Vilka dagar är Kristusdagar?

Kort svar: Kristusdagar är de dagar under kyrkoåret som firas till minne av händelser som går att knyta till Jesus – jul, nyårsdagen, trettondagen, skärtorsdagen, långfredagen, påsk, Kristi himmelsfärd samt Kristi förklaringsdag.

Kyrkoåret har under de senaste tusen året satt en oerhört stark prägel på det svenska högtidsåret och de helgdagar som firats på olika sätt. Av de dagar som är röda dagar numera är det bara två (första maj och nationaldagen) som inte har rötter i kristendomen.

De kyrkliga helgdagar kan kategoriseras i olika grupper – Mariadagar, apostladagar, helgondagar och Kristusdagar.

Vilka är kristusdagarna?

Kristusdagarna är de viktigaste helgdagarna, de som går att härleda till någon aspekt av Jesus Kristus verksamhet. När 1571 års kyrkoordning beslutades var följande dagar att betrakta som ”Christdagar”

Merparten av Kristusdagarna har överlevt alla helgdagsreduktioner och är fortfarande idag helgdag i Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-04-05

Källor: Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Hur firas Saint Patrick’s Day i Sverige?

Kort svar: I Sverige firas den irländska högtiden Saint Patrick’s Day i liten omfattning. Det är framför allt på pubar i allmänhet och irländskt inriktade pubar i synnerhet som dagen uppmärksammas.

Saint Patrick’s Day infaller den 17 mars på helgonet Patricks (Patrik på svenska) dag. Patrick levde på 300- eller 400-talet och var troligen missionär på den irländska ön. Det finns många olika legender om Patrick, bl.a. att han drev ut alla ormar från Irland, även om det ibland tolkats som att det egentligen var den förkristna tron och druider som han drev ut.

6086081141_78a50fd393_b.jpg

Bild från Flickr.

Helgonet Patrick firas mer bland den irländska diasporan (t.ex. i Boston och Chicago) än på Irland och det var med den irländska utvandringen till USA på 1800-talet som firandet tog fart. Till skillnad från många andra amerikanska högtider som halloween och alla hjärtans dag har St Patrick’s day aldrig fått något större genomslag i Sverige.

Dagen uppmärksammas i liten skala med bl.a. med en parad i Stockholm och på olika pubar som kan servera irländsk öl och vissa pubar kör irländska teman med sång och musik den 17 mars. Försäljningen av den irländska stouten Guinness ökar runt St Patrick’s day, men för de allra flesta svenskar går dagen obemärkt förbi.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-03-17)

Källa: Croin, Mike och Daryl Adair (2001) The Wearing of the Green: A History of St Patrick’s Day Routledge

St. Patrick’s Day – en allt större högtid i Sverige” carlsberg.se 2013-03-12

Stockholm firar St Patrick med mat i fokus” svd.se 2016-03-17

När är det skottår?

Kort svar: Skottår är de år som är jämnt delbara med fyra (ex. 1932 och 1996) med undantag för sekelskiftesår (ex. 1800 och 1900). Ytterligare ett undantag är att sekelskiftesår som kan delas med 400 (ex. 1600 och 2000) är skottår. 

Skottår är ett år med en extra – i slutet av februari – inskjuten dag (skottdagen). Detta göra att ett skottår är 366 dagar, till skillnad från normalårets 365 dagar. Att vi använder oss av skottår och skottdagar går långt tillbaka i tiden – till tiden strax för Kristi födelse.

Skottdagen

Skottår (år med 366 dagar) är alltså år som är jämnt delbara med fyra (ex. 2008, 2012, 2016 o.s.v.). Undantagen från den regeln är jämna hundratal (ex. 1700, 1800 och 1900). Undantag från det sista undantaget är de hundratal som är jämnt delbara med fyra (ex. 1600 och 2000).

Skottår eller inte?

