Hur går texten till luciasången (”Natten går tunga fjät”)?

Kort svar: ”Natten går tunga fjät runt gård och stuva kring jord som sol’n förlät skuggorna ruva”. Det ska alltså vara ”förlät” och inte ”förgät”.

En av de vanligaste missuppfattningarna vad gäller sånger som hör ihop med julhelgen är nog texten till luciasången. För det första så finns det inte mindre än tre olika varianter på texten och för det andra så är de två äldsta svårbegripliga pga sitt ålderdomliga språk.

De vanligaste varianterna är de två äldsta. Den första svenska texten på luciasången skrev Sigrid Elmblad 1924. Den börjar så här:

Sankta Lucia, ljusklara hägring,
sprid i vår vinternatt glans av din fägring!
Drömmar med vingesus under oss sia,
tänd dina vita ljus Sankta Lucia!

I Elmblads text är kanske det krångligaste partiet ”under oss sia” eftersom under inte är preposition utan substantiv.

Men  Elmblads text är ett under av klarhet om man jämför med Arvid Rosén från 1928 som första gången trycktes i Sånger för skolan. Så här lyder första versen:

Natten går tunga fjät runt gård och stuva
kring jord som sol’n förlät skuggorna ruva
||: Då i vårt mörka hus stiger med tända ljus
Sankta Lucia, Sankta Lucia :||

I första meningen är det fjät som kan verka konstigt. Fjät betyder spår eller steg. Natten går alltså med tunga steg runt gård och stuva (som betyder stuga).

Och skuggorna ruvar runt jorden som solen förlät. Här är kanske den allra vanligaste missuppfattningen vad gäller Roséns text. För det skall faktiskt vara just ”förlät” och inte ”förgät” som många verkar tro är den ursprungliga texten.

Förklaringen är att ”förlåta” i en ålderdomlig variant betyder ”överge” eller ”lämna”. Ordet kommer från medellågtyska vorlâten och tyska verlassen = lämna. Skuggorna ruvar alltså eftersom solen lämnade och övergav jorden.

Skrivet av Mattias Axelsson (2008-12-11)

Källor:

Luciasången” Institutet för språk och folkminnen 2013-09-30

Sankta Lucia” Faktoider

7 tankar om “Hur går texten till luciasången (”Natten går tunga fjät”)?

  1. Pingback: Det heter “som sol’n förlät”, inte “som sol’n förgät” « Utsikt från höjden

  2. Nu, hör, det svingar i alla tysta rum sus som av vingar. Så ska det låta i.st.f. det som alla sjunger: Nu hörs det svingar….. Hur förklarar ni innebörden i den misstolkningen?

    Sant: Hör är imperativform i denna stråf.

  3. Barnversionen hos oss:
    Ute är mörkt och kallt
    I alla husen
    Lyser nu överallt
    De tända ljusen

    Det kommer någon där
    Jag vet nog vem det är
    Sankta Lucia, Sankta Lucia

    • Sara Löwestam skriver så här om stuva: Stuva är en gammal ordvariant av stuga, och har alltså ingenting med tuvor att göra. Det är en riktigt bra ordvariant för den som är nyfiken på ords släktskap och ursprung (det vill säga etymologi) för här ser man tydligare att ordet stuga delar ursprung med både engelskans stove (spis) och svenskans stuvning.

      Hon ”dissekerar” gamla ord i luciasången i denna artikel: https://www.svd.se/luciasangen-var-gammaldags-fran-borjan .

  4. Det ord som alla helt har missförstått är sol’n. Ordet har ingenting med solen att göra utan är helt enkelt en s k poetisk omskrivning av ordet ”sonen” som här ska läsas som Guds son, dvs Jesus. Han förlät ju som bekant jorden i betydelsen ”mänskligheten”, dvs oss alla, innan han dog på korset. Tolkad på det viset får ju strofen ”Kring jord som sol’n förlät” en betydligt djupare mening än tolkningen att solen skulle ha lämnat/övergett jorden som ju är tämligen trivial. Religiösa anspelningar i sånger o texter var mycket vanliga på den tiden. Tolkningen av ordet sol’n som sonen fungerar också om man låter ordet ”förlät” betyda ”lämna/överge”. Jesus lämnade ju som bekant jorden i och med himmelsfärden, enligt Nya Testamentet.

Lämna en kommentar