Kort svar: ”Lusse” i lussekatt är en alternativ benämning på ”lucia” och ”katt” kommer av att bakverken tidigare kallades djävulskatter eftersom de i Tyskland serverades av djävulen och katten sedan lång tid tillbaka förknippades med just djävulen.
Firandet av lucia i Sverige den 13 december har en bakgrund som inte är helt glasklar. Rötterna som löper bakåt genom seklerna har gett upphov till en del osämja bland folklivsforskare i hur man ska förklara traditionen.
Å ena sidan finns det de (bl.a. C.W. von Sydow och Jan-Öyvind Swahn) som förklarar lucian med att hon fått sitt utseende från den tyska Kinken-Jes (en en vitklädd kvinna med ljuskrans kring håret). Å andra sidan finns de (bl.a. Hilding Celander och Nils-Arvid Bringéus) som menar att den lucia vi idag ser skrida fram är ett lån från stjärngossetågens ängel.
Om man följer den första skolan (att lucian har med Kinken-Jes att göra) blir lussekatternas namn logisk. Swahn skriver:
[Lussekatterna] hade sin motsvarighet redan i de kakor som Sankt Nikolaus delade ut till snälla och flitiga barn, och när hans roll övertogs av Kinken Jes fortsatte denne med bullarna. Av någon anledning fick de i plattysk tradition namne ”duiveskatter”, d.v.s. ”djävulskatter”.
Att helgonet Sankt Nikolaus inte vara kvar utan ersattes av ”Kindchen Jesus” eller ”Kinken Jes” berodde såklart på reformationen och dess avståndstagande från helgondyrkan. Djävulsfiguren som Sankt Nikolaus haft med sig levde vidare dock vidare och kom ibland i form av en katt – en djävulskatt. Och därav namnet på brödet.
Det tidigaste belägget av ”dövelskatt” i skrift är från slutet av 1800-talet. I Nordisk familjebok från 1910 står det:
I sydvästra Sverige bakas till Lucia ett särskildt kultbröd kalladt ”dövelskatt”
Det moderna luciafirandet börjar växa fram i Sverige under slutet av 1800-talet och det är också då så saffran börjar användas som julkrydda (även om det i t.ex. Göteborg har bakats lussekatter utan saffran). Att dövelskatten bytte namn till lussekatt beror på att ”lusse” eller ”lussi” är ett alternativt prefix istället för ”lucia” – t.ex. ”lussebrud”, ”lussemäss” och ”lussevaka”.
Ett av de äldsta beläggen för ordet lussekatt i Sverige är från Göteborgs Handels- och Sjöfatstidning 1898 där man skriver om ett ”egendomligt format bröd som bakas till luciadagen, dövelskatt”
Enligt flera källor på nätet syftar förledet ”lusse-” på Lucifer (alltså Djävulen). Men då ordet ”lussekatt” finns belagt först i slutet på 1800-talet och är härlett på samma sätt som t.ex. ”lussebrud” är det föga troligt att det syftar just på Lucifer. Dock har Lucia och Lucifer en gemensam rot i det latinska ordet ”lux” som betyder ”ljus”.
Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-01)
Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bokförlaget Bra Böcker
Saob – uppslagsord ”dövelskatt” och ”lussekatt”
