När firades halloween i Sverige första gången?

Kort svar: Exakt när det första halloween-firandet i Sverige hölls är svårt att veta, men vi vet att det firades så tidigt som i oktober 1937.

Halloween, som kommer av all hallow’s eve, blev en tradition i USA under 1800-talet när det irländska samhain-firandet blandades med ex. det mexikanska dias de los muertos. I Sverige har det funnits äldre lokala traditioner kopplade till ”helgmässafton” (alltså 31 oktober).

Det äldsta belägget jag har funnit av ordet halloween i svensk tidningstext är från 1894. Då skrev Barometern att 31 oktober kallas ”helgmässafton” i Sverige och ”halloween” på engelska. Dock ska det dröja ytterligare några årtionden innan det ges exempel på halloweenfiranden i Sverige.

Den 31 oktober 1937 finns det en annons i Dagens Nyheter om att Svensk-amerikanska klubben anordnar ”Halloween-Lobo Dance”. Vad jag har funnits så är det ett av de äldsta beläggen för halloweenfirande i Sverige. Ett annat belägg för halloweenfest är på Högskolan i Stockholm 1949. I notisen kallas halloween för ”alla spökens dag”.

Men de annonser och artiklar som finns om svenskt halloweenfirande fram till slutet av 1980-talet är fåtaliga och koncentrerat i Stockholm. Det är först med Buttericks och Hard Rock Cafés annonser och parader under slutet av 1980- och början av 1990-talet som halloweenfirande etablerar sig i Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-10-31

När kom halloween till Sverige?

Kort svar: Det var under slutet av 1980-talet som Halloween introducerades i någon större skala i Sverige. Sedan etablerade sig traditionen ordentligt under 1990-talet.

Halloween som vi känner traditionen idag etablerade sig i USA vid förrförra sekelskiftet. Det finns exempel på hur halloween firades i Sverige under mitten av 1900-talet, men det var då i mindre sällskap som t.ex. halloweenfester på högskolan i Stockholm.

Mer publika halloweenfester börjar synas i främst Stockholm under mitten av 1980-talet. Hard Rock Café är tidigt ute med halloweenfirande. Under slutet 1980-talet började just Hard Rock Café anordna halloweenparader i Stockholm. SvD rapporterade 1988 att:

Alla monster, cirka 200 elever, samlas i Kungsträdgården för att sedan ta sig till hörnet Sveavägen/Odengatan och Hard Rock Café. Väl inne i burgartemplet, smyckat med jättepumpor i traditionell Halloweenstil, koras den läbbigaste monsterklassen.

Förutom Hard Rock Café så var skämtartikelbutiken Buttericks hård drivande i att lansera halloween i Sverige. Så här beskrivs det hela i SvD 1992:

Halloween har kommit till Sverige. På det tyder åtminstone pumpförsäljningen på Stockholms torg och försäljningssiffrorna på skämtbutiken Buttericks.

– Här har det rått rena julruschen de senaste dagarna, berättar butiksbiträdet Maria Hagdalen.

Under det fortsatta 1990-talet så skrivs det mer och mer i svenska tidningar om hur halloweenfirandet etablerat sig i Sverige och att det främst är bland unga som traditionen fått ett fäste.

Svd 1992-10-31

År 2000 skriver man i SvD att halloweenfirandet fick ”sitt stora genombrott för ungefär fem år sedan”, alltså runt 1997. Det som sedan blir den stora stridsfrågan under 00-talet är vilket datum halloween ska uppmärksammas i Sverige. Svensk Handel och Ica-handlarna bestämde gemensamt 2001 försöka särskilja halloween och alla helgons dag.

Numera är halloween en etablerad tradition i Sverige och runt hälften av alla svenskar uppger att de på något sätt uppmärksammar halloween. Det som främst görs är att man pyntar med ex pumpor och äter mycket godis.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-10-31

Källor:

SvD 1988-10-28

SvD 2000-11-01

SvD 2001-10-25

Hur många svenskar firar halloween?

Kort svar: Enligt undersökningar från Svensk Handel uppmärksammar mellan hälften och två tredjedelar av alla svenskar halloween.

Halloween (31 oktober) har uppmärksammats i större skala i Sverige sedan 1990-talet. Genomslaget har varit blandat, men det finns ändå några undersökningar som pekar på ett större intresse under de senaste åren.

Organisationen Svensk Handel gjorde 2019 en undersökning som visade att:

50 % av svenskarna kommer att uppmärksamma Halloween. I USA, där högtiden har en längre historisk bakgrund, uppger 68 % att de kommer att uppmärksamma Halloween.

Detta är en tydlig ökning från tidigare års undersökningar. Undersökningen visar också tydliga åldersskillnader. I gruppen 18-22 år är det 80 procent som säger att de kommer att fira, medan det i gruppen 56 år och äldre bara är 27 procent som kommer uppmärksamma halloween.