År 2000 – skottår
År 2001 – inte skottår
År 2002 – inte skottår
År 2003 – inte skottår
År 2004 – skottår
År 2005 – inte skottår
År 2006 – inte skottår
År 2007 – inte skottår
År 2008 – skottår
År 2009 – inte skottår
År 2010 – inte skottår
År 2011 – inte skottår
År 2012 – skottår
År 2013 – inte skottår
År 2014 – inte skottår
År 2015 – inte skottår
År 2016 – skottår
År 2017 – inte skottår
År 2018 – inte skottår
År 2019 – inte skottår
År 2020 – skottår
År 2021 – inte skottår
År 2022 – inte skottår
År 2023 – inte skottår

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) (2021-01-31)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

Är 2021 ett skottår?

Kort svar: Nej, år 2021 är inte ett skottår och har därför 365 dagar varav 28 i februari.

Ett skottår är ett år med en extra dag i februari (skottdagen). Totalt har skottåret 366 dagar till skillnad från det vanliga årets 365. Att kalendern har skottdagar och skottår beror på att det astronomiska året och det kalendariska inte går jämnt ut. Det tar c.a. 365 dagar, 5 timmar 48 minuter, och 45 sekunder för jorden att ta sig ett varv runt solen. För att kompensera för dessa knappt sex timmar lägger man till en dag vart fjärde år för att kalendern och astronomin ska komma i fas.

Grundprincipen är att vart fjärde år är skottår och då är det åren som är jämnt delbara med fyra – t.ex. 2012 och 2016 – som är skottår. Det finns dock ett par undantag som gör det hela lite mer komplicerat.

  1. För det första är sekelskiftesår undantagna (t.ex. var år 1700 inte skottår).
  2. För det andra är sekelskiftesår där hundratals siffran är jämnt delbar med fyra (ex. 1600 och 2000) undantagna från det första undantaget.

Eftersom 2021 inte är jämnt delbart med fyra och inte heller omfattas av något undantag så är 2021 inte ett skott år och februari 2021 har 28 dagar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) (2021-01-31)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

Varför firar vi kyndelsmässodagen i Sverige?

Kort svar: Kyndelsmässodagen (2 februari) firas till minne av att jungfru Maria gick till templet fyrtio dagar efter Jesus födelse.

Fyrtio dagar efter juldagen 25 december infaller kyndelsmässodagen. Kyndelsmässodagen firas till minne av att jungfru Maria – fyrtio dagar efter att hon fött Jesus – gick till templet med sin nyfödde son. I Lukasevangeliet 2:22-24 står följande:

När tiden var inne för deras rening enligt Moses lag tog de honom till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd av mankön skall helgas åt Herren och för att offra två turturduvor eller två unga duvor, så som det är föreskrivet i Herrens lag.

På engelska heter högtiden Candlemas och ordet ”kyndel” betyder, precis som engelskans ”candel”, ljus. Kopplingen till ljus har gjort att en vanlig tradition i svenska kyrkor är att man går ljusprocession under kyndelsmässodagens mässa.

Eftersom kyndelsmässodagen togs bort som självständig helgdag 1772 firas den numera istället på närmaste söndag – alltså söndagen som infaller 2–8 februari. Kyndelsmässodagen är dessutom den absolut sista dagen på kyrkoåret som relateras till julen.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-01-27)

Källor: Kyrkoordningen för Svenska kyrkan

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bokförlaget Bra Böcker

Vad heter ölkaféet där Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton utspelar sig?

Kort svar: Ölkaféet där en scen i mitten av Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton utspelar sig heter Café Småland.

Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton som har sänts på SVT sedan 1975 handlar om hur Karl-Bertil Jonsson tar paket från rika människor (bl.a. en tändstickstavla av Bodens fästning från byrådirektör H.K Bergdahl) och ger dem till fattiga.

På julaftonskvällen (efter att familjen Jonsson doppat i grytan och tittat på Julnygammalt i hemmet) åker Karl-Bertil taxi till ”de eländiga slumkvarter som fanns i huvudstaden på den tiden då den här sagan utspelar sig”. Där delar han ut paket till ensamma åldringar, till trasiga gatuvandrare och till ”de sorgsnaste diversearbetarna på ölkaféet”.

