Etikettarkiv: lussekatt

Varför serveras kaffe med dopp till luciafirandet?

av

Kort svar: En viktig orsak till att luciafirandet förknippas med kaffe och fika beror på att nykterhetsrörelsen introducerade detta som ett alternativ till brännvin och öl under slutet av 1800-talet.

Luciafirande har förekommit i Sverige sedan medeltiden, men det har egentligen aldrig varit helgonet Lucia som varit i fokus. Istället firade man att 13 december inföll i anslutning till vintersolståndet, alltså när det är som mörkast på året.

Under den katolska medeltiden var lucianatten det sista tillfället att äta inför den stundande julfastan. Därför fanns det traditioner att äta ordentligt med frukostar just under lussenatten. Man skulle äta minst tre frukostar och det finns även historier om att man ätit sju frukostar under natten (fråga mig inte hur man orkade med det). I anslutning till detta fanns det givetvis också inslag av öl och brännvin.

Än mer öl och brännvin blev det under de 1700- och 1800-talen. I västra Sverige blev det en tradition att lussa natten till 13 december. Man klädde då ut sig i gamla kläder till ”lussegubbar” eller ”lussebrudar” och gick runt bland gårdarna för att där få sig en sup. Även studenter på västsvenska nationerna vid bl.a. Uppsala och Lunds Universitet började fira lucia och dricka brännvin i anslutning till detta.

Lucia på Kafé

Så här kan man läsa i Lidköpings Allehanda 1879:

Här i Vestergotland och flera andra landskap har ”Lusse” sedan forntiden firats med en egen festlighet. Kl 3 à 4 på morgonen väkas de sovande af en vitklädd flicka med ett brinnande ljus på hufvudet och undfängas med de håfvor som hon på en bricka medför, såsom kaffe med dopp eller brännvin och öl.

Det utbredda supandet gjorde att nykterister började organisera sig i nykterhetsrörelser under slutet av 1800-talet. Målet var helt enkelt att minska supandet och en del i detta var att skapa alternativa mötesplatser. Om nykterhetsrörelsen och lucia skriver man från Skansens håll:

Kyrkan och även nykterhetsrörelsen firade från början inte Lucia, men man upptäckte efterhand att man kunde förhindra fest och bus genom att ta in firandet i sina lokaler. Då togs alkoholen bort och det serverade istället kaffe med dopp.

Tidningen Förposten rapporterar om ett sådant firande 1886:

Till och med våra vänner godtemplarna göra Luciafester, med dervid bjudes bara the eller kaffe med dopp och lika roligt har de för det naturligtvis.

Ytterligare ett exempel är annonsen från I.O.G.T. från 1890 där det bjuds just på ”kaffe med dopp”

Men att nykterhetsorganisationer organiserade nyktra luciafiranden med ”kaffe och dopp” utrotade givetvis inte superiet. Dagens Nyheter skriver t.ex. 1894:

På sina trakter hör också brännvin till traktering åt männen, som med en daglig ”gök” stärka sig till dagens arbete.

Under det tidiga 1900-talet stärkte nykterhetsrörelsen sina positioner och från slutet av första världskriget infördes starka restriktioner på svenskars alkoholkonsumtion, bl.a. motboken och receptkrav för att få köpa starköl. Med dessa förändringar av den svenska alkoholpolitiken blev ”kaffe med dopp” (ex. en lussekatt) rådande under luciafirande, åtminstone under första halvan av 1900-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-17

Källor:

Lidköpings Allehanda 1879-12-13

Förposten 1886-12-11

Förposten 1890-12-13

Dagens Nyheter 1894-12-14

”Lucia – en tradition i förändring” digitaltmuseum.se (läst 2022-11-07)

Vad är en lussekatt?

av

Kort svar: En lussekatt är ett särskilt format bakverk, oftast med med russin och saffran, som serveras runt lucia.

Det bakverk som tydligast förknippas med luciadagen, 13 december, är lussekatten. Lussekatter har funnits i Sverige sedan åtminstone slutet av 1800-talet. Enligt de svenska ordböcker som Svenska Akademin ligger bakom definieras en lussekatt dels som en:

vete­bulle som i ngn mån liknar en katt och som äts runt Lucia­dagen

En annan definition är en:

sär­skilt formad bulle som äts på luciadagen (och när­liggande dagar) ofta med russin och saffran

Som synes är det formen och ingredienserna som definierar vad en lussekatt är. Just formen på lussekatten har varierat över tid. Idag är den vanligaste formen en bulle formad som ett ”S”.

Den två ingredienser som tydligast särskiljer lussekatterna, om man tittar på de vanligaste recepten, från andra bröd är dels saffran och dels russin. Det förekommer recept på lussekatter som saknar saffran.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-24

Källor: SAOL och SO, uppslagsord ”lussekatt”

När kom den första lussekatten?

av

Kort svar: Exakt när den första lussekatten bakades är svårt att säga, men det äldsta belägget för ordet i en tidning är från december 1890.

Till julen bakas det mycket, bl.a. pepparkakor. Ett bakverk som intimt förknippas med en annan högtid i december är lussekatten, som kan bakas med eller utan saffran.

Bakverk – Fackskolan för huslig ekonomi, Uppsala 1933

Exakt hur länge det har bakats och ätits lussekatter är svårt att veta. Ett tidigt, kanske det första, belägg för ordet ”lussekatt” är från Förposten 1890. Där står det att ”lucekattor serveras af fyra stiliga Lucior” på en stor luciafest anordnad av N.G.T.O. Förposten är en göteborgsk tidning och det är främst i de västra landsdelarna som lussekatter förekommer initialt. Ytterligare ett exempel är annonser för ”Vörtlimpor och Lussekatter” i Westgötaposten 1894.

Några år senare, 1898, skriver Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning under rubriken ”Om Lussedagen och något, som äger ett visst sammanhang med den dagen”:

På ”Lussedagen” utdelas i Göteborg liksom på andra orter i vårt land – och utdelas än – bröd af något egendomlig form som kallades ”Lussekatter” eller ock ”dyvelskattor”.

Det står inte i texten hur bröden är formade mer än att det är en ”egendomlig form”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-24, uppdaterad 1022-11-17

Källa: SAOB – uppslagsord ”lussekatt”

Förposten 1890-12-13

Westgötaposten 1894-12-08

GHT 1898-12-17

Varför heter det lussekatt?

av

Kort svar: ”Lusse” i lussekatt är en alternativ benämning på ”lucia” och ”katt” kommer av att bakverken tidigare kallades djävulskatter eftersom de i Tyskland serverades av djävulen och katten sedan lång tid tillbaka förknippades med just djävulen.

Under luciafirandet är det vanligt att man fikar med kaffe och en eller flera lussekatter. Lussekatterna är likna givna till lucia som semlorna är på fettisdagen.

Själva firandet av lucia i Sverige den 13 december har en bakgrund som inte är helt glasklar. Rötterna som löper bakåt genom seklerna har gett upphov till en del osämja bland folklivsforskare i hur man ska förklara traditionen. Vi vet att firandet hänger samman med att lussenatten var årets mörkaste natt, men däremot är ursprunget till luciagestalten oklar.

Dels finns det de (bl.a. C.W. von Sydow och Jan-Öyvind Swahn) som förklarar lucians utseende med att det kommer från den tyska Kinken-Jes (en en vitklädd kvinna med ljuskrans kring håret). och dels finns de (bl.a. Hilding Celander och Nils-Arvid Bringéus) som menar att den lucia vi idag ser skrida fram är ett lån från stjärngossetågens ängel.

Om man följer den första skolan (att lucian har med Kinken-Jes att göra) blir lussekatternas namn logisk. Swahn skriver:

[Lussekatterna] hade sin motsvarighet redan i de kakor som Sankt Nikolaus delade ut till snälla och flitiga barn, och när hans roll övertogs av Kinken Jes fortsatte denne med bullarna. Av någon anledning fick de i plattysk tradition namne ”duiveskatter”, d.v.s. ”djävulskatter”.

Att helgonet Sankt Nikolaus inte fick vara kvar utan ersattes av ”Kindchen Jesus” eller ”Kinken Jes” berodde såklart på reformationen och dess avståndstagande från helgondyrkan. Djävulsfiguren som Sankt Nikolaus haft med sig levde vidare dock vidare och kom ibland i form av en katt – en djävulskatt. Och därav namnet på brödet.

Ett av de tidigaste beläggen av ”dövelskatt” i skrift är från slutet av 1800-talet. I Nordisk familjebok från 1910 står det:

I sydvästra Sverige bakas till Lucia ett särskildt kultbröd kalladt ”dövelskatt”

Det moderna luciafirandet börjar växa fram i Sverige under slutet av 1800-talet och det är också då så saffran börjar användas som julkrydda (även om det i t.ex. Göteborg har bakats lussekatter utan saffran). Att dövelskatten bytte namn till lussekatt beror på att ”lusse” eller ”lussi” är ett alternativt prefix istället för ”lucia” – t.ex. ”lussebrud”, ”lussemäss” och ”lussevaka”.

Ett av de äldsta beläggen för ordet lussekatt i Sverige är från Göteborgs Handels- och Sjöfatstidning 1898 där man skriver om ett ”egendomligt format bröd som bakas till luciadagen, dövelskatt”

Enligt flera källor på nätet syftar förledet ”lusse-” på Lucifer (alltså Djävulen). Men då ordet ”lussekatt” finns belagt först i slutet på 1800-talet och är härlett på samma sätt som t.ex. ”lussebrud” är det föga troligt att det syftar just på Lucifer. Dock har Lucia och Lucifer en gemensam rot i det latinska ordet ”lux” som betyder ”ljus”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-01)

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bokförlaget Bra Böcker

Saob – uppslagsord ”dövelskatt” och ”lussekatt”

Äter man lussekatter utan saffran i Göteborg?

av

Kort svar: Historiskt har göteborgare varit skeptiska till saffran i lussekatter, men sedan åttiotalet har lussekatter med saffran blivit allt vanligare.

Lussekatter är intimt förknippade med luciafirande. Och för de allra flesta är förmodligen lussekatter också intimt förknippade med saffran (i alla fall om man ser på de recept som finns på ex. Matklubben, menyse, Tasteline, recept.org, recept.nu, tydal och matinfo). Dock hamnar jag i min hemstad Göteborg ofta i diskussion med folk som menar att lussekattar inte ska bakas med saffran.

Och rent historiskt är det faktiskt så att det finns en skepsis mot saffran i lussebrödet hos göteborgare. På femtiotalet fanns saffran knappt att få tag på i Göteborg och när den kom sextiotalet menade många att saffran smakade medicin. Först på åttio- och nittiotalet slog saffran igenom som krydda i Göteborg.

Även i de sydligare landskapen som ex. Skåne och Blekinge har lussekatter av tradition bakats utan saffran. Jan Öywind Swahn säger:

Saffran är helt enkelt en östsvensk företeelse. När jag var en ung och glad och bodde hemma i Karlskrona på 30-talet såg jag aldrig en saffransbulle.

Dock har den alltmer centraliserade produktionen av bakverk och kakor (och alla andra livsmedel också för den delen) gjort att de traditioner som rått i Stockholm också spridits snabbare över resten av landet.

Skrivet av Mattias Axelsson (2008-12-13)