Etikettarkiv: luciatåg

Hur var luciatåget som anordnades av Stockholms Dagblad 1927?

av

Kort svar: Luciatåget som anordnades 1927 bestod av lucian, hennes tärnor, gossar i Staffanskostymer, stjärngossar, fackelbärare, en pager och nationalklädda ungdomar som tågade genom centrala Stockholm på kvällen.

Under medeltiden kom helgonet Lucia in i den svenska kalendern med kristendomen. Det medeltida firandet hade dock väldigt lite med helgonet att göra utan hörde snarare samman med att lussenatten var årets längsta natt och att det var ned luciadagen som julfastan inleddes.

Den första lucian med vit särk och ljus i håret är dokumenterad i mitten av 1700-talet. I västra Sverige blev det samtidigt en tradition att ”lussa” natten till 13 december. Då klädde man sig i gamla kläder och kom som ”lussegubbar” eller ”lussebrudar” till byns lika gårdar för att där få sig en sup. Även studenter på västsvenska nationerna vid bl.a. Uppsala och Lunds Universitet började fira lucia och dricka brännvin i anslutning till detta.

Det är första under slutet av 1800-talet som vi kan belägga luciatåg med olika figurer. Dessa förekommer på många olika platser, men Skansen blir något av ett centrum för denna typ av luciafirande. Det är dock först 1927 då Stockholms Dagblad anordnar ett stort luciatåg genom huvudstaden som luciafirandet blir en offentlig tilldragelse för allmänheten.

Den konservativa tidningen Stockholms Dagblad drog i början av december 1927 igång ett upprop om att anordna en luciakarneval genom den av elektrisk belysning upplysta huvudstaden. Tidningen fick med sig gatuföreningar och handelsmän på tåget och 13 december 1927 var det dags för det första offentliga luciatåget genom huvudstadens gator.

Lucias väg enligt DN 1927-12-13

Luciatåget startade och avslutade på Gustav Adolfs torg. Innan tåget drog iväg vid åttatiden på kvällen så hade Katarina södra folkskolas gossorkester spelat inför ett fullpackat torg. När luciatåget väl avgick så var gatorna fyllda med folk. Först gick tåget via Fredsgatan och Drottninggatan för att svänga av på Kungsgatan. Framme vid Stureplan svängde man in på Biblioteksgatan och sedan tog man sig, via Norrmalmstorg, Hamngatan och Regeringsgatan, tillbaka till startpunkten.

Luciatåget bestod inte bara av lucian själv (som jag tyvärr inte har lyckats hitta namnet på) och hennes tärnor. Så här beskrivs luciatåget 1927 i Svenska Dagbladet:

Det stora Luciatåget föregås av två härolder till häst samt två ridande fackelbärare, varefter följer ett 30-tal gossar i Staffanskostymer. Därpå följer ett 30-tal stjärngossar med kåpor luvor och lysande stjärnor, därefter kommer Luciabruden själv till häst, följd av en pager, som bära upp hästens schabrak. Efter bruden följa ett 10-tal Lussitärnor till häst samt den nationalklädda ungdomen, cirka 50 personer. Tåget avslutas med tvenne ridande fackelbärare  och upptager i allt en längd av omkring 100 meter.

Luciatåget 1927 bestod alltså dels av lucian själv, hennes tärnor, gossar i Staffanskostymer, stjärngossar, fackelbärare, en pager och nationalklädda ungdomar.

Stockholms Dagblads lucia 1927

Efter det genomförda tåget ska luciabruden och tärnorna, enligt tidningsuppgifter, ha besökt restauranger för att äta och dansa ”till förmån för Stockholms fattigas jul”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-11-28

Källor:

Dagens Nyheter 1927-12-13

SvD 1927-12-14

Dagens Nyheter 1927-12-13

Vilket år publicerades ”Natten går tunga fjät”?

av

Kort svar: Luciasången med texten ”Natten går tunga fjät” publicerades första gången hösten 1928.

Luciatåg med tärnor och stjärngossar populariserades i Sverige under 1920-talet, särskilt med Stockholms Dagblads luciatåg den 13 december 1927. Samtidigt med detta skrevs en handfull svenska texter till den italienska melodin ”Santa Lucia” (som egentligen handlar om en stadsdel vid en av hamnarna i Neapel). Den första svenska texten på melodin som anknöt till det svenska luciafirandet och som fortfarande sjungs idag skrev Sigrid Elmblad 1924.

