Kort svar: Luciasången som den sjungs på svenska har flera olika texter. Av de tre vanligaste är en skriven av Sigrid Elmblad (1924), en av Arvid Rosén (1928) och en tredje möjligen skriven av förskolläraren Halldis Ljungquist. Musiken ska enligt vissa uppgifter ha komponerats av italienaren Teodoro Cottrau på 1800-talet.

En av de populäraste melodierna runt 13 december är Luciasången som sjungs när luciatåget skrider fram på luciadagens morgon. På det sättet har lucia firats i Sverige sedan slutet av 1800-talet – tidigare firades lussenatten på helt andra sätt.

Sången som sjungs i samband med att luciatåget går in (och ofta även vid utgången) kallas Luciasången och är från början en italiensk melodi. Enligt ett häfte utgivet av Statens musiksamlingar:

Det är en italiensk visa som skrevs av napolitanaren Teodoro Cottrau 1850. Texten handlar om en stämningsfull nattlig båtfärd, och refrängens ”Santa Lucia” syftar på en stadsdel vid en av hamnarna i Neapel som heter just så (som i och för sig har fått sitt namn av helgonet).

När melodin kom till Sverige fick den en rad olika texter men tre stycken har blivit de mest populära.

1. Sankta Lucia, ljusklara hägring

Den äldsta av dessa tre är Sankta Lucia, ljusklara hägring av journalisten Sigrid Elmblad som publicerades år 1924. Den börjar så här:

Sankta Lucia, ljusklara hägring,
sprid i vår vinternatt glans av din fägring!
Drömmar med vingesus under oss sia,
tänd dina vita ljus Sankta Lucia!

I Elmblads text är kanske det krångligaste partiet ”under oss sia” eftersom under inte är preposition utan substantiv.

2. Natten går tunga fjät

Natten  går  tunga fjät av Arvid Rosén trycktes i Sångboken 1928. Roséns test är medvetet ålderdomlig. Så här lyder första versen:

Natten går tunga fjät runt gård och stuva
kring jord som sol’n förlät skuggorna ruva
||: Då i vårt mörka hus stiger med tända ljus
Sankta Lucia, Sankta Lucia :||

I första meningen är det fjät som kan verka konstigt. Fjät betyder spår eller steg. Natten går alltså med tunga steg runt gård och stuva (som betyder stuga). Och skuggorna ruvar runt jorden som solen förlät.

Här är kanske den allra vanligaste missuppfattningen vad gäller Roséns text. För det skall faktiskt vara just ”förlät” och inte ”förgät” som många verkar tro är den ursprungliga texten.

Förklaringen är att ”förlåta” i en ålderdomlig variant betyder ”överge” eller ”lämna”. Ordet kommer från medellågtyska vorlâten och tyska verlassen = lämna. Skuggorna ruvar alltså eftersom solen lämnade och övergav jorden.

3. Ute är mörkt och kallt.

Den tredje varianten heter Ute är mörkt och kallt och är – enligt Statens musiksamlingar – skriven av förskolläraren Halldis Ljungquist 1958. Andra sidor uppger andra författare.

Denna enklare luciasång används framför allt på dagis och ibland även i skolorna. Temat liknar förstås ”Natten går tunga fjät” och ”Sankta Lucia, ljusklara hägring”, men texten har enklare ord och är mer barnanpassad.

4. Andra textvarianter

Förutom den tre populäraste finns det en rad alternativa texter till Luciasången:

Utöver dessa texter finns många ler varianter, mer eller mindre spridda, och än i dag skrivs det nya texter till melodin. På Svenskt visarkiv finns en hel del av dessa varianter. Utöver de ”seriösa” luciasångerna finns det också mer skämtsamma texter till samma melodi som florerar barn emellan i muntlig tradition.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-10)

Källor: Ingen dager synes än – visor om Lucia, Staffan och andra figurer ur lussetraditionen : en julgåva från Statens musiksamlingar 2008. Stockholm: Statens musiksamlingar. 2008.

”Luciasången” Institutet för språk och folkminnen 2013-09-30

”Sankta Lucia” Faktoider