I boken finns inget namn på Ölkaféet men i filmen skymtar ett namn i bakgrunden – Café Småland. Enligt texten i fönstret serverar man ”pilsner & smörgåsar”.

Det är här Karl-Bertil ihop med ölgubbarna sjunger Nu så kommer julen och det är också här som ”en brusig man i keps” öppnar paketet med Jean-Paul Sartres Les Mots från 1964.

Tyvärr är det svårt att hitta om det alls har funnits något Café Småland i verkligheten i Stockholm.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-28

Källor: Danielsson, Tage (2018) Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton – jubileumsutgåvan

Filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonsson julafton” svt.se

På vilken adress bor Karl-Bertil Jonsson?

Kort svar: Den adress som uppges för familjen Johnsson i filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton” är ”Stjärnvägen 18, Stockholm”.

På julafton sänds, sedan 1975, Tage Danielssons berättelse om Karl-Bertil Jonsson. Filmen är svår att placera i tid p.g.a. alla anakronismer, men däremot är det relativt enkelt att veta i vilken stad historien äger rum – Stockholm.

Det förekommer två centrala adresser i anslutning till berättelsen, en i boken och en i filmen. I boken uppges att byrådirektör H.K Bergdahl bor på Oscarsvägen 30 (det är alltså dit Tyko och Karl-Bertil åker för att få reda på att det var en tändstickstavla av Bodens fästning som Bergdahl blivit av med). I filmen förekommer en rad olika adresser i Stockholm och Lidingö när Karl-Bertil går igenom paketen i sin postsäck. Mest av intresse är nog hans egen fars adress: ”Stjärnvägen 18, Stockholm”

Det finns dock ingen Stjärnvägen 18 i Stockholm, dock en på Lidingö, men det får nog förklaras som en av många anakronismer i filmen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-28

Källor: Danielsson, Tage (2018) Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton – jubileumsutgåvan

Filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonsson julafton” svt.se

I vilken stad utspelar sig Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

Kort svar: Den animerade filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton” utspelar sig i Stockholm.

På julafton sänds, sedan 1975, Tage Danielssons berättelse om Karl-Bertil Jonsson. Filmen är svår att placera i tid p.g.a. alla anakronismer, men däremot är det relativt enkelt att veta i vilken stad historien äger rum.

Dels så sägs det i filmen vid flera tillfällen att den utspelar sig i ”landets huvudstad”, dels så framkommer det i boken att Karl-Bertil jobbar på ”ett av postkontoren i landets huvudstad” och att taxichauffören kör honom till ”de eländiga slumkvarter som fanns i huvudstaden på den tiden då den här sagan utspelar sig”.

En annan indikation att serien utspelar sig i Stockholm är de två caféerna som förekommer i filmen – Rialto och Småland.

Café Rialto låg i verkligheten ihop med biografen med samma namn i hörnet av Sveavägen och Odengatan i Stockholm. Café Småland – där Karl-Bertil ihop med ölgubbarna sjunger Nu så kommer julenär dock inte lika självklar att placera i någon stad.

Nästa indikation är att byrådirektör H.K. Bergdahl bor på Djursholm enligt taxeringskalendern och om Tyko Johnsson och Karl-Bertil ska kunna åka taxi dit under juldagen bör de själva bo i närheten. Den adress som uppges för familjen Johnsson i filmen är ”Stjärnvägen 18, Stockholm”.

Det finns dock ingen Stjärnvägen 18 i Stockholm, dock en på Lidingö, men det får nog förklaras som en av många anakronismer i filmen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-28

Källor: Danielsson, Tage (2018) Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton – jubileumsutgåvan

Filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonsson julafton” svt.se

När är backhoppningen från Garmisch Partenkirchen på nyårsdagen 2022?

Kort svar: Nyårsbackhoppningen från Garmisch Partenkirchen 2022 visas kl. 14.00 på TV6.

