Författararkiv: Mattias Axelsson

Profilbild för Okänd

När blev hyacinten en julblomma?

av

Kort svar: Hyacinten blev en julblomma i slutet av 1800-talet.

Konceptet med färska julblommor växer fram i Sverige med handelsträdgårdarna under slutet av 1800-talet. Numera är det till exempel mistel, julstjärna, amaryllis och hyacint som förekommer i svenska hem kring julhelgen.

Hyacint

Hyacintens historia som blomma beskrivs av Dick Harrison så här:

Hyacinten odlades inte i Väst- och Centraleuropa förrän på 1500-talet, och den tycks ha letat sig till Sverige först under påföljande sekel. När den väl börjat importeras till våra breddgrader blev den mycket populär och kunde påträffas såväl i 1700-talets botaniska trädgårdar som på den kommersiella marknaden

De olika blommorna dyker upp vid lite olika tidpunkter med hyacinten omnämns som en julblomma redan i slutet av 1800-talet. Det äldsta belägget jag funnit är från 1854 då Malmö Allehanda skriver ”hyacinten är således wärd sin plats bland julblommorna och skall säkert icke sakna afsättning”. Under de kommande årtiondens förekommer det annonser för olika sorters julblommor, bland annat hyacint veckorna före julhelgen.

Annons 1869

Ett annat exempel från sent 1800-talet är en firma i Lund som till julafton 1888 säljer ”blommande hyacinter, tulipaner och liljekonvaljer”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-12-12

Litteratur och källor:

Hur länge har vi haft hyacinter?

Malmö Allehand 1854-12-24

Profilbild för Okänd

När blev mistel en juldekoration i Sverige?

av

Kort svar: Misteln verkar ha blivit en juldekoration i Sverige i början av 1900-talet.

Misteln har under långa delar av historien varit en mytomspunnen växt, till exempel så användes den av keltiska druider. Under 1800-talet började man i Storbritannien använda misteln som en julprydnad. Den var grön året runt vilket gjorde den passande att pryda hemmet med under julveckorna, på samma sätt som med julgranen.

Berättelser om traditionen att kyssas under misteln går i svensk press att datera till sent 1800-tal. Och om man läser svenska tidningar från andra halvan av 1800-talet så var det en tämligen välkänd sed i Sverige. Dels skrivs det om misteln i reportage från engelskt julfirande och dels finns seden att kyssas under dem med i många översatta julberättelser som figurerar i pressen.

Julkort

Exakt när traditionen börjar att praktiseras till Sverige är inte helt enkelt att avgöra. Ett tidigt belägg jag funnit är från Stockholm julen 1906. Signaturen ”Dan” skriver:

Ungdomen har väl hört talas om den gamla trefliga engelska julseden som består i att man hänger upp en mistelkvist i takkronan och sedan passar på och kysser flickorna när de råka komma under misteln. Om vi skulle ta och införa den julseden äfven hos oss! Det är ju merendels en smula stelt i början af våra julkalas innan ungdomen har kommit i gång med lekarna. Med en sådan där mistelkvist skulle all stelhet vara som bortsopad. Alla skulle bli lifvade genast. Söderlunds unge bror gjorde ett försök med det förra julen på ett kalas hos Söderlunds.

Så enligt skribenten skulle alltså att kyssas under misteln vid julkalas åtminstone ha provats på kring julen 1905. Det är också nu, i början av 1900-talet, som det börjar dyka upp annonser och artiklar om misteln som juldekoration tillsammans med andra julblommor. Som till exempel nedanstående bild i SvD 1911:

Notis i SvD 1911-12-24

Misteln var sedan ett populärt motiv på julkort under 1900-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-12-10

Källor:

Västernorrlands allehanda 1906-12-27

SvD 1911-12-24

Profilbild för Okänd

Hur länge har ”julmustens dag” uppmärksammats?

av

Kort svar: Även om julmust har funnits i över hundra år, har julmustens dag bara funnits sedan 2025.

Julmust är utan konkurrens den populäraste drycken under julhelgen. Den lanserades i början av förra seklet som ett alkoholfritt alternativ till julöl och har blivit så populär eftersom dess smak passar väldigt bra ihop med den svenska julmaten och även påskmaten.

Under hösten 2025 lanserade intresseorganisationen Sveriges bryggerier 24 november som ”julmustens dag”. Att man valde just detta datum beror enligt egen utsago på att det är ”exakt en månad kvar till julafton” då och att man med att det då är exakt en månad kvar till julafton och att ”julmustsäsongen därmed drar igång på riktigt”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-11-18

Källa:

 julmustensdag.se 

Profilbild för Okänd

Varför är ”julmustens dag” 24 november?

av

Kort svar: Sveriges bryggerier valde att ha ”julmustens dag” 24 november eftersom det då är exakt en månad kvar till julafton.

