:  Ljusen på gravarna och andra ljusseder : nya traditioner under 1900-talet / av Mats Rehnberg (1965)

Olausson, Inger Gravsmyckningsdagen i allahelgonatid 2015-10-29

SvD 1922-11-06

SvD 1927-08-03

SvD 1933-11-26

SvD 1940-10-27

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Nilsson, Martin P:n (1913) Årets folkliga fester Hugo Gebers Förlag: Stockholm

5 poster om Halloween och Allhelgonahelgen

Kring skiftet oktober november firar vi i Sverige av tradition Allhelgona och numer också Halloween. Här har du alla de poster jag skrivit om denna helg.

Andra bloggar om: , , , , , ,

Hur firades helgamäss (allhelgona) på 1800-talet?

Kort svar: Helgamäss, vilket var en alternativ benämning på allhelgonadagen, firades förr bl.a. med ungdomsfylla, utklädning och utsmyckning av rovor .

Sedan medeltiden har allhelgonadagen 1 november varit en helgdag i Sverige. Under lång tid betraktades 1 november som vinterns första dag i Sverige. Kvällen för kallades för helgmässafton i folkmun med lite olika stavning (ex. häljmäss). Firandet av av helgmäss och helgmässafton kunde gå nog så vilt till vilket följande citat från en man född i 1854 i Vilhelmina.

Rovorna är upptagna och skall blastas av. Länsmuseet i Gävleborg.

En annan tradition som fanns var att pojkarna klädde ut sig i kvinnokläder och gick runt bland gårdarna och tiggde korv. Kopplingen mellan korven och allhelgona var att årets slakt då skulle vara färdig. Från Härjedalen berättas det om firandet i slutet av 1800-talet:

Köttet skulle vara nersaltat eller opphängt till torkning [till allhelgonadagen] och i taket hängde korvarna långa rader. Slaktmånaden med alla dess bestyr var nu över och man kunde emotse en lugn tid vid spinnrock och vävstol. Korvkvällen firades Allhelgonadagens kväll. Ett par dar före helgamäss klädde två av byns pojkar ut sig i och gick i alla går dar i byn och samlade ”smakkorv” av årets nyberedda korv som hängde på torkning i taket. På Allhelgonadagens kväll samlades så byns ungdom på ett överenskommet ställe för att avsmaka korven. Efteråt blev det förstås lekar och dans och annat ”tröt” hela kvällen. Denna sed lever kvar än i dag (1920 talet m.a.), t. ex. i Storsjö, men i stället för korv äts flötgröt. Byns flickor tar då med sig grädde (flötan).

Förutom detta helgamässfirande finns det många belägg för att ungdomar på hösten gröpte ur foderbetor eller andra rotfrukter för att på så vis tillverka lyktor. Ungdomarna gick sedan runt i byarna för att skrämma folk med sin spökliknande lyktor. Dessa upptåg verkar dock inte vara knutet till någon särskild dag, såsom ljusfyllda pumpor och rovor kring Halloween.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) uppdaterat 2021-10-31

Källa: Mors dag och eid-il-fitr av Gillis Herlitz

”helgonmäss” SAOB

Vad är skillnaden mellan allhelgonadagen, alla helgons dag, alla själars dag och halloween?

Kort svar: Allhelgonadagen firas 1 november och har så gjorts i den kristna världen sedan 800-talet. Alla själars dag är 2 november och har firats sedan 1000-talet. Allhelgonadagen avskaffades som helgdag i Sverige 1772 och istället blev blev Alla helgons dag istället en helgdag 1953. Den infaller lördagen mellan 31 oktober och 6 november. Halloween är en tradition som kom till Sverige från USA på 1990-talet. Ursprunget finns bl.a. i den keltiska festen Samhain.

Ett helgon är inom kristendomen en person som under sin livstid levt särskilt nära Gud och efter sin död blivit helgonförklarad av kyrkan. Många helgon har särskilda dagar under året då de firas.

Allhelgonadagen

Från början firade den katolska kyrkan martyrer på våren den13 maj. Dagen instiftades på 600-talet av påve Bonifacius IV. Under påve Gregorius IV (800-talet) så flyttades dagen till hösten, 1 november. Anledningen därtill var att dagen i flera förkristna trosföreställningar var den dag då man firade de döda och enligt känt mönster (från bl.a. jul) valde den kristna kyrkan att omforma dagen för egna syften.

Allhelgonadagen (1 november) är en av de äldre kristna helgdagarna som vi känner till i Sverige. Redan från 1100-talet, då kristendomen var ny i Sverige, finns noteringar i Vallentunakalendariet (1198) att allhelgonadagen är helgdag. Allhelgonadagen räknas då till andra klassens helger (efter jul, påsk och pingst) och firades bl.a. med allhelgonagillen.

Även om helgon var något som reformationen gick hårt åt överlevde allhelgonadagen både 1500- och 1600-talets helgdagsreduktioner. Det var först vid ”den stora helgdöden” år 1772 som allhelgonadagen avskaffades som helgdag. Men den fortsatte naturligtvis att firas ändå, dels med ungdomsfester på helgamäss och dels kyrkligt men då på den första söndagen i november.

Alla helgons dag

I början av 1900-talet kom seden att tända ljus på gravarna under allhelgonahelgen till Sverige. Det fanns dessutom en snedfördelning av högtider under året, med för många helgdagar på våren och för få på hösten. Därför fanns det ett intresse att åter göra allhelgonadagen till helgdag.

Men istället för 1 november så blev det den lördagen som infaller mellan 31 oktober och 6 november (lördagar var fortfarande arbetsdagar när beslutet togs 1953). Eftersom 1 november fortsatte kallas allhelgonadagen (men inte var helgdag) kallades den nya helgdagen för alla helgons dag.

Alla själars dag

Eftersom allhelgonadagen i många förkristna traditioner firats till minne av döda släktingar valde abboten vid klostret i S:t Odilo att 988 instifta alla själars dag dagen efter allhelgonadagen, alltså 2 november. Alla själars dag försvann ur den svenska almanackan någon gång under 1500-talet,

Alla själars dag återkom i almanackan 1983 men kallades då Söndagen efter alla helgons dag. I den evangeliebok som Svenska kyrkan började använda 2003 återkom namnet alla själars dag som underrubrik.

Halloween

Dagen före allhelgonadagen (alltså 31 oktober) kallas allhelgonaafton eller på engelska All Hallows eve, vilket sammandraget blir Halloween. Halloween kom till Sverige från USA på bred front i mitten av 90-talet. Vilket datum som dagen (eller aftonen) firas (t.ex. genom att gå och fråga om ”bus eller godis”) är något oklart. Egentligen är det ju 31 oktober som gäller. Men då allhelgonadagen inte firas i Sverige, utan istället alla helgons dag kan Halloween i Sverige också firas fredagen före alla helgons dag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2007-10-30, uppdaterad 2022-10-09)

Litteratur: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

Ljusen på gravarna och andra ljusseder : nya traditioner under 1900-talet / av Mats Rehnberg (1965)

Därför firar vi alla helgons dag” Populär Historia 2019-11-01