Svenskt nyårsdagsfirande förknippas med  diverse teveprogram bl.a nyårskonserten från Wien, filmen Ivanhoe och backhoppning från Garmisch Partenkirchen (sedan 1959, med några få uppehåll). Dessa program avnjuter man gärna med en nybakad pizza på tallriken, eftersom nyårsdagen är stora pizzadagen.

Olympic_ski_jump

När ”Internationella backhoppningar” från Garmisch Partenkirchen sändes 1959 var det klockan 14.15-15.30, sändningen kommenterades av Sven ”Plex” Pettersson och vann tävlingen gjorde Helmut Recknagel från Östtyskland.

Sedan ganska många år tillbaka börjar sändningarna från Garmisch Partenkirchen klockan två på eftermiddagen.

Källor: Världscupen – Backhopparveckan i Garmisch Partenkirchen” tv.nu 2021-01-01

Ingen backhoppning i SVT på nyårsdagen” Journalisten.se 2005-11.30

Nyårs-tv har udda traditioner” expressen.se 2014-12-29

När sändes den första uppesittarkvällen i TV?

Kort svar: Första gången som SVT sände en uppesittarkväll dagen före julafton var 23 december 1964.

Den 23 december brukar kallas ”dan före dopparedan” och innebär ofta ett sista ryck i julstöket. Julskinkan griljeras, granen kläs och det sista pyntet sätts upp. En tradition som förknippas med dagen före julafton är att TV visar en uppersittarkväll som vakar in julen.

Första gången som en sådan uppesittarkväll visades var dagen före julafton, 23 december 1964.

Ur SvD:s TV-tablå 1964-12-23

Enligt en artikel i SvD är det Bo Hermansson som från Göteborg bjuder på en ”uppetittarkväll”:

[Programmet kommer] enligt producenten rymma ”julesnö, hårda och mjuka paket samt en eller två tomtar”. Medverkande i underhållningen blir bl.a. sångerska Sonya Hedenbratt samt skådespelarna Maria Hörnelius, John Harrysson och Hans Wigren, samtliga från Göteborgs stadsteater.

Året därefter (1965) sände TV programmet Medan andra pyntar som lovades vara ”julunderhållning för stressade familjefäder”. Nästa gång det blir någon form av uppesittarkväll är 1968 då programmet ”Hejsan grabbar, är ni klara….” sändes dagen före julafton. Programmet kallades för en ”sittoppkväll”.

När TV2 kom 1969 sände båda kanalerna någon form av uppesittarkväll – i ettan var det Tomtar på loftet med Olof Thunberg och Björn Gustafsson och i tvåan var det Upptittarkväll till ni domnar kl. 21.45-22.30.

Under hela 1970-talet, förutom 1978, sändes det olika typer av uppesittarkvällar dagen före julafton, t.ex. nedanstående med Janne Carlsson 1979.

SvD 1979-12-23

Under 1980-talet var det olika från år till år om SVT sände någon uppesittarkväll. Ofta var det något populärt program som fick fungera som uppesittarkväll ex. Hylands hörna 1981. År 1990 sände TV3 sin första uppesittarkväll med Robert Aschberg, vilket kom att bli ett återkommande inslag i kanalen under 1990-talet. Samma år sände även TV4 sin första uppesittarkväll.

Under början av 1990-talet hade alla de stora kanalerna sina egna uppesittarkvällar. I TV2 var det 1992-1994 Ingvar Oldsberg som hade julstuga, i TV3 nämnde Robert Aschberg till 1996 och i TV4 började Leif ”Loket” Olsson med uppesittarkväll 1993 vilket sedan blev Bingolottos uppesittarkväll från 1995.

I slutet av 1990-talet var det bara Bingolottos uppesittarkväll nu med Lasse Kronér som fortfarande sändes dagen före julafton. Programmet har fortsatt att sändas varje 23 december från starten i mitten av 1990-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-22

Källor: samtliga TV-tablåer från SvD dagen före julafton 1958-2020