Bara fyra år därefter kom ytterligare en svensk text med luciatema. Den här gången hette författare Arvid Rosén (1895-1973). Rosén, som föddes i Göteborg, var bl.a. lärare, senare rektor, och författare. Roséns text var medvetet ålderdomlig. Första versen lyder så här:

Natten går tunga fjät runt gård och stuva
kring jord som sol’n förlät skuggorna ruva
||: Då i vårt mörka hus stiger med tända ljus
Sankta Lucia, Sankta Lucia :||

Det är flera ord i texten som inte är helt självklara för en nutida läsare, bl.a. ”fjät” (som betyder spår) och ”stuva” (som betyder stuga). Ordet som det oftast blir missuppfattning om är dock ”förlät” . För det skall faktiskt vara just ”förlät” och inte ”förgät” som många verkar tro är den ursprungliga texten.

”Natten går tunga fjät”, eller ”Sancta Lucia” som den egentligen heter, publicerades i boken Sångboken som var ett försök av Frans Erlanson, Felix Körling och Axel Fr. Österberg att få till en ”föryngring av skolans sångrepertoar. Boken fanns till försäljning i ”vid varje bokhandel eller direkt från Åhlén & Åkerlunds förlag” från hösten 1928.

S. 57 i Sångboken (1928)

Som sång nummer 59 finns ”Sancta Lucia” med text av Arvid Rosén och melodin står som ”Napolitansk folkvisa”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-11

Källor:

Erlanson, Körling och Österberg (1928) Sångboken Åhlén & Åkerlunds förlag: Stockholm

SvD 1928-09-01

”Julsångens skapare – Arvid Rosén”

Varifrån sände teve luciafirande 1958?

av

Kort svar: Luciafirande på teve 1958 sändes från Göteborg och Lasse Dahlquist uppträdde.

Lucia har firats på olika sätt långt tillbaka i tiden i Sverige, i först hand för att det var årets längsta natt. Det moderna luciafirandet slog igenom 1927 då Stockholms Dagblad anordnade en kortege genom Stockholm med lucia, tärnor, stjärngossar och fackelbärare.

År 1955 sändes luciafirande första gången på svensk teve. Då var det en kvällssändning med Pekka Langer som programledare. Tre år senare, 1958, var det luciafirande i Göteborg som fick tevetid. Så här skrev Dagens Nyheter:

Luciafirande bland stapelbäddar. Göteborgs lucia och Lasse Dahlquist underhåller. Konferencié: Rustan Älveby (Göteborg).

Att just Lasse Dahlquist underhöll var ingen slump. Under 36 år ledde han Göteborgs luciaevenemang med början 1944. År 1958 hette Göteborgs lucia Margreth Dahlstrand.

ias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-15

Källa: DN 1958-12-12

Vilka figurer ska vara med i ett luciatåg?

av

Kort svar: Under 1900-talet har det vuxit fram en rik flora av figurer som följer lucian i luciatåget: bl.a. tärnor, stjärngossar, tomtar, pepparkaksgubbar, sockerbagare, råttor och Staffansgubbar. Vilka personer som förekommer beror vilket sammanhang luciatåget hålls i.

Luciatraditionen i Sverige går tillbaka till åtminstone 1700-talet då lussenatten (natten till den 13 december) var årets mörkaste natt. I västra Sverige fanns en tradition att lussa natten till 13 december. Då klädde man ut sig i gamla kläder till ”lussegubbar” eller ”lussebrudar” och gick runt bland gårdarna för att där få sig en sup. Denna tradition har dock föga med det moderna lussandet att göra.

En lucia med ljus i håret som kommer med mat finns belagd första gången 1764 av den skånske prästen Karl Fredrik Nyman som besökte Horns by norr om Skövde i Västergötland.

De första luciatågen – blandad kompott

Det äldsta belägget för ordet ”luciatåg” i KB:s tidning databas är från december 1894 där man skriver om ”luciafest” med bl.a. hälsningstal, lekar och ”fullständigt luciatåg av 22 personer”. Dock står det ingenting om som är med i tåget.