Julmust har varit en populär dryck till jul under hundra år. Från början lanserades den som ett alkoholfritt alternativ till julöl och såldes under december månad. Men genom årtiondena har julmustsäsongen flyttats längre och längre från själva julhelgen och numera kan man hitta julmust i butiker redan i september.

Sveriges bryggerier valde 2025 att lansera ”julmustens dag” som ”en ny årlig högtid som hyllar en av Sveriges mest älskade drycker”. Att man valde just 24 november motiverar man med:

Lanseringen den 24 november markerar också att det är precis en månad kvar till julafton – och att julmustsäsongen därmed drar igång på riktigt.

Datumet är alltså valt för att det just 24 november är exakt en månad kvar till julafton.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-11-12

Källa:

Julmusten får egen dag – nu blir 24 november startskottet för julen | Sveriges Bryggerier

Profilbild för Okänd

Vilket datum infaller första söndagen i advent 2025?

av

Kort svar: Första söndagen i advent infaller 2025 den 30 november.

Advent är en förberedelseperiod inför julhelgen och den pågår i cirka fyra veckor, från den fjärde söndagen innan jul till och med julafton. Eftersom advent alltid börjar på en söndag så kan första söndagen i advent infalla mellan 27 november och 3 december.

År 2025 är julafton (24 december) på en onsdag och det innebär att fyra söndagar tillbaka i kalendern landar på 30 november. Så första söndagen i advent 2025 är 30 november (Andreasdagen).

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-11-06

Profilbild för Okänd

När började julmust att säljas i Sverige?

av

Kort svar: Det som blev julmust på 1920-talet började som alkoholfri julölsextrakt hos företaget AB Roberts i Örebro på 1910-talet.

Historiskt har den viktigaste drycken vid svenska julbord varit julölen. Att dricka öl till jul är en tradition som kan beläggas åtminstone tusen år tillbaka i tiden. Numera är dock julmust minst lika populärt att dricka på julafton

Under slutet av 1800-talet började den framväxande nykterhetsrörelsen att uppmärksamma svenskars allt stora alkoholkonsumtion. En metod för att stävja supandet var att ta fram alternativ till alkoholen – läskedrycker som liknande champagne och öl lanserades.

Harry Roberts, son till grundaren av AB Roberts, var både nykterist och frikyrklig. Han studerade kemi i Tyskland och ville efter dessa ta fram alkoholfria maltdrycksalternativ. Resultatet blev bland annat alkoholfritt münchneröl, münchnermumma och julöl.

Det alkoholfria julölsextraktet lanserades av Roberts i börkan av 1910-talet och det skulle blandas med kolsyrat vatten och socker av läskfabrikanterna. Resultatet blev en mörk skummande och söt dryck, inte helt olik julöl men utan jäsning och därför utan alkohol.

Annons för julöl-extrakt

Det är dock först i början på 1920-talet som drycken börjar kallas för och saluföras som julmust. Det är i alla fall från detta år som annonser för julmust kan hittas kring jul i svenska tidningar. Så här beskrivs drycken i en annons från 1924:

Mörk, fyllig och skummande – så ser Jul-must ut när den serveras i glas eller sejdel. Ja, säkert är att i många Göteborgshem skall det i år drickas Jul-must. Ty den typiska malt- och humlesmaken som passar så bra till Julmaten, den finner ni verkligen i Jul-must, som dock ej innehåller skadlig alkoholm

Alltsedan 1920-talet har julmusten varit den dominerande alkoholfria drycken till jul. Dess popularitet är, precis som det förklaras i annonsens från 1924, att den typiska malt- och humlesmaken passar bra till julmat.

Under de senaste årtiondens har julmusten börjat säljas tidigare och tidigare och år 2025 lanserade Sveriges bryggerier ”julmustens dag” 24 november.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-11-05

Källor:

GP 1924-12-08

Julmust – om tomten själv får välja

Profilbild för Okänd

Vem lanserade ”julmustens dag”?

av

Kort svar: Julmustens dag (24 november) lanserades hösten 2025 av Sveriges bryggerier.

Julmust har varit en dryck som inmundigats kring julhelgen i Sverige sedan cirka hundra år tillbaka i tiden och är en av det populäraste dryckerna kring jul. Initialt togs drycken fram för att vara ett alkoholfritt alternativ till alkohol i allmänhet och julöl i synnerhet. Numera dricker svenskarna 40-60 miljoner liter must per år.

Under hösten 2025 lanserade organisationen Sveriges bryggerier 24 november som ”julmustens dag”. Så här motiverar man dagen i ett pressmeddelande:

Vi har redan kanelbullens dag och semlans dag, och nu är det äntligen dags för en av våra mest älskade drycker att få en självklar plats i temakalendern.

Att det är så tidigt som en månad innan julafton som Sveriges bryggerier väljer att lägga temadagen förklarar man så här:

Lanseringen den 24 november markerar också att det är precis en månad kvar till julafton – och att julmustsäsongen därmed drar igång på riktigt.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-11-05

Källa:

 julmustensdag.se 

Profilbild för Okänd

När är halloween i Sverige 2025?

av

Kort svar: Halloween i Sverige infaller 31 oktober 2025.

