Vilken dag ska man gå ”bus eller godis”?

Kort svar: Eftersom halloween är en i Sverige sent införd högtid så finns det ingen självklar dag att gå och fråga om ”bus eller godis”. Många menar att 31 oktober är rätt dag att gå, andra säger fredagen före alla helgons dag.

En tradition som är intimt förknippad med halloweenfirandet är att gå runt och knacka på dörrar och fråga efter ”bus eller godis”. Förfarandet är inte helt olikt det som förekommer i många svenska städer kring påsk (antingen på skärtorsdagen eller på påskafton) när barn klär sig som påskkärringar och går runt och tigger godis.

normal_segaraattor

Källa: www.fotoakuten.se

Att barn eller ungdomar klär ut sig och går runt i grannskapet förekommer också vid andra tidpunkter i olika kulturer. Dock är traditionen kring halloween är intimt förknippat med USA, även första gången som uttrycket ”trick or treat” finns belagt i text är det i en kanadensisk text från 1927.

Så här skriver Lisa Morton:

By the 1930s, the phrase in connection with Halloween and costumed children seemed to be working its way down through the northern USA, as states like Oregon reported that “young goblins and ghosts, employing modern shakedown methods, successfully worked the “trick or treat” system.”

Efter andra världskriget etablerade sig halloweentraditionen med att klä ut sig den 31 oktober och att gå ”trick or treating” i USA.

Halloweenpumpa

Till Sverige kom halloweenfirandet via köpmän i slutet av 1980-talet. Redan runt 1990 gjordes de första försöken från Hard Rock Cafe i Stockholm tillsammans med Buttericks att få svenskar att fira halloween. Men det var först i slutet av 90-talet som firandet (eller åtminstone affärernas annonsering kring firandet) exploderade.

Problemet när vi ska bestämma vilken dag ”trick or treating” eller ”bus eller godis” ska ske är detsamma som när vi ska enas om vilken dag halloween ska firas. Halloween betyder alla helgons afton (alltså kvällen före 1 november). Problemet när halloween skall överföras i en svensk kontext är att vi i Sverige inte längre firar allhelgonadagen den 1 november, utan alla helgons dag den lördag som infaller mellan 31 oktober och 6 november. Kvällen före alla helgons dag kan alltså vara vilket datum som helst mellan 30 oktober och 5 november.

Dock menar många att den ”riktiga” halloween (då barn kan gå ”bus eller godis”) alltid är 31 oktober, men många skolor och föreningar väljer att anordna halloweenfester och halloweendiscon på fredagen i allhelgonaveckan – alltså den svenska alla helgons afton.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-10-17)

Källor: Herlitz, Gillis (2007) Mors dag och Halloween. Festseder i förändring. Doktorsavhandling vid Uppsala universitet.

Morton, Lisa (2012) Trick or Treat: A History of Halloween Reaktion Books:London

När började vi med påskgodis i Sverige?

Kort svar: Godis till påsk har funnits åtminstone sedan 1800-talet, men troligen fick det ett bredare genomslag med smågodiset under mellankrigstiden.

Svenskar äter mest lösgodis av alla folk i världen och runt påsk äter vi alldeles extra mycket – närmare ett kilo per person under påskhelgen. Lösgodiset började växa fram som koncept under mellankrigstiden. Så här skriver godisföretaget Aroma på sin hemsida:

I slutet av trettiotalet blev smågodiset all populärare. Kolorna var fortfarande storsäljare, men så småningom blev även geléprodukterna något för var mans mun.

Måltidsforskaren Rickard Tellström är också inne på mellankrigstiden

Att äta godis till påsk kan vi datera till mellankrigstiden, och seden att gömma och hitta ägg med godis kan ha uppstått ungefär samtidig

Men när man studerar tidningsarkiven går det att hitta äldre belägg än så. Ordet ”påskgodis” börjar inte användas förrän på 1960-talet, men det beror nog snarast på att det tar tid för ordet godis att etableras i det formella språket. På 1930-talet finns det gott om belägg för ex kombinationen ”påsk-konfekt”.

SvD 1929-03-27

Redan på 1800-talet finns det exempel på hur godis eller konfekt som det kallas fylls i ägg och säljs till påsk.

Bild
Svenska Dagbladet 1899-03-30

Det äldsta belägget som vi hittat är GP 31 mars 1866 som skriver:

Ty i afton är det Påskafton, och en gammal sed fodrar att i then nattene skola de små ha påskägg med ”pullor” i

Pullor i citatet syftar på [socker]pullor, alltså sockergryn eller små bitar av socker. Det är inte smågodis som vi tänker oss det idag. Men redan 1866 kallades alltså bruket att ge barn sötsaker i påskägg för ”gammal sed” vilket indikerar att traditionen går tillbaka åtminstone till första halva av 1800-talet.

Smågodis som vi känner det idag, med bl.a. gröna grodor, geléhallon och sega råttor kommer till Sverige under 1930-talet. Några årtionden innan industrin kring smågodiset började blomstra så hade påskharen introducerats i Sverige. Den kom från Tyskland i början av 1900-talet och dess roll i påskfirandet kan till viss del liknas vid jultomtens roll i julfirandet. På samma sätt som jultomten blivit en gåvogivare var det påskharen som delade ut påskägg.

Påskgodis

Vi kan alltså konstatera att sötsaker i påskägg till barnen finns belagt sedan åtminstone mitten av 1800-talet, men eventuellt är det så att det är under mellankrigstiden som seden att fylla påskägg med smågodis och gömma dem i trädgården letar sig tillbaka till mellankrigstiden (ungefär samtidigt som smågodiset).

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-04-18, uppdaterad 2021-04-01).

Stort tack till Peter ”Faktoider” Olausson för hjälp med grävandet

Källor: Vår historia” aroma.se (läst 2014-04-18)

Det svenska påskbordet” svd.se (2014-04-18)

SvD 1929-03-27

SvD 1899-03-30

GP 1866-03-31