Varbergsposten 1894-12-14

År 1899 beskrivs dock lite mer i detalj vad som ingår i det årets luciatåg i Varberg:

många af flickorna kädda i hvitt, några av männen åter utklädda, en som svart kosack, en annan som eldröd tomtekonung, en tredje i ett fantasirikt mixtum-pixtum-kompositum

Det tidiga 1900-talens luciatåg – lucia, tärnor och stjärngossar

Luciadagen 1921 ordnas ett ”luciatåg med 100-tal tärnor”. Tärna är ett äldre ord för ”flicka” i synnerhet kopplad till någon som har tjänst hos en finare dam inom exempelvis hovet. Tärnor i ett luciatåg är de kvinnor som går efter lucian.

Fullskärmsinfångning 2016-12-05 221702.jpg
Annons i Svenska Dagbladet 1921-12-09

Det är också nu (1924 och 1928) som de två vanligaste texterna till luciasången (dels Sigrid Elmblads Sankta Lucia, ljusklara hägring, och Arvid Roséns Natten går tunga fjät) skrivs. Givetvis bör det finnas en koppling till att luciatågen blev allt vanligare.

Sitt moderna genombrott fick luciatåget 1927 då Stockholms Dagblad anordnade ett luciatåg i form av en kortege genom Stockholm. Så här beskrivs luciatåget 1927 i Svenska Dagbladet:

Det stora Luciatåget föregås av två härolder till häst samt två ridande fackelbärare, varefter följer ett 30-tal gossar i Staffanskostymer. Därpå följer ett 30-tal stjärngossar med kåpor luvor och lysande stjärnor, därefter kommer Luciabruden själv till häst, följd av en pager, som bära upp hästens schabrak. Efter bruden följa ett 10-tal Lussitärnor till häst samt den nationalklädda ungdomen, cirka 50 personer. Tåget avslutas med tvenne ridande fackelbärare  och upptager i allt en längd av omkring 100 meter.

Luciatåget 1927 bestod alltså dels av lucian själv, hennes tärnor, gossar i Staffanskostymer, stjärngossar, fackelbärare, en pager och nationalklädda ungdomar.

Fullskärmsinfångning 2016-12-05 223833.jpg
Svenska Dagbladet 1927-12-14

Redan på 1920-talet har alltså stjärngossarna etablerat sig som en del av luciatåget trots att de från början snarare var knutna till trettonhelgens stjärnspel så sent som i slutet av 1800-talet. Men efter att dessa försvann införlivades några av de delar som fanns i julspelen i lucitåget. Så här skriver Bringéus:

En sådan utveckling har underlättats av att stjärnsymboliken också knutits till advent och jul, kanske också av behovet att få manliga motsvarigheter till luciatärnorna.

Tomtenissar

Tomten har varit en del av främst julfirandet sedan slutet av 1800-talet. Jultomtens små medhjälpare – tomtenissar – har förekommit i luciatågen nästan från början, även om de inte finns med i de tidigaste officiella paraderna. Så här skriver Håkan Strömberg:

Tomtarna fanns alltså med i den moderna lucians hov nästan från början, och de blev kvar som ett inslag när tåget spreds över landet. När Uppsala hade sitt första offentliga luciatåg 1938 avslutades kortegen med tomtenissar som skötte pengainsamlingen.

Pepparkaksgubbar

Under andra hälften av 1900-talet börjar några nya figurer sakta smyga sin i i luciatåget. Den vanligaste nykomlingarna är pepparkaksgubbar (inte att förväxlas de pepparkakor bakade som gubbar).

Så här skriver Håkan Strömberg i boken Lucia:

När pepparkaksgubbarna dyker upp i luciaföljet är mer oklart än tomtarna. Det finns i vart fall inte med i karnevalstågen 1927-1928. /../ Det kan mycket väl ha börjat redan på 1940-talet, och senast på 1970-talet är de brunklädda gestalterna fast etablerade.

En startpunkt för pepparkaksgubbarna i luciatågen kan vara visan ”Tre Pepparkaksgubbar” som skrevs redan 1913 av Astrid Gullstrand och Alice Tegnér. Men den slog igenom stort när den kom ut i sångboken Nu ska vi sjunga 1943.

Det tidigaste belägget för pepparkaksgubbar i luciatåg som jag hittat är från 1952 då ett luciafirande på Hörselfrämjandets skola beskrivs:

Först kom lucior och stjärngossar, sedan kom tomtar och pepparkaksgubbar och till slut kom höstlöv i skir tarlatan och älvor med vingar.

Luciamorgon på TV1 lördagen 13 december 1975 hade;

tomtenissar, möss, pepparkaksgubbar, stjärngossar och så Lucia själv förstås med sina tärnor

Andra figurer som förekommer  i luciatågen är t.ex. sockerbagare, råttor och tomtar i luciatågen. 

Under 1980-talet lyfts också en diskussion om huruvida en lucia kan vara mörkhårig. Tidningen Bamse har 1984 en serie om hur en mörkhårig flicka inte får bli lucia men i slutet ändå  visar sig vara mest lämpad. Två år senare 1986 har SvD ett stort uppslag med rubriken ”Lucia med mörkt hår”.

Fullskärmsinfångning 2016-12-05 230332.jpg

Numer (slutet av 2010-talet) pågår inte sällan en diskussion om vilka figurer som bör förekomma i luciatåget. Håkan Strömberg sammanfattar:

Lucia [har] haft en lång rad följeslagare att dela scenen med. Alla har inte varit på plats samtidigt, och det finns inget som säger att några av dem ska ses som mer ”äkta” än andra. Både sammansättningen och vilken roll de har spelat har förändrats, liksom så mycket annat.

Jag tror att sammansättningen av luciatåget är mycket beroende på sammanhang. I vissa fall (t.ex. luciatåg i tv från kyrkor) förekommer ofta bara lucia, tärnor och stjärngossar medan det i andra sammanhang (ex. på förskolor eller i föreningar) förekommer en mer brokig skara av figurer,

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-12-13)

Källa: Varbergsposten 1899-12-12

Strömberg, Håkan (2017) Lucia – den svenskaste av alla traditioner. Carlssons

När började pepparkaksgubbar förekomma i luciatåget?

av

Kort svar: Troligen etablerar sig pepparkaksgubbarna i luciatågen under andra hälften av 1900-talet.

Ett luciatåg är en procession bestående av en (eller flera) lucia, tärnor, stjärngossar och ibland även tomtenissar, sockerbagare och pepparkaksgubbar (inte att förväxlas de pepparkakor bakade som gubbar).

En lucia med ljus i håret som kommer med mat finns belagd första gången 1764 av den skånske prästen Karl Fredrik Nyman som besökte Horns by norr om Skövde i Västergötland. Men luciatåg med flera personer började växa fram i slutet av 1800-talet t.ex. på Skansen.

Det äldsta belägget för ordet ”luciatåg” i SvD:s arkiv är från 13 december 1908 där man skriver om ”en enklare luciafest” där förekom ”luciatåg, dans och musik”. Dock står det ingenting om vilka fler än lucian som är med i tåget.

Luciadagen 1921 ordnas ett ”luciatåg med 100-tal tärnor”. Tärna är ett äldre ord för ”flicka” i synnerhet kopplad till någon som har tjänst hos en finare dam inom exempelvis hovet. Tärnor i ett luciatåg är de kvinnor som går efter lucian.

Fullskärmsinfångning 2016-12-05 221702.jpg
Annons i Svenska Dagbladet 1921-12-09

Under andra hälften av 1900-talet börjar några nya figurer sakta smyga sin i i luciatåget. De två vanligaste nykomlingarna är dels pepparkaksgubbar  och dels tomtenissar.

Det tidigaste belägget för pepparkaksgubbar i luciatåg som jag har hittat i tidningsdatabasen är från luciafirandet 1951 i Trelleborg där man skriver:

Skämtgubbarna i hennes [lucians, min anm] följe väckte stor beundran hos de unga åskådarna. Det var två tomtar och två pepparkaksgubbar.

Årets därefter (1952) beskrivs ett luciafirande på Hörselfrämjandets skola så här:

Först kom lucior och stjärngossar, sedan kom tomtar och pepparkaksgubbar och till slut kom höstlöv i skir tarlatan och älvor med vingar.

Luciamorgon på TV1 lördagen 13 december 1975 hade;

tomtenissar, möss, pepparkaksgubbar, stjärngossar och så Lucia själv förstås med sina tärnor

Så här skriver Håkan Strömberg i boken Lucia:

När pepparkaksgubbarna dyker upp i luciaföljet är mer oklart än tomtarna. Det finns i vart fall inte med i karnevalstågen 1927-1928. /../ Det kan mycket väl ha börjat redan på 1940-talet, och senast på 1970-talet är de brunklädda gestalterna fast etablerade.

En startpunkt för pepparkaksgubbarna i luciatågen kan vara visan ”Tre Pepparkaksgubbar” som skrevs redan 1913 av Astrid Gullstrand och Alice Tegnér. Men den slog igenom stort när den kom ut i sångboken Nu ska vi sjunga 1943.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2018-12-13, uppdaterad 2023-11-01)

Källa: Strömberg, Håkan (2017) Lucia – den svenskaste av alla traditioner. Carlssons

Trelleborgstidningen 1951-12-14

Svenska Dagbladet 1952-12-14

Svenska Dagbladet 1975-12-13


Vad är en stjärngosse?

av

Kort svar: En stjärngosse är en utklädd figur som under luciatågen går efter lucian ikädd lång vit skjorta och en strut­liknande huvud­bonad.

Lucitågen började bli populära under de första årtiondena av 1900-talet. Redan från början fanns, förutom lucian, tärnor och stjärngossar med i tågen. En stjärngosse beskrivs av Svensk Ordbok på följande sätt:

pojke som under lucia- eller julfirande upp­träder i lång vit skjorta och en strut­liknande huvud­bonad

Stjärngossarna är dock äldre än själva luciatågen och dyker upp redan i äldre tiders trettondagsspel. Trettonsdagsspelen var ungdomstupptåg som ofta förlades till trettonhelgen då ungdomar gick från gård till gård och spelade upp scener från Bibeln mot ersättning i form av mat och dryck.

Stjärngossar och Judas med pungen, Skansen.

Att ungdomar som klätt ut sig med olika mundering drog runt mellan gårdarna var dock inte något som förekom enbart under trettonhelgen. Det hela pågick från lucia, över jul- och nyårshelgen och sedan avslutades det hela vid trettonhelgen. Så här skriver Institutet för språk och folkminnen:

Till festerna behövdes mat och dryck som kunde samlas in genom stjärngossetåg där bibliska scener gestaltades och framfördes under mer eller mindre busiga och skräniga former. De här dramatiseringarna var inspirerade av de stämningsfulla stjärnspel som förekom i katolska länder.

I spelen förekom bl.a. Josef och Maria med barn, Herodes med sin betjänt, tre konungar (alltså de tre vise männen där en av dem svartmålad i ansiktet), en ängel, stjärnbäraren eller stjärnknekten, Judas med pungen och stjärngossarna.

SAOB skriver att stjärngosse är ett ord som förr användes:

om var och en av de (ursprungligen vanligen 5—6) manliga deltagarna i ett (ursprungligen på trettondagsaftonen uppfört, i senare tid med staffanssjungning o. luciaspel sammanblandat) spel (trettondagsspelet, stjärngossespelet), ursprungligen symboliserande de tre vise männens uppvaktning av den nyfödde Jesus

Trettondagsspelen levde vidare in på sent 1800-tal då de togs upp av Skansen, men därefter försvann de successivt ur det folkliga medvetandet. När luciatågen sen blev populära på 1920-talet fick stjärngossarna där en ny roll och är därmed fortfarande en rest av de gamla trettondagsspelen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2024-01-10

Litteratur:

Uppslagsord ”stjärngosse” SO och SAOB

Celander, Hilding (1950) Stjärngossar Nordiska Museet

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Trettondagen | Institutet för språk och folkminnen

Varför har lucia vita kläder och ljus i håret?

av

Kort svar: Lucian som går längst fram i luciatågen har inget med helgonet Lucia att göra. Hennes utseende kommer antingen ifrån änglarna i stjärngossetågen eller från Kinken Jes (en vitklädd kvinnogestalt som ersatte St Nikolaus som gåvoutdelare).

När man ser den vitklädda lucian med ljus i håret skrida fram på luciadagens morgon (i sällskap med tärnor, stjärngossar och pepparkaksgubbar) sjungandes någon av de varianter som finns på luciasången är det lätt att göra kopplingar till helgonet Lucia från Syrakusa. Men som Jan-Öyvind Swahn skriver:

[Helgonet Lucia] är, när det kommer till kritan helt irrelevant när det gäller den skandinaviska lucian – hon och helgonet har bara almanacksdagens namn gemensamt.

Att vi firar luciadagen 13 december beror alltså inte på att Lucia från Syrakusa har sin helgondag då. Istället beror det på att årets längsta natt under medeltiden inföll runt 13 december.

Men om lucian inte har fått sina vita dräkt och sina ljus ifrån Lucia varifrån kommer då hennes utseende? Här finns inom forskningen två huvudsakliga teorier.

Stjärngossetågens ängel blev lucia?

Stjärngossarna har sitt ursprung i särskilda julspel som gymnasister uppförde under trettonhelgen för att få in pengar till studierna. I flera städer förbjöds sockengången eftersom skolpojkarna

i förleden julhelg lupit kring om staden med en stjärna och apats med Kristi födelse och andra heliga verk, som plädgade i Guds församling predikas över.

I de äldsta stjärngossetågen förekom de tre vise männen. Senare har också en stjärnbärare, en pajas (Judas), Maria med Jesusbarnet, Josef en ängel och en rad statister tillkommit. Ängeln var alltid ensam och har i uppteckningar benämnts som ”sångängeln” eller ”sjungängeln”. Från Örgryte församling berättas från 1880-talet att ängeln var ”vitklädd med en krans av lingonris på huvudet”.

Den första lucian av något modernt snitt är känd från en reseberättelse av den skånske prästen Karl Fredrik Nyman 1764. Han berättar från sitt besök på Horns boställer norr om Skövde i Västergötland om:

ett vitklätt fruntimmer med gördel om livet, liksom en vinge på vardera axeln, stora tända ljus i hwar sin stor silverljusstak

Och det är hos överklassen i Västergötland, Värmland och Närke som den här lusseseden är känd. Så här skriver Hilding Celander i sin bok Stjärngossarna (1950):

Att märka är att stjärngossarna i Vänerlandskapen (liksom också i Stockholm) tidigare har börjat sin kringvandring redan Luciadagen – som ”lussegossar”. Ett lån av deras dekorativa ”ängel” till hemmens (närmas herrgårdarnas) Lussefirande bör alltså ha legat nära till hands. När ängeln sedan tappade vingarna, övertog hon nästan med naturnödvändighet dagens namn, somn ”Lucia”

Celander menar alltså att den lucia vi idag ser skrida fram är ett lån från stjärngossetågens ängel.

Jesusbarnet blev Lucia?

C.W. von Sydow skrev 1931 boken Lucia und Christkindlein. Där lägger han fram tesen att luciafiguren kommer från den tyska Christkindleintraditionen. Christkindlein (även kallad Kindchen Jesus eller Kinken Jes) är reformationens försök att göra sig av med den populäre gåvoutdelaren Sankt Nikolaus.

Eftersom Luther ville bli av med alla helgon var Nikolaus en nagel i ögat. Därför skapades Kinken Jes – det lilla Jesusbarnet – som en motvikt. Kinken Jes delade också ut gåvor, men i samband med julfirandet.

Dock var Kinken Jes alls inget litet barn utan en vitklädd kvinna med ljuskrans kring håret. Till Sverige kom hon på 1600-talet via tyska köpmän och fanns med som gåvoutdelare kring jul i högborgerliga kretsar. Dock konkurrerades Kinken Jes snart ut av först julbocken och sedan jultomten.

Hennes utseende skulle dock – enligt bl a von Sydow – återkomma några årtionden senare när hon på 1700- och 1800-talet uppträder som lussebrud. Eller som Swahn skriver:

[Kinken Jes-flickan] gick icke desto mindre i en svensk bygd ny öden till mötes, man kan säga att hon övervintrade under några hundra år i lånad kapprock i trakterna kring Värmland.

De berättelser som från 1700-talets Värmland och Västergötland finns om luciafiguren hänförs alltså till Kinken Jes-traditionen.

Är det då stjärngossarnas ängel eller Kinken Jes?

Frågan om hur lucians utseende skall förklaras delar etnologer än idag. Nils-Arvid Bringéus skriver i boken Årets fesdagar:

Det finns alltså ingen hållbar grund för von Sydows uppfattning att den svenska luciatraditionen skulle ha tysk förebild. Tvärtom kan den restlöst förklaras som en intern utformning på basis av äldre svenska traditionselement.

Jan-Öyvind Swahn å sin sida skriver i Den svenska julboken:

Ett viktigt bevis för sammanhanget mellan den tyska Kinken Jes och vår svenska Lucia levererar de bullar som Lucia serverar till kaffet, och som vi brukar kalla för lussekatter.

Tanken här är att lussekatterna härrör från de kakor som S:t Nikolaus delade ut och som sedan följde med när Kinken Jes tog över traditionen. Bullarna började då i Tyskland kallas ”djävulskatter”, kanske p g a den djävulsfigur i form av en katt som fanns med först Nikolaus och sedan även Kinken Jes.