Ordet ”halloween” kommer av ”all hallow’s eve” som syftar på alla helgons afton, alltså dagen före alla helgons dag. Traditionellt, även i Sverige, har alla helgons dag alltid varit den 1 november oavsett veckodag och då har alla helgons afton varit dagen innan – 31 oktober.

Men 1953 bestämde Sveriges riksdag att alla helgons dag i Sverige alltid skulle infalla på en lördag (lördagen som infaller precis före första söndagen i november) vilket gjorde att den svenska alla helgons afton då är fredagen precis före.

Pumpor med ljus i

På 1990-talet slog också en ny tradition från USA – halloween – igenom i Sverige. I USA, och tidigare på Irland, firade man alltid halloween 31 oktober. När traditionen skulle anpassas efter svenska förhållanden uppstod omedelbart en debatt om på vilket datum ”svensk halloween” skulle firas. Skulle det vara på alla helgons afton, alltså fredagen innan första söndagen i november eller alltid 31 oktober?

År 2025 är det dock så bra att dessa två sammanfaller – fredagen före alla helgons dag råkar också vara 31 oktober. Därför blir det självklara svaret att halloween 2025 infaller 31 oktober i Sverige. Och det bör också vara detta datum som barn går ”bus eller godis”

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-10-20

Profilbild för Okänd

Vilka nya namn kom in i almanackan 1901 och vilka togs bort?

av

Kort svar: Med den nya namnlängden som infördes 1901 ströks över 150 namn, 28 ändrades och 177 nya namn tillkom. Kvinnonamnen ökade från 79 till 134.

Från 1749 till 1972 hade Kungliga vetenskapsakademin monopol på att ge ut almanackor, vilket också betydde att de hade ansvar för namnlängden och därmed namnsdagarna. Många av namnen var gamla helgonnamn från medeltiden vilket gjorde att man 1901 gjorde en stor reformation av namnlängden.

Riksdagen tillsatte i september 1899 en kommitté bestående av riksarkivarie Clas Theodor Odhner, riksantikvarie Hans Hildebrand (som redan i november ersattes av arkivforskaren Carl Gustaf Styffe) professor Oscar Montelius, professor Esaias Tegnér samt biblioteksmannen Claes Annerstedt (som dock inte kunde deltaga i arbetet).

De fyra lärde männen följde ett antal riktlinjer när de reformerade namnlängden.

  • För det första gjorde de om latinska namn till mer svenskklingande.
  • För det andra bytte man ut äldre namn mot samtida namn som delade stavelse, ibland bara initial, oavsett om namnen var besläktade eller inte.
  • För det tredje, och detta blev starkt ifrågasatt, använde man sig av associationer för att hitta nya namn.
  • Och för det fjärde la man in namnsdagar på kända svenskars födelse- eller dödsdagar.
Almanacka 1901

