Kort svar: Dymmelonsdagen markerade att påskfastan gick in i sitt allvarligaste skede. Många föreställningar var förknippade med dagen, bl.a. fick man inte hugga ved eller låna ut saker. På vissa ställen förekom skottlossning i syfte att skrämma häxorna.

När dymmelonsdagen (ska inte förväxlas med askonsdagen) börjar så går fastan (som ju började på askonsdagen) in i ett allvarligare skede. Under katolsk tid, när fastan togs på större allvar i Sverige, så lades allt arbete ner på dymmelonsdagen för att ligga nere till och med påskafton. 

Namnet dymmelonsdag kommer av att man virade in kyrkklockornas metallkläppar i tyg eller ersatte dem med trästavar. Troligtvis härstammar ordet dymmel från det fornordiska dymbil som betyder stum (jämför med engelskans dumb). Dymmel lever kvar i vissa dialekter i just orden dymbel eller dymling, som båda betyder träplugg.

Att klockorna tystnade på dymmelonsdagen fick till följd att det uppkom en föreställning att påskkärringarna samlades i klocktornen för sin blåkullafärd. Bringéus citerar en äldre text (1840-talet):

Tre blåkullaresande kvinnor [voro] i klockstapeln. De voro nakna och skulle piska kyrkan. När prostens drängar kommo och ringde förste [gång] förlorade de sin makt och ringdes från stapeln, men de kom ej längre

Att blåkullafärden inleddes på dymmelonsdagen går igen i att det förekom skottlossning i syfte att skrämma häxor och troll. Anledningen till att dymmelonsdagen förknippades med blåkullafärden beror troligen på att skärtorsdagen till och med 1772 var helgdag.

Eftersom dymmelonsdagen är inledningen på den allvarligaste tiden kring påsk var det också strängt förbjudet att låna ut saker fram till påskdagen. Föreställningen var att det som lånades ut kunde användas till trolleri. Vidare fanns det förbud mot att hugga ved. Schön skriver:

Det var farligt att hugga ved: ”Dymmeln” kunde komma i trät så att veden fort ruttnade och blev omöjlig att elda. Eller också blev den hård och svårkluven. Yxorna kunde bli slöa och obrukbara.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-04-16)

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma