Etikettarkiv: natten går tunga fjät

Vilket år publicerades ”Natten går tunga fjät”?

av

Kort svar: Luciasången med texten ”Natten går tunga fjät” publicerades första gången hösten 1928.

Luciatåg med tärnor och stjärngossar populariserades i Sverige under 1920-talet, särskilt med Stockholms Dagblads luciatåg den 13 december 1927. Samtidigt med detta skrevs en handfull svenska texter till den italienska melodin ”Santa Lucia” (som egentligen handlar om en stadsdel vid en av hamnarna i Neapel). Den första svenska texten på melodin som anknöt till det svenska luciafirandet och som fortfarande sjungs idag skrev Sigrid Elmblad 1924.

Bara fyra år därefter kom ytterligare en svensk text med luciatema. Den här gången hette författare Arvid Rosén (1895-1973). Rosén, som föddes i Göteborg, var bl.a. lärare, senare rektor, och författare. Roséns text var medvetet ålderdomlig. Första versen lyder så här:

Natten går tunga fjät runt gård och stuva
kring jord som sol’n förlät skuggorna ruva
||: Då i vårt mörka hus stiger med tända ljus
Sankta Lucia, Sankta Lucia :||

Det är flera ord i texten som inte är helt självklara för en nutida läsare, bl.a. ”fjät” (som betyder spår) och ”stuva” (som betyder stuga). Ordet som det oftast blir missuppfattning om är dock ”förlät” . För det skall faktiskt vara just ”förlät” och inte ”förgät” som många verkar tro är den ursprungliga texten.

”Natten går tunga fjät”, eller ”Sancta Lucia” som den egentligen heter, publicerades i boken Sångboken som var ett försök av Frans Erlanson, Felix Körling och Axel Fr. Österberg att få till en ”föryngring av skolans sångrepertoar. Boken fanns till försäljning i ”vid varje bokhandel eller direkt från Åhlén & Åkerlunds förlag” från hösten 1928.

S. 57 i Sångboken (1928)

Som sång nummer 59 finns ”Sancta Lucia” med text av Arvid Rosén och melodin står som ”Napolitansk folkvisa”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-11

Källor:

Erlanson, Körling och Österberg (1928) Sångboken Åhlén & Åkerlunds förlag: Stockholm

SvD 1928-09-01

”Julsångens skapare – Arvid Rosén”

Ska det vara som ”sol’n förgät” eller ”sol’n förlät” i luciasången?

av

Kort svar: Den inledande texten till luciasången är ”Natten går tunga fjät runt gård och stuva. Kring jord som sol’n förlät skuggorna ruva”. Det ska alltså vara ”förlät” och inte ”förgät”.

Luciatåg med lucia och tärnor blev populärt i Sverige under början av 1900-talet. Det finns flera olika sånger som sjungs, men den populäraste är nog luciasången som faktiskt har flera olika texter. Sången som sjungs i samband med att luciatåget går in (och ofta även vid utgången) är från början en italiensk melodi. Enligt ett häfte utgivet av Statens musiksamlingar:

Det är en italiensk visa som skrevs av napolitanaren Teodoro Cottrau 1850. Texten handlar om en stämningsfull nattlig båtfärd, och refrängens ”Santa Lucia” syftar på en stadsdel vid en av hamnarna i Neapel som heter just så (som i och för sig har fått sitt namn av helgonet).

Den äldsta svenska texten till luciasången som fortfarande används är skriven av Sigrid Elmblad och publicerades år 1924. Den börjar så här:

Sankta Lucia, ljusklara hägring,
sprid i vår vinternatt glans av din fägring!

Bara några år därefter (1928) skrev Arvid Rosén den text som nog är den vanligaste att sjunga i luciatåg bl.a. på teve. Roséns text är medvetet ålderdomlig. Så här lyder första versen:

Natten går tunga fjät runt gård och stuva
kring jord som sol’n förlät skuggorna ruva
||: Då i vårt mörka hus stiger med tända ljus
Sankta Lucia, Sankta Lucia :||

Det är flera ord som kan vålla huvudbry, bla. ”fjät” (som betyder spår) och ”stuva” (som betyder stuga). Ordet som det oftast blir missuppfattning om är dock ”förlät” . För det skall faktiskt vara just ”förlät” och inte ”förgät” som många verkar tro är den ursprungliga texten.

sankta_lucia_noter

Förklaringen är att ”förlåta” i en ålderdomlig variant betyder ”överge” eller ”lämna”. Så här skriver SAOB om ordet:

förlåta: (numera bl. ngn gg arkaiserande, särsk. i poesi o. högre stil) gå l. draga l. begiva sig o. d. bort från, övergiva, lämna (ett ställe o. d., en person);

Ordet kommer från medellågtyska vorlâten och tyska verlassen = lämna. Skuggorna ruvar alltså eftersom solen lämnade och övergav jorden.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-17

Källor: ”förlåta” svenska.se

”Lucia” Institutet för språk och folkminnen

Ingen dager synes än – visor om Lucia, Staffan och andra figurer ur lussetraditionen : en julgåva från Statens musiksamlingar 2008. Stockholm: Statens musiksamlingar. 2008.

Vem har skrivit texten till Luciasången?

av

Kort svar: Luciasången som den sjungs på svenska har flera olika texter. Av de tre vanligaste är en skriven av Sigrid Elmblad (1924), en av Arvid Rosén (1928) och en tredje möjligen skriven av förskolläraren Halldis Ljungquist. Musiken ska enligt vissa uppgifter ha komponerats av italienaren Teodoro Cottrau på 1800-talet.

En av de populäraste melodierna runt 13 december är Luciasången som sjungs när luciatåget skrider fram på luciadagens morgon. På det sättet har lucia firats i Sverige sedan slutet av 1800-talet – tidigare firades lussenatten på helt andra sätt.

Sången som sjungs i samband med att luciatåget går in (och ofta även vid utgången) kallas Luciasången och är från början en italiensk melodi. Enligt ett häfte utgivet av Statens musiksamlingar:

Det är en italiensk visa som skrevs av napolitanaren Teodoro Cottrau 1850. Texten handlar om en stämningsfull nattlig båtfärd, och refrängens ”Santa Lucia” syftar på en stadsdel vid en av hamnarna i Neapel som heter just så (som i och för sig har fått sitt namn av helgonet).

När melodin kom till Sverige fick den en rad olika texter men tre stycken har blivit de mest populära.

1. Sankta Lucia, ljusklara hägring

Den äldsta av dessa tre är Sankta Lucia, ljusklara hägring av journalisten Sigrid Elmblad som publicerades år 1924. Den börjar så här:

Sankta Lucia, ljusklara hägring,
sprid i vår vinternatt glans av din fägring!
Drömmar med vingesus under oss sia,
tänd dina vita ljus Sankta Lucia!

I Elmblads text är kanske det krångligaste partiet ”under oss sia” eftersom under inte är preposition utan substantiv.

2. Natten går tunga fjät

Natten  går  tunga fjät av Arvid Rosén trycktes i Sångboken 1928. Roséns test är medvetet ålderdomlig. Så här lyder första versen:

Natten går tunga fjät runt gård och stuva
kring jord som sol’n förlät skuggorna ruva
||: Då i vårt mörka hus stiger med tända ljus
Sankta Lucia, Sankta Lucia :||

I första meningen är det fjät som kan verka konstigt. Fjät betyder spår eller steg. Natten går alltså med tunga steg runt gård och stuva (som betyder stuga). Och skuggorna ruvar runt jorden som solen förlät.

sankta_lucia_noter

Här är kanske den allra vanligaste missuppfattningen vad gäller Roséns text. För det skall faktiskt vara just ”förlät” och inte ”förgät” som många verkar tro är den ursprungliga texten.

Förklaringen är att ”förlåta” i en ålderdomlig variant betyder ”överge” eller ”lämna”. Ordet kommer från medellågtyska vorlâten och tyska verlassen = lämna. Skuggorna ruvar alltså eftersom solen lämnade och övergav jorden.

3. Ute är mörkt och kallt.

Den tredje varianten heter Ute är mörkt och kallt och är – enligt Statens musiksamlingar – skriven av förskolläraren Halldis Ljungquist 1958. Andra sidor uppger andra författare.

Denna enklare luciasång används framför allt på dagis och ibland även i skolorna. Temat liknar förstås ”Natten går tunga fjät” och ”Sankta Lucia, ljusklara hägring”, men texten har enklare ord och är mer barnanpassad.

4. Andra textvarianter

Förutom den tre populäraste finns det en rad alternativa texter till Luciasången:

Utöver dessa texter finns många ler varianter, mer eller mindre spridda, och än i dag skrivs det nya texter till melodin. På Svenskt visarkiv finns en hel del av dessa varianter. Utöver de ”seriösa” luciasångerna finns det också mer skämtsamma texter till samma melodi som florerar barn emellan i muntlig tradition.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-10)

Källor: Ingen dager synes än – visor om Lucia, Staffan och andra figurer ur lussetraditionen : en julgåva från Statens musiksamlingar 2008. Stockholm: Statens musiksamlingar. 2008.

”Luciasången” Institutet för språk och folkminnen 2013-09-30

”Sankta Lucia” Faktoider

Hur går texten till luciasången (”Natten går tunga fjät”)?

av

Kort svar: ”Natten går tunga fjät runt gård och stuva kring jord som sol’n förlät skuggorna ruva”. Det ska alltså vara ”förlät” och inte ”förgät”.

En av de vanligaste missuppfattningarna vad gäller sånger som hör ihop med julhelgen är nog texten till luciasången. För det första så finns det inte mindre än tre olika varianter på texten och för det andra så är de två äldsta svårbegripliga pga sitt ålderdomliga språk.

De vanligaste varianterna är de två äldsta. Den första svenska texten på luciasången skrev Sigrid Elmblad 1924. Den börjar så här:

Sankta Lucia, ljusklara hägring,
sprid i vår vinternatt glans av din fägring!
Drömmar med vingesus under oss sia,
tänd dina vita ljus Sankta Lucia!

I Elmblads text är kanske det krångligaste partiet ”under oss sia” eftersom under inte är preposition utan substantiv.

Men  Elmblads text är ett under av klarhet om man jämför med Arvid Rosén från 1928 som första gången trycktes i Sånger för skolan. Så här lyder första versen:

Natten går tunga fjät runt gård och stuva
kring jord som sol’n förlät skuggorna ruva
||: Då i vårt mörka hus stiger med tända ljus
Sankta Lucia, Sankta Lucia :||

I första meningen är det fjät som kan verka konstigt. Fjät betyder spår eller steg. Natten går alltså med tunga steg runt gård och stuva (som betyder stuga).

Och skuggorna ruvar runt jorden som solen förlät. Här är kanske den allra vanligaste missuppfattningen vad gäller Roséns text. För det skall faktiskt vara just ”förlät” och inte ”förgät” som många verkar tro är den ursprungliga texten.

Förklaringen är att ”förlåta” i en ålderdomlig variant betyder ”överge” eller ”lämna”. Ordet kommer från medellågtyska vorlâten och tyska verlassen = lämna. Skuggorna ruvar alltså eftersom solen lämnade och övergav jorden.

Skrivet av Mattias Axelsson (2008-12-11)

Källor:

”Luciasången” Institutet för språk och folkminnen 2013-09-30

”Sankta Lucia” Faktoider