Lista över samtliga ändringar i namnlängden 1901 och orsak till ändring

DatumNamnsdag (före 1901)Namnsdag (efter 1901)
* = nytt namn numera		Kommentar
1 januariNyårsdagenNyårsdageninget byte
2 januariAbel och SethSveaförsta namnet efter nyårsdag skulle vara symbolen för Sverige
3 januariEnochAlfredEnok kan betyda ”undervisare” och Alfred kan betyda ”rådgivare”.
4 januariTitusRutnamnen delar bokstäver med varandra
5 januariSimeonHannamöjligen på grund av att Simeon (dock inte samma) och Hanna, såg Jesu bäras till templet.
6 januariTrettondagen Trettondagen*ingen namnsdag
7 januariAugustAugustinget byte
8 januariErhardErlandnytt namn på grund av ljudlikhet
9 januariJulianusGunnarkoppling oklar
10 januariNicanorSigurdNicanor betyder segrare, Sigurds förled betyder också seger
11 januariHyginusHugo*nytt namn på grund av ljudlikhet
12 januariArcadiusFrideborgArx betyder borg, vilket är efterledet i Frideborg
13 januariKnutKnutinget byte
14 januariFelixFelixinget byte
15 januariMaurusLauranytt namn valt för att namnen delar stavelse
16 januariMarcellusHjalmarKejsare Marcus Claudius Marcellus kallades Roms svärd, Hjalmar innehåller den norsk-isländska formen av hjälm
17 januariAntoniusAntonnytt namn valt för att första bokstäverna är samma
18 januariPriscaHildavag koppling, Hilda betyder ”strida” och Prisca stred för sin tro
19 januariHenrikHenrikinget byte
20 januariFabianFabianinget byte
21 januariAgnetaAgnesmodernisering
22 januariVincentiusVincentförsvenskning
23 januariEmerentiaEmilia*nytt namn valt för att första bokstäverna är samma
24 januariErik TranslatusErikamodernisering
25 januariPaulusPaulus*inget byte
26 januariPolycarpusBotilda*oklar koppling
27 januariChrysostomusGöteoklar koppling
28 januariCarlKarlinget byte
29 januariValeriusValter*nytt namn valt på grund av ljudlikhet
30 januariGunillaGunhildförsvenskning, Gunhild svensk form av Gunilla
31 januariVigiliusIvarnytt namn valt för att några bokstäver var samma
1 februariMaximilianaMaxkortform av tidigare namn
2 februariMarie kyrkogångKyndelsmässodagenmodernisering
3 februariBlasiusDisanytt namn kopplat till disablotet
4 februariAnsgariusAnsgarmodernisering av helgonet Ansgars latinska namn
5 februariAgathaAgataförsvenskning av stavning
6 februariDorotheaDoroteaförsvenskning av stavning
7 februariRikardRikardinget byte
8 februariMalachiasBertaBerta betyder ”ljus” och i Malaki (sista boken i Gamla Testamentet) står det om ”rättfärdighetens sol”
9 februariApolloniaFannyFrans Michael Franzéns födelsedatum
10 februariEugeniaEugenia*inget byte
11 februariEuphrosyneYngvenytt namn valt eftersom vissa bokstäver är samma
12 februariEulailaEvelinanytt namn valt på grund av ljudlikhet
13 februariAgabusAgnenytt namn valt på grund av ljudlikhet
14 februariValentinValentininget byte
15 februariSigfridSigfridinget byte
16 februariJulianaJuliamodernisering, namn valt på grund av likhet
17 februariAlexandraAlexandrainget byte
18 februariConcordiaFridaConcordia betyder endräkt, en synonym är ”frid” = Frida
19 februariGabinusGabriellaförsvenskning, namn valt eftersom vissa bokstäver är samma
20 februariEuchariusHulda*Eucharius betyder ”ljuv”, en synonym till huld är just ljuv
21 februariHilariusHildingmodernisering, namn valt på grund av ljudlikhet
22 februariPetr. Cath.Martina*oklar orsak
23 februariTertullianusTorstenförsvenskning, namn valt på grund av att vissa bokstäver är samma
24 februariMatthiasMattiasinget byte
25 februariVictorinusSigvardbåda namnen har med seger att göra
26 februariNestorTorgnyNestor var en grekisk kung, Torgny var en lagman i Uppland runt år 1000
27 februariLeanderLagemodernisering, samma begynnelsebokstav
28 februariMariaMariainget byte
1 marsAlbinAlbininget byte
2 marsErnstErnstinget byte
3 marsKunigundaGunborgförsvenskning, vissa bokstäver är samma
4 marsAdrianAdrianinget byte
5 marsCononToraokänd anledning
6 marsEbbaEbbainget byte
7 marsPerpetuaOttilia*okänd anledning
8 marsPhilemonFilippa*försvenskning, valt på grund av att några bokstäver är samma
9 mars40 martyrerTorbjörnTorbern Bergmans födelsedag
10 marsApolloniusEdlanamnformen Edel fanns i de danska och norska almanackorna på detta datum
11 marsVindicanEdvinförsvenskning, namn valt på grund av ljudlikhet
12 marsViktoriaViktoriainget byte
13 marsGregoriusGregerförsvenskning av påve Gregorius
14 marsMathildaMatildainget byte
15 marsKristoferKristoferinget byte
16 marsHeribertHerbertmodernisering
17 marsGertrudGertrudinget byte
18 marsEdvardEdvardinget byte
19 marsJosefJosefinget byte
20 marsJoakimJoakiminget byte
21 marsBenedictusBengtförsvenskning av helgonet Benedikt av Nursia
22 marsVictorViktor*ändrad stavning
23 marsAxelGerdaokänd orsak
24 marsGabrielGabrielinget byte
25 marsMarie bebådelsedagMarie bebådelsedaginget byte
