Vad är en lussekatt?

Kort svar: En lussekatt är ett särskilt format bakverk, oftast med med russin och saffran, som serveras runt lucia.

Det bakverk som tydligast förknippas med luciadagen, 13 december, är lussekatten. Lussekatter har funnits i Sverige sedan åtminstone slutet av 1800-talet. Enligt de svenska ordböcker som Svenska Akademin ligger bakom definieras en lussekatt dels som en:

vete­bulle som i ngn mån liknar en katt och som äts runt Lucia­dagen

En annan definition är en:

sär­skilt formad bulle som äts på luciadagen (och när­liggande dagar) ofta med russin och saffran

Som synes är det formen och ingredienserna som definierar vad en lussekatt är. Just formen på lussekatten har varierat över tid. Idag är den vanligaste formen en bulle formad som ett ”S”.

Den två ingredienser som tydligast särskiljer lussekatterna, om man tittar på de vanligaste recepten, från andra bröd är dels saffran och dels russin. Det förekommer recept på lussekatter som saknar saffran.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-24

Källor: SAOL och SO, uppslagsord ”lussekatt

När kom den första lussekatten?

Kort svar: Exakt när den första lussekatten bakades är svårt att säga, men det äldsta belägget för ordet i en tidning är från december 1898.

Till julen bakas det mycket, bl.a. pepparkakor. Ett bakverk som intimt förknippas med en annan högtid i december är lussekatten, som kan bakas med eller utan saffran.

Bakverk – Fackskolan för huslig ekonomi, Uppsala 1933

Exakt hur länge det har bakats och ätits lussekatter är svårt att veta, men första gången som ordet används i tidningstext är från december 1898. I Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning skriver man under rubriken ”Om Lussedagen och något, som äger ett visst sammanhang med den dagen”:

På ”Lussedagen” utdelas i Göteborg liksom på andra orter i vårt land – och utdelas än – bröd af något egendomlig form som kallades ”Lussekatter” eller ock ”dyvelskattor”.

Det står inte i texten hur bröden är formade, men det är det första belägget som finns för ordet ”lussekatt”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-24

Källa: SAOB – uppslagsord ”lussekatt

GHT 1898-12-17

Varför heter det lussekatt?

Kort svar: ”Lusse” i lussekatt är en alternativ benämning på ”lucia” och ”katt” kommer av att bakverken tidigare kallades djävulskatter eftersom de i Tyskland serverades av djävulen och katten sedan lång tid tillbaka förknippades med just djävulen.

Under luciafirandet är det vanligt att man fikar med kaffe och en eller flera lussekatter. Lussekatterna är likna givna till lucia som semlorna är på fettisdagen.

Själva firandet av lucia i Sverige den 13 december har en bakgrund som inte är helt glasklar. Rötterna som löper bakåt genom seklerna har gett upphov till en del osämja bland folklivsforskare i hur man ska förklara traditionen. Vi vet att firandet hänger samman med att lussenatten var årets mörkaste natt, men däremot är ursprunget till luciagestalten oklar.

Dels finns det de (bl.a. C.W. von Sydow och Jan-Öyvind Swahn) som förklarar lucians utseende med att det kommer från den tyska Kinken-Jes (en en vitklädd kvinna med ljuskrans kring håret). och dels finns de (bl.a. Hilding Celander och Nils-Arvid Bringéus) som menar att den lucia vi idag ser skrida fram är ett lån från stjärngossetågens ängel.

Om man följer den första skolan (att lucian har med Kinken-Jes att göra) blir lussekatternas namn logisk. Swahn skriver:

[Lussekatterna] hade sin motsvarighet redan i de kakor som Sankt Nikolaus delade ut till snälla och flitiga barn, och när hans roll övertogs av Kinken Jes fortsatte denne med bullarna. Av någon anledning fick de i plattysk tradition namne ”duiveskatter”, d.v.s. ”djävulskatter”.

Att helgonet Sankt Nikolaus inte fick vara kvar utan ersattes av ”Kindchen Jesus” eller ”Kinken Jes” berodde såklart på reformationen och dess avståndstagande från helgondyrkan. Djävulsfiguren som Sankt Nikolaus haft med sig levde vidare dock vidare och kom ibland i form av en katt – en djävulskatt. Och därav namnet på brödet.

Ett av de tidigaste beläggen av ”dövelskatt” i skrift är från slutet av 1800-talet. I Nordisk familjebok från 1910 står det:

I sydvästra Sverige bakas till Lucia ett särskildt kultbröd kalladt ”dövelskatt”

Det moderna luciafirandet börjar växa fram i Sverige under slutet av 1800-talet och det är också då så saffran börjar användas som julkrydda (även om det i t.ex. Göteborg har bakats lussekatter utan saffran). Att dövelskatten bytte namn till lussekatt beror på att ”lusse” eller ”lussi” är ett alternativt prefix istället för ”lucia” – t.ex. ”lussebrud”, ”lussemäss” och ”lussevaka”.

Ett av de äldsta beläggen för ordet lussekatt i Sverige är från Göteborgs Handels- och Sjöfatstidning 1898 där man skriver om ett ”egendomligt format bröd som bakas till luciadagen, dövelskatt

Enligt flera källor på nätet syftar förledet ”lusse-” på Lucifer (alltså Djävulen). Men då ordet ”lussekatt” finns belagt först i slutet på 1800-talet och är härlett på samma sätt som t.ex. ”lussebrud” är det föga troligt att det syftar just på Lucifer. Dock har Lucia och Lucifer en gemensam rot i det latinska ordet ”lux” som betyder ”ljus”.

Skrivet av Mattias Axelsson (2012-12-01)

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bokförlaget Bra Böcker

Saob – uppslagsord ”dövelskatt” och ”lussekatt”

Äter man lussekatter utan saffran i Göteborg?

Kort svar: Historiskt har göteborgare varit skeptiska till saffran i lussekatter, men sedan åttiotalet har lussekatter med saffran blivit allt vanligare.

Lussekatter är intimt förknippade med luciafirande. Och för de allra flesta är förmodligen lussekatter också intimt förknippade med saffran (i alla fall om man ser på de recept som finns på ex. Matklubben, menyse, Tasteline, recept.org, recept.nu, tydal och matinfo). Dock hamnar jag i min hemstad Göteborg ofta i diskussion med folk som menar att lussekattar inte ska bakas med saffran.

Och rent historiskt är det faktiskt så att det finns en skepsis mot saffran i lussebrödet hos göteborgare. På femtiotalet fanns saffran knappt att få tag på i Göteborg och när den kom sextiotalet menade många att saffran smakade medicin. Först på åttio- och nittiotalet slog saffran igenom som krydda i Göteborg.

Även i de sydligare landskapen som ex. Skåne och Blekinge har lussekatter av tradition bakats utan saffran. Jan Öywind Swahn säger:

Saffran är helt enkelt en östsvensk företeelse. När jag var en ung och glad och bodde hemma i Karlskrona på 30-talet såg jag aldrig en saffransbulle.

Dock har den alltmer centraliserade produktionen av bakverk och kakor (och alla andra livsmedel också för den delen) gjort att de traditioner som rått i Stockholm också spridits snabbare över resten av landet.

Skrivet av Mattias Axelsson (2008-12-13)