När Svensk Handel undersökte halloweenfirandet bland svenskar efter pandemin 2021 hade intresset för halloween ökat ytterligare:

I år [2021] planerar nästan två av tre att uppmärksamma Halloween, vilket är en rejäl ökning jämfört med 2019. Handeln laddar upp butikerna med godis, pumpor, kläder och smink.

På samma sätt som tidigare är det yngre som firar i störst omfattning. Inte mindre än 88 % av 18–24-åringarna planerade att fira högtiden.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2020-10-21), uppdaterad 2021-10-31

Källor: Halloween 2019 – Svensk Handels Halloweenrapport 2019 i samarbete med Nielsen

Efter pandemin – fler vill fira Halloween” svenskhandel.se (läst 2021-10-31)

När är halloween i Sverige 2019?

Kort svar: Om man följer den amerikanska traditionen så firas halloween alltid 31 oktober (i år på en torsdag). Men det förekommer också att man i Sverige firar halloween på fredagen före helgen (i år 1 november).

Halloween kom till Sverige från USA i slutet av 1900-talet, även om det hade firats lokalt sedan tidigare. I USA firar man alltid halloween den 31 oktober eftersom det är alla helgons afton (alla helgons dag i den kristna världen infaller 1 november).

Halloweenpumpa

Problemet när man ska översätta halloween i en svensk kontext är att vi i Sverige alltid uppmärksammar alla helgons dag på en lördag. I Sverige blir alltså alla helgons afton (halloween) egentligen på fredagen 1 november 2019. Ytterligare ett problem är att 1 november i svenska kalendrar kallas allhelgonadagen (jämför med alla helgons dag 2 november).

Men det lättaste är att uppmärksamma halloween 31 oktober, även i Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2019-09-11)

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

Hur firar vi halloween i Sverige?

Kort svar: Halloween uppmärksammas av runt hälften av svenskarna och då är det genom olika dekorationer och inköp av godis.

Halloween är en tradition som, via bl.a. irländska immigranter, kom till USA och via handeln till Sverige under 1990-talet. Ordet halloween betyder ungefär ”alla helgons afton” (”all hallows eve”) och firas i USA den 31 oktober (datumet i Sverige varierar eftersom traditionen är så pass ung).

Det finns ett antal mindre undersökningar som tittat på hur och i vilken utsträckning svenskar firar halloween. År 2019 gjorde Svensk Handel en undersökning som visade ett 50 procent av svenskar firar halloween.

Varannan svensk uppger att de kommer att fira Halloween på något sätt. Det är vanligare att unga firar högtiden än äldre. I USA, där Halloween har en längre historik, avser två tredjedelar att fira högtiden.

Undersökningen visar vidare att 39 procent köper godis i samband med Halloween. Nästan en fjärdedel köper pumpor eller andra dekorationer och 11 procent köper smink eller dräkter till utklädning.

Halloweenpumpa

Detta är en tydlig ökning från tidigare års undersökningar. Undersökningen visar också tydliga åldersskillnader. I gruppen 18-22 år är det 80 procent som säger att de kommer att fira, medan det i gruppen 56 år och äldre bara är 27 procent som kommer uppmärksamma halloween. Marie Brander skriver  i Expressen:

Men det halvljumma intresset i undersökningarna säger kanske inte hela sanningen. Godisförsäljningen ökar kraftigt i samband med helgen. Lösgodisgrossisten Karamellkungen har rapporterat att deras försäljning ökar med 50 procent kring halloween.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-10-29, uppdaterad 2020-10-21)

Källor: Halloween 2019 – Svensk Handels Halloweenrapport 2019 i samarbete med Nielsen

Vilken dag ska man gå ”bus eller godis”?

Kort svar: Eftersom halloween är en i Sverige sent införd högtid så finns det ingen självklar dag att gå och fråga om ”bus eller godis”. Många menar att 31 oktober är rätt dag att gå, andra säger fredagen före alla helgons dag.

En tradition som är intimt förknippad med halloweenfirandet är att gå runt och knacka på dörrar och fråga efter ”bus eller godis”. Förfarandet är inte helt olikt det som förekommer i många svenska städer kring påsk (antingen på skärtorsdagen eller på påskafton) när barn klär sig som påskkärringar och går runt och tigger godis.

normal_segaraattor

Källa: www.fotoakuten.se

Att barn eller ungdomar klär ut sig och går runt i grannskapet förekommer också vid andra tidpunkter i olika kulturer. Dock är traditionen kring halloween är intimt förknippat med USA, även första gången som uttrycket ”trick or treat” finns belagt i text är det i en kanadensisk text från 1927.