26 marsEmanuelEmanuelinget byte
27 marsRupertRudolfförsvenskning, namn valt på grund av ljudlikhet
28 marsMalkusMalkolmförsvenskning, namn valt på grund av ljudlikhet
29 marsJonasJonasinget byte
30 marsQuirinusHolgerokänd orsak
31 marsAmosEsterbåda namnen är böcker från Gamla testamentet
1 aprilHaraldHaraldinget byte
2 aprilTheodosiusGudmundBåda betyder ”guds gåva”
3 aprilFerdinandFerdinandinget byte
4 aprilAmbrosiusAmbrosius*inget byte
5 aprilIrenesNanna*oklar anledning
6 aprilWilhelmVilhelminget byte
7 aprilHegesippusIngemund*oklar anledning
8 aprilPerpetuusHemming*byte av en biskop till en annan biskop
9 aprilOttoOtto*inget byte
10 aprilHezekielIngvaroklar anledning
11 aprilAntipasUlfoklar anledning
12 aprilJuliusJulius*inget byte
13 aprilJustinusArturoklar anledning
14 aprilTiburtiusTiburtiusViktig dag i folktron, därför inget byte
15 aprilOlympiasOliviaNytt namn valt på grund av liknande bokstäver
16 aprilPatrikPatrikinget byte
17 aprilEliasEliasinget byte
18 aprilValerianValdemarNytt namn valt på grund av liknande bokstäver
19 aprilBernardOlaus Petri*Olaus Petris dödsdag
20 aprilAmaliaAmaliainget byte
21 aprilAnshelmAnselm*modernisering
22 aprilBernhardinaAlbertina*nytt namn flyttat från 24 till 22 april
23 aprilGeorgiusGeorgmodernisering av helgonet Sanctus Georgius
24 aprilAlbertinaVegaA.E. Nordenskiölds fartyg Vega kom till Stockholm detta datum
25 aprilMarcusMarkusinget byte
26 aprilCletusEngelbrekt*Engelbrekt flyttas 1918 till 27 april
27 aprilTheresiaTeresia*Teresia flyttas 1918 till 26 april
28 aprilThureTureinget byte
29 aprilTychoTykoinget byte
30 aprilMarianaMarianainget byte
1 majPhilippusValborgAbbedissan Valborgs helgondag
2 majAthanasiusFilipförsvenskning och flytt från 1 till 2 maj
3 majKorsmässa (om våren)Göta*oklar anledning
4 majMonicaMonikainget byte
5 majGotthardGotthardinget byte
6 majSigismundSigmund*modernisering av helgonet Sigismund
7 majStanislausGustava*oklar anledning
8 majAchtatiusÅkeförsvenskning
9 majTimotheusJonatan*båda namnen har med gud att göra
10 majEsbjörnEsbjörninget byte
11 majMamertusMärtanytt namn på grund av ljudlikhet mellan namnen
12 majCharlottaCharlottainget byte
13 majServantiusLinneaCarl von Linnés födelsedag
14 majCoronaHalvardHalvard hade tidigare legat 15 maj så 14 maj närmast möjliga
15 majSophiaSofiainget byte
16 majPeregrinusHilma*oklar anledning
17 majRebeckaRebeckainget byte
18 majErikErikinget byte
19 majPotentiaAlrik*Potentia betyder makt/kraft” Alrik betyder ”allhärskare”
20 majKarolinaKarolinainget byte
21 majKonstantinKonstantininget byte
22 majHenningHenning*inget byte
23 majDesideriaDesideriainget byte
24 majRogatiusRagnvald*nytt namn på grund av ljudlikhet med tidigare namnet
25 majUrbanusUrbanmodernisering
26 majVilhelminaVilhelminainget byte
27 majBedaBlendaljudlikhet med tidigare namnet
28 majIngeborgIngeborginget byte
29 majMaximinusBaltsar*Baltzar von Platens födelsedag
30 majBasiliusFritjof*Esaias Tegnérs diktverk Frithiofs saga handlar om Frithiof och Ingeborg och Ingeborg var två dagar tidigare
31 majPetronellaIsabella*nytt namn på grund av ljudlikhet med det gamla namnet
1 juniNikodemusNikodemusinget byte
2 juniErasmusRutgernytt namn på grund av delar bokstäver med gamla namnet
3 juniMarcellinusIngemarnytt namn på grund av delar bokstäver med gamla namnet
4 juniOptatusHolmfrid*Opatatus var också känd som Hoptates, samma begynnelsebokstäver som nya namnet
5 juniBonifaciusBoförsvenskning
6 juniGustafGustafinget byte
7 juniRobertRobertinget byte
8 juniSalomonSalomon*inget byte
9 juniPrimusBörjePrimus betyder ”den förste”. Börje liknar ”börja”
10 juniSvanteSvanteinget byte
11 juniBarnabasBertilnytt namn på grund av samma första bokstav
12 juniEskilEskilinget byte
13 juniAqvilinaAinanytt namn på grund av att alla bokstäver i det nya namnet fanns i det gamla
14 juniElisaHåkanärkebiskop Haquin Spegels födelse
15 juniVitusJustina*från 16 till 15 juni
16 juniJustinaAxelAxel Oxenstiernas födelsedag (från 23 mars till 16 juni)
17 juniBotolfTorborgnytt namn på grund av de delar bokstäver
18 juniLeonitusBjörnLeo betyder lejon. Björn är också ett rovdjur
19 juniGervasiusGermundnytt namn på grund av samma första bokstäver
20 juniFlorentinFloranytt namn på grund av samma första bokstäver
21 juniAlbanusAlfnytt namn på grund av samma första bokstäver
22 juniPaulinusPaulinamodernisering
23 juniAdolfAdolfinget byte
24 juniJoh.Döp.dagJohannes Döparens daginget byte
25 juniDavidDavidinget byte
26 juniJeremiasRakelmöjligen att båda namnen är bibliska
27 juniCrescensSelmaoklar orsak
28 juniLeoLeoinget byte
29 juniPetrusPetrus*inget byte
30 juniMartialisElofEn av ledamöterna Esaias Tegnérs bror Elofs födelsedag
1 juliAronAroninget byte
2 juliMarie besökelseRosadenna dag skulle man be rosenkransböner, därav det nya namnet
3 juliAnatoliusAuroranamnen har liknande betydelse, Anatolius betyder ”uppstigande” och Aurora ”gryning”
4 juliUlrikaUlrikainget byte
5 juliMelcherMelker*inget byte
6 juliEsaiasEsaias*inget byte
7 juliClaesKlasinget byte
8 juliKilianKjellnytt namn på grund av ljudlikhet
9 juliCyrillusGötilda*nytt namn på grund av ljudlikhet
10 juliCanutusAnund*nytt namn på grund av samma bokstäver förekommer
11 juliEleonoraEleonorainget byte
12 juliHermanHermaninget byte
13 juliJoelJoelinget byte
14 juliPhocasFolkeförsvenskning
15 juliApostlarnas delningRagnhilden variant av Ragnhild hade tidigare funnits 16 juli
16 juliReinholdReinholdinget byte
17 juliAlexiusAlexis*modernisering
18 juliFredrikFredrikinget byte
19 juliSaraSarainget byte
20 juliMargaretaMargaretainget byte
21 juliJohannaJohannainget byte
22 juliMagdalenaMagdalenainget byte
23 juliEmmaEmmainget byte
24 juliKristinaKristinainget byte
25 juliJacobusJakobförsvenskning
26 juliMartaJesperLigger nära sjusovaredagen, Jesper liknar gäspa
27 juli7-sofwaredagenMartaMarta hade redan under medeltiden haft 27 juli som sin helgondag
28 juliBotvidBotvidinget byte
29 juliOlofOlofinget byte
30 juliAbdonAlgotförsvenskning på grund av samma första bokstav, lika många stavelser och bokstäver, båda har o som andra vokal
31 juliHelenaElinElin är en svensk variant av Helena
1 augustiPetri fängPerPer är svensk variant av Petrus
2 augustiKatarinaKarinmodernisering, Karin är en svensk variant av Katarina
3 augustiStefanusTageosäker anledning
4 augustiAristarchusArneförsvenskning, samma första bokstav
5 augustiDominicusUlrikoklar anledning
6 augustiSixtusSixten*försvenskning
7 augustiDonatusArnold*namnen delar fyra bokstäver med varandra
8 augustiCyriacusSylviaförsta stavelsen uttalas på samma sätt
9 augustiRomanusRolandnytt namn på grund av samma första bokstäver
10 augustiLaurentiusLarsLars är den svenska varianten av Laurentius
11 augustiSusannaSusannainget byte
12 augustiKlaraKlarainget byte
13 augustiHippolitusHillevi*nytt namn på grund av samma första bokstäver
14 augustiEusebiusEbbe*viss ljudlikhet mellan namnen
15 augustiVårfrudagStellaOckså Marie himmelsfärd. Stella betyder stjärna på latin
16 augustiBrynolfBrynolfinget byte
17 augustiVernerVerneringet byte
18 augustiAgapetusHelena*till minne av helgonet Helena av Konstantinopel
19 augustiMagnusMagnusinget byte
20 augustiSamuelBernhardBernhards flyttades från 19 april till 20 augusti
21 augustiJosephinaJosefina*inget byte
22 augustiHenriettaHenriettainget byte
23 augustiZachaeusSigneförsta bokstaven låter likadant
24 augustiBartolomeusBartolomeusViktig dag i folktron, därför inget byte
25 augustiLovisaLovisainget byte
26 augustiZephyrinusÖstenzefyr betyder västanvind, alltså motsatsen till östan
27 augustiRufusRolfnytt namn på grund av samma första bokstav
28 augustiAugustinusAugustin*försvenskning
29 augustiJohannes Döparens halshuggningHansförsvenskning, Hans är svensk kortform av Johannes
30 augustiAlbertAlbertinget byte
31 augustiArvidArvidinget byte
1 septemberEgidusSamuelSamuel flyttades från 20 augusti till 1 september
2 septemberJustusJustusinget byte
3 septemberSeraphiaAlfhildSeraphia betyder ”sexvingad älva” och Alfhild betyder ”stridande älva”
4 septemberMosesMoses*inget byte
5 septemberEudoxusAdelaoklar orsak
6 septemberZachariasSakarias*inget byte, modernisering av stavning
7 septemberReginaRegina*inget byte
8 septemberMorsmässaAlma*Från Alma uttrycket ”Alma mater” = ”milda moder”
9 septemberAugustaAugusta*inget byte
10 septemberTheodardTordnytt namn på grund av att de delar tre bokstäver
11 septemberProtusDagnyProtus betyder ”den förste”, Dagny syftar på ”den [förste] som fångar den nya dagen”
12 septemberCyrusTyra*båda namnen har bokstäverna ”y” och ”r”
13 septemberAmatusAmbjörn*nytt namn för att de delar första bokstäver
14 septemberKorsmässa (om hösten)Ida*Populär sång ”Kors på Idas grav”
15 septemberNicethasSigridbåda namnen har med seger att göra
16 septemberEuphemiaEufemia*modernisering av stavning
17 septemberLambertHildegarddödsdag för Hildegard av Bingen
18 septemberMethodiusAlvar*oklar anledning
19 septemberFredrikaFredrikainget byte
20 septemberFaustaAgda*Fausta betyder ”lyckosam” och Agda kommer ”god”
21 septemberMattheusMatteusinget byte, modernare stavning
22 septemberMauritzMauritsinget byte, modernare stavning
23 septemberTeklaTeklainget byte
24 septemberGerhardGerhardinget byte
25 septemberCleophasSignild*oklar anledning
26 septemberCyprianusEnarEnen som Nordens cypress
27 septemberDamianusDagmarsamma första två bokstäver
28 septemberLeonardLennartmodernisering, Lennart är en svensk variant av Leonard
29 septemberMichaelMikaelinget byte, modernare stavning
30 septemberHieronymusHelgeHieronymus betyder ”heligt namn”, Helge kommer av ”helig”
1 oktoberRemigiusRagnarsamma första bokstav
2 oktoberLudvigLudviginget byte
3 oktoberEvaldEvaldinget byte
4 oktoberFransFransinget byte
5 oktoberPlacidusBrorljudlikhet med gamla namnet på 6 oktober
6 oktoberBrunoJennyJenny Linds födelsedag
7 oktoberBrigittaBirgittainget byte
8 oktoberDemetriusNilsoklar anledning
9 oktoberDionysiusIngridoklar anledning
10 oktoberGereonHelmer*oklar anledning
11 oktoberProbusErlingoklar anledning
12 oktoberValfridValfridinget byte
13 oktoberTeophilusTeofil*inget byte, modernare stavning
14 oktoberCalixtusManfred*oklar anledning
15 oktoberHedvigHedviginget byte
16 oktoberGallusFingal*oklar anledning
17 oktoberAntoniettaAntoinetta*inget byte
18 oktoberLucasLukasinget byte
19 oktoberPtolemeusTorenytt namn för att de första tre bokstäverna är samma (P är stumt)
20 oktoberKasperKasper*inget byte
21 oktoberUrsilaBirger*Birger jarls dödsdag
22 oktoberSeverusSeved*nytt namn för att de fyra första bokstäverna är samma
23 oktoberSeverinSörenSören är en svensk form av latinska Severinus
24 oktoberEvergistusEvertnytt namn för att de fyra första bokstäverna är samma
25 oktoberCrispininInganytt namn troligen för att de delar bokstäver
26 oktoberAmandusAmandamodernisering av det gamla namnet
27 oktoberSabinaSabinainget byte
28 oktoberSimon och JudasSimonJudas togs bort på grund av association till Judas Iskariot
29 oktoberNarcissusViolabåda är blommor
30 oktoberZenobiaElsaoklar anledning
31 oktoberQvintinusEditoklar anledning
1 novemberAlla helg. DagAllhelgonadageninget byte
2 novemberTobiasTobiasinget byte
3 novemberEustachiusHubertförsvenskning av Hubertus, ett namn som bitvis funnits på detta datum
4 novemberAmatiusNore*Det nya namnet är en personifikation av Norge och 4/11 var unionsdagen
5 novemberEugenEugeninget byte
6 novemberGustav AdolfGustav Adolfinget byte
7 novemberEngelbertIngegerdnytt namn valt på grund av ljudlikhet med gamla namnet
8 novemberVillehadVendelanytt namn valt på grund av samma första bokstav
9 novemberTheodorTeodoringet byte, modernas stavning
10 novemberMårten LutherMartin Luther*modernisering
11 novemberMårten BiskopMårten*modernisering
12 novemberKonradKonradinget byte
13 novemberKristianKristianinget byte
14 novemberHypatiusEmiloklar anledning
15 novemberLeopoldLeopoldinget byte
16 novemberEdmundEdmund*inget byte
17 novemberNapoleonNapoleon*inget byte
18 novemberMaximusMagnhild*nytt namn för att de delar första bokstäverna
19 novemberElisabethElisabetinget byte
20 novemberPontusPontusinget byte
21 novemberHeliodorusHelgatidigare ”Marie offring” då hon helgas åt Gud (likhet med namnet Helge)
22 novemberCeciliaCeciliainget byte
23 novemberClemensKlemensViktig dag i folktron, därför inget byte
24 novemberChristogonusGudrunoklar anledning
25 novemberKatarinaKatarinainget byte
26 novemberLinusTorkel*oklar anledning
27 novemberVitalisEstrid*oklar anledning
28 novemberStenMalteoklar anledning
29 novemberSaturninusSunehistorikern Sven Lagerbrings dödsdag 1787
30 novemberAndreasAndersmodernisering, Anders är en svensk form av Andreas
1 decemberOscarOscaringet byte
2 decemberBeataBeatainget byte
3 decemberZephaniasLydiaoklar anledning
4 decemberBarbaraBarbromodernisering, Barbro är en svensk form av Barbara
5 decemberCrispinaSvenhistorikern Sven Lagerbrings dödsdag 1787
6 decemberNicolausNicolausinget byte
7 decemberAgatonAgaton*inget byte
8 decemberMarie AfvlelseVirginia*Virginia från latin ”jungfru” = jungfru Maria
9 decemberAnnaAnnainget byte
10 decemberJuditMalinoklar anledning
11 decemberDanielDanielinget byte
12 decemberAlexanderAlexanderinget byte
13 decemberLuciaLuciainget byte
14 decemberIsodorusStenSten Sture den äldres dödsdag, från 28 november till 14 december
15 decemberIreneusGottfridNamnb
16 decemberLazarusAssarljudlikhet med tidigare namnet
17 decemberIgnatiusInge*ljudlikhet med tidigare namnet
18 decemberAbrahamAbrahaminget byte
19 decemberIsacIsakinget byte, modernare stavning
20 decemberJakobIsraelfrån 23 till 20 december
21 decemberTomas apostelTomasapostel borttaget, bara Tomas kvar
22 decemberJosefNatanaelNytt namn betyder ”Guds gåva” och passade bra då det var när julhelgen
23 decemberIsraelAdambyte till närliggande datum, från 24 till 23 december
24 decemberAdam o. EvaEvauppdelning av namnpar, Eva blev kvar
25 decemberJul-dagJuldageninget byte
26 decemberSteph.dagStefaninget byte, modernisering av stavning
27 decemberJohannes evang.Johannesinget byte, ”evang” bottaget
28 decemberMenlösa barns dagMenlösa barns dag*inget byte
29 decemberTomas biskopAbel*byte till närliggande datum, från 2 januari till 29 december
30 decemberDavidSetbyte till närliggande datum, från 2 januari till 30 december
31 decemberSylvesterSylvesteringet byte

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-10-11

Litteratur

Luddes språk och historia

När almanackan fick nya namn | Institutet för språk och folkminnen

Profilbild för Okänd

Varför har Svea namnsdag 2 januari?

av

Kort svar: Svea har namnsdag 2 januari eftersom man 1901 bestämde att årets första namnsdag skulle vara symbolen för landet Sverige.

Namnsdagar har uppmärksammats i Sverige sedan reformationen på 1500-tale, men då bestod namnlängden mest av helgon från medeltiden. Dessutom förekom det varierande namnlängder beroende på vem som hade skrivit almanackan. Det var först 1749 som vi fick en för landet samordnad namnlängd i och med att Kungliga vetenskapsakademin fick monopol på att ge ut namnlängder.

Vid slutet av 1800-talet väcktes önskemål från olika håll om att namnlängden skulle moderniseras vilket den gjorde 1901. Då ströks över 150 namn, 28 ändrades och 177 nya namn tillkom. Kvinnonamnen ökade från 79 till 134. Ett kvinnonamn som tillkom var Svea.

Theodor Lundberg Moder Svea och de fyra stånden

Svea har länge varit en symbol för landet Sverige. Så här skriver Institutet för språk och folkminnen:

Som en kvinnlig personifikation av Sverige (Svea rike) finns Svea redan i 1600-talets diktning, men det är först på 1800-talet som Moder Svea blir ett populärt motiv i konst och litteratur. Hon avbildades då ofta som en krigisk kvinna med ett lejon och en sköld med tre kronor.

När namnlängden 1901 skulle bestämmas ville man ha in Svea i almanackan och man menade då att hennes koppling till ”Svea rike” var skäl nog att placera hennes namn på den första namnsdagen.

Bland dessa namn märks Svea och Göta, af hvilka Svea satts på den 2 januari. Man har nämligen ansett, att almanackans namnlängd rättvisligen bör inledas med namnet på vårt lands sinnebild och då nyårsdagen icke har ansats böra namngivas – såsom fallet är i den nuvarande almanackan har man satt Svea på 2 januari

Esaias Tegnér skrev en dikt med titeln ”Svea” 1811 och därefter började man använda namnet som förnamn. Vid tiden för namnlängdsreformen var det ett mycket populärt namn, men senare under seklet blev det omodernt. Under de senaste årtiondena så har namnet återigen ökat i popularitet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2025-10-10

Källor:
NYA DAGLIGT ALLEHANDA 1900-02-16,

Svea | Institutet för språk och folkminnen

Den gamla kalendern, dag 002: 2 januari – Luddes språk och historia