Bringeus främsta invändning är dock att:

Vid den svenska luciafesten har barnen aldrig fått belöningar, vilket däremot var fallet i de delar av vårt land där man talade om ”helig Christ” eller ”Kinken jesus”. Den tyska Christkindlein-seden var inte heller knuten till Luciadagen.

Här står vi alltså. En sidan som ser lucian som en f d stjärngosseängel och en som ser henne som ett f d Jesusbarn.

Källor: Stjärngossar (1950) av Hilding Celander, Årets festdagar (2006) av Nils-Arvid Bringeus samt Den svenska julboken (1993) av Jan-Öyvind Swahn

Läs även andra bloggare om , , , , , ,

Varifrån kommer traditionen med stjärngossar?

av

Kort svar: Stjärngossar var från början del av julspel knutet till trettonhelgen, men under 1900-talet blev stjärngossarna istället en del av luciatåget.

Ingen vet egentligen när Jesus föddes och således inte heller när ”de tre vise männen” kom till honom. Men någon gång under kristendomens första århundraden la man juldagen den 25 december och tretton dagar därefter hamnade således trettondagen eller ”epifania” som den kallas i äldre tradition. I katolska och protestantiska kyrkor firas trettondag jul som den dag då de tre vise männen kom med guld, rökelse och myrra till det nyfödda Jesusbarnet.

Magi_(1)
De tre vise männen

I folklig tradition var trettonhelgen en helg då man spelade upp ett julspel som handlade om hur de tre vise männen kom till Jesus och hur Herodes jagade Josef och Maria till Egypten. Spelen uppfördes dels av pojkar vid latinskolorna och dels av ungdomar på landsbygden där man gick från gård till gård. Syftet med spelen var att tigga pengar antingen till dem själva eller till fester som hölls under trettonhelgen.

De första beläggen för den här typen av spel är från 1751 då Linnélärjungen P.J. Bergius skrev:

Tre vise män voro tre bonddrängar, vilka gingo omkring i julhelgen, men besynnerligen trettondedagsafton, klädda i vita skjorto. Dessa hade tvenne andra drängar i följe med sig. en av dessa skulle agera Josef och vara utklädd med en luden fårskinspäls, samt med en stor puckel på ryggen tillika en stav i handen. Den andra bar en lykta av papper som var gjord som en stjärna. Alla tiggde penningar.

I de äldsta stjärngossetågen förekom de tre vise männen. Senare har också en stjärnbärare, en pajas (Judas med pungen), Josef och Maria med Jesusbarnet, en ängel och en rad statister tillkommit. Ängeln var alltid ensam och har i uppteckningar benämnts som ”sångängeln” eller ”sjungängeln”. Från Örgryte församling berättas från 1880-talet att ängeln var ”vitklädd med en krans av lingonris på huvudet”. Många menar att det var ifrån stjärngossetågens ängel som den moderna lucian växte fram.

Seden att driva runt och tigga pengar genom att spela upp scener ur Bibelns berättelser sågs förmodligen inte med blida ögon av kyrkan och det är, som Bringéus skriver:

betecknande att de äldsta uppgifterna om stjärngossarna möter i rättegångshandlingar och förbud.

Så här kunde det t.ex. stå i en rapport när man skulle förbjuda stjärngosseupptåg:

i förleden julhelg lupit kring om staden med en stjärna och apats med Kristi födelse och andra heliga verk, som plädgade i Guds församling predikas över.

Under pietismens framväxt bekämpades stjärngossarna och julspelen hårt och det gick sägner om hur farligt det var att delta i spelen.

Right_Livelihood_Award_2009-award_ceremony-31
Stjärngossar

Det dröjde dock till sekelskiftet 1900 innan spelen i princip hade utrotats. Istället införlivades några av de delar som fanns i julspelen i det moderna luciatåget som växte fram runt 1900-talets början. Så här skriver Bringéus:

En sådan utveckling har underlättats av att stjärnsymboliken också knutits till advent och jul, kanske också av behovet att få manliga motsvarigheter till luciatärnorna.

I Nås i Dalarna finns beskrivningar av ett stjärngossetåg 1910. Dock var det inte kring trettonhelgen som stjärngossarna nu visade upp sig utan just vid luciafirandet 13 december.

Skrivet av Mattias Axelsson (2007-01-07, uppdaterad 2015-01-05)

Källor:

Celander, Hilding (1950) Stjärngossar Nordiska Museet

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker