Äter man lussekatter utan saffran i Göteborg?

Kort svar: Historiskt har göteborgare varit skeptiska till saffran i lussekatter, men sedan åttiotalet har lussekatter med saffran blivit allt vanligare.

Lussekatter är intimt förknippade med luciafirande. Och för de allra flesta är förmodligen lussekatter också intimt förknippade med saffran (i alla fall om man ser på de recept som finns på ex. Matklubben, menyse, Tasteline, recept.org, recept.nu, tydal och matinfo). Dock hamnar jag i min hemstad Göteborg ofta i diskussion med folk som menar att lussekattar inte ska bakas med saffran.

Lussekatt

Och rent historiskt är det faktiskt så att det finns en skepsis mot saffran i lussebrödet hos göteborgare. På femtiotalet fanns saffran knappt att få tag på i Göteborg och när den kom sextiotalet menade många att saffran smakade medicin. Först på åttio- och nittiotalet slog saffran igenom som krydda i Göteborg.

Även i de sydligare landskapen som ex. Skåne och Blekinge har lussekatter av tradition bakats utan saffran. Jan Öywind Swahn säger:

Saffran är helt enkelt en östsvensk företeelse. När jag var en ung och glad och bodde hemma i Karlskrona på 30-talet såg jag aldrig en saffransbulle.

Dock har den alltmer centraliserade produktionen av bakverk och kakor (och alla andra livsmedel också för den delen) gjort att de traditioner som rått i Stockholm också spridits snabbare över resten av landet.

Skrivet av Mattias Axelsson (2008-12-13)

Varför heter det pepparkakor om det inte är någon peppar i?

Kort svar: När pepparkakor började bakas för fler hundra år sedan var det verkligen peppar i degen.

Om vi tittar på några populära pepparkaksrecept (Recepten.se, ICA, recept.org, Tasteline och Coop) kan vi se att det inte finns någon peppar i pepparkakor, men varför heter det i så fall pepparkakor?

Hur längs människor har ätit pepparkakor vet vi inte säkert men till Sverige kom receptet från Tyskland på medeltiden. Första gången som ett pepparkaksrecept finns belagt i Norden är 1490, då vid det danska hovet. Och då fanns det mycket riktigt peppar i receptet. Jan-Öywind Swahn skriver:

Kryddsmaken var så väl tilltagen att man i en del äldre kokböcker rekommenderade stötta pepparkakor som krydda vid matlagning /../ Det låg hög status i att använda och bjuda på kryddat bröd.

Peppar kunde dock på den tiden betyda alla typer av starkare kryddblandningar – så egentligen är det kanske mer korrekt att kalla pepparkaka för kryddkaka. Eftersom peppar var en dyr krydda blev pepparkakor något som framför allt åts i de högre samhällsklasserna.

Under århundradena efter medeltiden kom fler kryddor till Sverige och de blev billigare vilket ledde till att även de breda folklagren började äta pepparkaka. I recept från den här tiden, skriver Harrison och Ulvros, finns smaktillsatser som:

kardemumma, muskot, anis, fänkål, pomerans, kryddnejlikor, kanel samt förstås socker.

Det är svårt att säga exakt när pepparn försvann ur pepparkakorna, men ännu 1896 kunde pepparkaksreceptet i kokboken Husmanskost – En hjälpreda för sparsamma husmödrar innehålla:

finskurna pomeransskal, kanel, peppar, nejlikor, ingefära och kardemummor efter smak

Det är på 1800-talet som pepparkakan blir en julkaka, förmodligen eftersom vanliga människor då fick möjlighet att köpa socker och mjöl. Att pepparkakan blev en julkaka kan bero på att den i början var en delikatess något man bakade vid festligare tillfällen, t.ex. vid jul då man kunde grädda dem på eftervärmen från julbaket.

Skrivet av Mattias Axelsson (2008-12-20)

Källor: Stora julboken av Jan-Öjvid Swahn och Historiebok för kakälskare av Dick Harrison och Eva Helen Ulvros.

Läs även andra bloggare om , , , , ,