Så här skriver Lisa Morton:

By the 1930s, the phrase in connection with Halloween and costumed children seemed to be working its way down through the northern USA, as states like Oregon reported that “young goblins and ghosts, employing modern shakedown methods, successfully worked the “trick or treat” system.”

Efter andra världskriget etablerade sig halloweentraditionen med att klä ut sig den 31 oktober och att gå ”trick or treating” i USA.

Halloweenpumpa

Till Sverige kom halloweenfirandet via köpmän i slutet av 1980-talet. Redan runt 1990 gjordes de första försöken från Hard Rock Cafe i Stockholm tillsammans med Buttericks att få svenskar att fira halloween. Men det var först i slutet av 90-talet som firandet (eller åtminstone affärernas annonsering kring firandet) exploderade.

Problemet när vi ska bestämma vilken dag ”trick or treating” eller ”bus eller godis” ska ske är detsamma som när vi ska enas om vilken dag halloween ska firas. Halloween betyder alla helgons afton (alltså kvällen före 1 november). Problemet när halloween skall överföras i en svensk kontext är att vi i Sverige inte längre firar allhelgonadagen den 1 november, utan alla helgons dag den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november. Kvällen före alla helgons dag kan alltså vara vilket datum som helst mellan 30 oktober och 5 november.

Dock menar många att den ”riktiga” halloween (då barn kan gå ”bus eller godis”) alltid är 31 oktober, men många skolor och föreningar väljer att anordna halloweenfester och halloweendiscon på fredagen i allhelgonaveckan – alltså den svenska alla helgons afton.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-10-17)

Källor: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

Morton, Lisa (2012) Trick or Treat: A History of Halloween Reaktion Books:London

Varifrån kommer egentligen halloween?

Kort svar: Halloween kommer ursprungligen från den keltiska festen Samhain. Irländare tog med sig seden till USA på 1800-talet. Där blandades den med andra traditioner och blev halloween såsom vi känner den. Halloween kom till Sverige i större skala i mitten av 1990-talet.

Halloween är en sammanskriving av All Hallow’s eve (alla helgons afton på svenska) och firas 31 oktober, alltså kvällen före allhelgonadagen.

Firandet av halloween har sitt ursprung på Irland, även om det är tveksamt att dra direkt paralleller mellan våra tiders firandet och det förkristna på Irland. I vilket fall som helst vet vi att kelterna firade en fest kvällen den 31 oktober.

Festen – Samhain – var en av fyra kvartalsfester och firades då naturen dog och sommarhalvåret gick över till vinterhalvår. Precis som andra fester vid brytningstider (ex. valborg och midsommar) var natten mellan oktober och november fylld av demoner, spöken och andra övernaturliga krafter som fanns i den irländska traditionen.

Snap-Apple Night (1833)

Precis som man i östra Sverige eldade under valborgsnatten så skulle man på Irland tända hushållseldar, men då var det med eld som druider hade tänt. Man ansåg att elden renade luften. Senare kom traditionen att tända Jack O’lanterns – alltså rovor som man gröpt ur och sedan satt ljus i. Jack, som gett namnet åt rovorna, var en smed som lurade djävulen vid tre tillfällen och sedan dess irrar omkring på jorden med en rova som enda ljus.

Irland kristnades redan på 400-talet, men festen Samhain fortsatte att firas. När sedan irländska migranter tog sig till USA under 1800-talets mitt så följde traditionerna kring Samhain med. I USA blandades de irländska halloweentraditonerna med redan existerande traditioner, t.ex. det mexikanska Dios de los muertos och engelsmännens Guy Fawkes day. Dessutom hade spanjorer, tyskar holländare och alla andra sina respektive sätt att fira de döda.

Det typiskt irländska fanns kvar med blandades upp. Pumpan var en attiralj som tillkom då den förmodligen sågs som pampigare än den mindre rovan.

Under 1900-talet förändrades det amerikanska halloweenfirandet. Från början hade firandet skett främst i de övre klasserna men en 1920-talet blir det en fest för alla och för barn och ungdomar i synnerhet. I och med spridningen blev det också stökigare kring firandet, vilket bekymrade många föräldrar och kyrkor. Under firandet i Queens i New York krossades över tusen fönsterrutor 1939. Under 50-talet återupptogs ”trick or treat” (”bus eller godis” på svenska), vilket legat nere under en längre tid.

Idag är halloween en av USA:s viktigaste högtider och de flesta svenskar hade garanterat hört talas om den redan innan den kom till Sverige i mitten av 90-talet. Redan runt år 1990 gjordes de första försöken från Hard Rock Cafe i Stockholm tillsammans med Buttericks att få svenskar att fira halloween. Men det var först i slutet av 1990-talet som firandet (eller åtminstone affärernas annonsering kring firandet) exploderade.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2007-10-30 (uppdaterad 2021-10-29)

Källa: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.