Kategoriarkiv: jul

När började man äta risgrynsgröt till jul?

av

Kort svar: Risgrynsgröt har ätits som julmat sedan mitten på 1800-talet.

Att äta gröt till jul är en tradition som går mycket långt tillbaka i tiden. Förmodligen har traditionen förkristna rötter, men då inte i form av risgrynsgröt som vi tänker idag. Så här beskrivs äldre tiders julgröt av Richard Tellström:

Den kunde kokas på korngryn, men för att göra den festligare än vardagsgröten smaksattes den med peppar och kanel och ovanpå kunde man ringla en sträng av sirap eller så gjordes en grop i mitten med en rejäl klick smör.

Ordet risgrynsgröt finns belagt på svenska redan 1764, då i Franz Joachim von Akens Hus- och rese-apotheque. Dock skulle det dröja ytterligare ungefär ett sekel innan risgrynsgröten började leta sig in som julmat. Enligt en notis i Stockholms Dagblad 1842 serverades då ”risgrynsgröt hvarje helgedags afton”

Ett av de tidigare beläggen där risgrynsgröt förknippas med julafton är en text med rubriken ”Rim till 1847 års julgröt” där en versrad lyder ”men ändå mer äta mig af risgrynsgröt wäl mätt”

Vid ungefär samma tid finns en text om julafton 1854 att läsa i Öresundsposten:

Julafton, med dess lutfisk och risgrynsgröt, dess öfverraskningar och dramatiska effekter, dess julklappar och dess poesi.

Tidningen Barometern publicerade 1853 en vers där olika aspekter av julaftonen avhandlas. Då skriver man ”O risgrynsgröt, som dig på bordet visar/ Hvad du är rar! Jag prisar dig med skäl”.

När man sedan läser vidare om julmaten under andra halvan av 1800-talet är risgrynsgröten en given komponent, vilket bl.a. detta citat från Borås Tidning 1869 visar.

Julaftonen, denna barnens stora högtidsfest, är således nu inne. Upp från den stolta konungaborgen ända ned till lägsta hydda klappa i dag många tusende små barnahjertan längtansfullt efter aftonen och glänsa de oskuldsfulla lifliga ögonen förhoppningsfullt i förwäntan på qwällen med dess julljus och granar, dess julklappar och namnam, dess, för vårt land nationella, risgrynsgröt och lutfisk

Så risgrynsgröten är att betrakta som helt etablerad som julmat under andra halvan av 1800-talet. När julmaten under förra seklet formas till en måltid som är lika i alla samhällsklasser och samma var du än bor i landet brukade man oftast dela upp maten i ett smörgåsbord med ex. julskinka, sill och julkorvar mitt på dagen och sedan en aftonmåltid med lutfisk och risgrynsgröt.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-19

Källor och litteratur:

Stockholms Dagblad 1842-12-28

Västerviks Veckoblad 1847-12-24

Barometern 1854-12-23

Öresundsposten 1854-12-27

”Så smakar vår julmat av minnen och traditioner” gp.se 2020-11-29

”risgrynsgröt” SAOB 1959

När kom traditionen med fula jultröjor till Sverige?

av

Kort svar: Att klä sig i jultröjor med fula motiv är en tradition som kom till Sverige under 2010-talet.

Att klä sig i jultröjor med fula motiv har etablerat sig som en tradition i Sverige. Särskilt vanligt verkar det vara på julfester, men det förekommer också på själva julaftonsfirandet.

Som många andra nutida traditioner (ex. halloween och black friday) kommer traditionen att klä sig i jultröjor från USA. Sitt stora genombrott fick den i och med filmen Bridget Jones dagbok från 2001. Där klär sig karaktären Mark Darcy (spelad av Colin Firth) i just en sådan tröja. Visserligen har fula jultröjor funnits tidigare, men det är genom filmen som de stora genomslaget kommer.

Ur filmen Bridget Jones dagbok (2001)

I Sverige slog den fula jultröjan igenom något årtionde efter filmen. Dagens Nyheter har inför julen 2013 en liten notis med rubriken ”Allt fler män bär jultröjor” och 2017 skriver Susanne Ljung i samma tidning:

En amerikansk jultrend på tvärs mot den goda smaken är på väg in i de svenska stugorna – den fula jultröjan. Snart sitter den på en människa nära dig. Det började som ett skämt, men har blivit en industri.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-17

Källor:

Dagens Nyheter 2013-11-29

Dagens Nyheter 2017-12-23

”Did ‘Bridget Jones’ start the Ugly Christmas Sweater craze?” USA Today

Vad är långkål?

av

Kort svar: Långkål är grönkål som kokats i skinkspad och sedan med grädde och smaksatts med sirap.

Den svenska julmaten har en stark betoning på kött i allmänhet och fläsk i synnerhet, men det finns några inslag av grönsaker även bland de äldre rätter. Bland grönsaksrätterna är den sydsvenska specialiteten långkål värd att nämna.

Grönkålsodling 1900-tal

Långkål är känt som julmat sedan åtminstone mitten av 1800-talet. I Peter Möllers Ordbok öfver halländska landskaps-målet från 1858 kan man läsa:

Något senare (1890) kan man Höganäs Tidning läsa:

Sedan köttet upptagits ur grytan kokades i spadet långkål, som var en nödvändig jularätt i hvarje hem

När långkål nämns som julmat i tidningar under slutet av 1800-talet är det övervägande skånska tidningar som skriver om rätten, men det finns en spridning även i andra delar av landet.

Äldre tiders recept på långkål har som gemensam nämnare att kålen kokas i skinkspad och sedan steks. Dock finns det sällan något om vare sig grädde eller sirap. I ett recept från 1876 beskriver Johanna Lindström från Halmstad hur långkålen ska tillagas och då ska den först förvällas i skinkspad och sedan kokas i smör för att sist brynas.

Ett av de första beläggen i KB:s tidningsdatabas för att ”halländsk långkål” ska ha grädde och sirap är från julen 1940. Det är också nu, under mitten av 1900-talet som det blir allt vanligare att benämna långkålen just som halländsk.

Numera är det helt självklart, om man tittar på recept, att långkål ska kokas i skinkspad och sedan stuvas med grädde och smaksättas med sirap.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-16

Källor:

Mäller, Peter (1858) Ordbok öfver halländska landskaps-målet

Höganäs Tidning 1890-12-22

SvD 1917-09-02

SvD 1938-01-23

SvD 1940-12-13

Grimbeck, Lars och Stefan Gustafsson (2009) Jul i Halland

Vem var julvärd 1991?

av

Kort svar: Arne Weise var julvärd 1991, men tanken från början var att man skulle banda Marianne Moll som julvärd

Genom åren har många olika personer varit julvärd i SVT på julafton. Den första personen som går att bekräfta som julvärd är Ragna Nyblom som fungerade som tv-hallåa på julafton 1961. Arne Weise är den person suttit som julvärd flest gånger.

Under de första åren på 1980-talet var Weise värd, men på julafton 1988 var det ingen mindre än Björne (spelad av Jörgen Lantz) som fick vara julvärd. Han delade uppdraget med den ordinarie presentatören Per Öhnell som tog vid klockan sex. Björne gjorde det så bra att han även åren därefter (1989 och 1990) fick uppdraget. Då tillsammans med Johan Sandström.

Inför julen 1991 hade SVT planerat att banda det årets julvärd. Så här skrev SvD 19 december 1991:

Utan kontakter med TV-chefen Sam Nilsson väljer man att i smyg videobanda både julaftonens programvärd Marianne Moll och nyårsaftonens rutinerade TV-man Lennart Swahn. Bandningen skedde under tisdagen och onsdagen.

Kritiken blev dock för stor för SVT och direkt i anslutning till avslöjandet så backade man och ringde upp Arne Weise mitt i natten för att övertala honom att komma ner till studion på julafton och vara julvärd i direktsändning.

Så julen 1991 var det återigen Arne Weise som tände ljuset precis före Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul startade 15.00.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-08

Källor:

SvD 1991-12-19

SvD 1991-12-20

När började man med julkort i Sverige?

av

Kort svar: De första annonserna för julkort i Sverige kom 1875.

Enligt Postmuseum så skickades det första julkortet i England 1843 av Henry Cole. Därför är det fullt rimligt att de första annonserna 1875 för julkort i Sverige hänvisade till ”Engelska julkort”. När traditionen beskrivs i Jönköpingsposten detta år skriver man:

En annan egendomlighet är den allmänna vanan att skicka alla sina vänner ”Christmas Card” (julkort) ifrån de på 2 penny till 5 sh och 1 p. inlagda med perlemor och finaste emaljmålning.

När julkort beskrivs i tidningarna under andra halvan av 1870-talet så är det uteslutande med referens till julkort som en engelsk tradition. Det är först i början av 1880-talet som det börjar skrivas om julkort i svenska tidningar utan att det refereras till England.

Julkort från 1891

En viktig milstolpe för julkorten och framgångarna i Sverige var när Axel Eliassons konstförlag 1895 anlitade Jenny Nyström att måla julkort. Så här rapporterade Dagens Nyheter:

Julkort i färgtryck med till största delen allegoriska framställningar, af Jenny Nyström, ha utsändts af Axel Eliassons konstförlag i Stockholm. Trycket, som väl knappast göra anspråk på någon konstnärlig pregel, är ganska tilltalande och motiven nätta. Korten böra för sin prisbillighets skull kunna påräkna en talrik köparkrets.

Under de sista åren på 1800-talet och sedan under flera årtionden på 1900-talet var det Jenny Nyström som skapade bilden av den svenska jultomten. Julkorten dessutom att kompletteras med påskkort och sedan tidigare fanns även nyårskort.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-12-06

Källor:

Jönköpingsposten 1875-01-27

GHT 1875-12-01

GHT 1880-01-02

DN 1895-12-17

Våra julkort-arkiv – Postmuseum

När började man med senap till julskinkan?

av

Kort svar: Senapen fanns med redan när julskinkan blev en del av julmaten på slutet av 1800-talet.

Julskinkan har länge varit det viktigaste för de flesta svenskar på julbordet. Som julmat populariserades skinkan under slutet av 1800-talet. Det var när borgerligheten under sitt julfirande, i nationalromantikens namn, skulle återuppväcka gamla bondeseder som idén med julskinka. Julskinkan gjorde sig bra på bild – särskilt när den var pyntad och griljerad och den fanns en koppling till bondesamhällets ätande av gris.

Redan under slutet av 1800-talet, när julskinkan alltså var relativt ny som julmat, finns senap med som ett tillbehör. Så här beskrivs julmaten i SvD 1884:

Idag får ej dukas middagsbord i salen – nej, i köket på gammal svensk julsed, med dopp i grytan, med skinka och senap och extra julöl. Åh, vad det smakar

I Göteborgs Aftonblad annonserar t.ex. Winborgs 1894 att deras senap passar till ”grishufvud och julskinka”.

I Aftonbladet finns följande citat med i en lördagsföljetong 1900:

senap och skinka äro som man och hustru… gutår på halfvan… lycka till god jul och godt slut på året.

Slutsatsen måste alltså bli att senapen finns med som ett tillbehör till julskinkan redan från början.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-20

Källor:

SvD 1884-12-22

Göteborgs Aftonblad 1894-12-19

Aftonbladet 1900-04-28

Vilket år sändes Aristocats första gången på julafton?

av

Kort svar: Första gången som Aristocats sändes på julafton i samband med ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul” var julen 1971.

Sedan julafton 1960 har Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul visats på svensk teve. De första sju åren var det samma kortfilmer som visades, bl.a. Jultomtens verkstad, Snövit och Kalle Anka och nötkriget. Men 1967 bestämde man att byta ut tre av filmerna och ersatte dem med Plutos julgran, Kalle Anka och myrorna samt Nalle Puh på honungsjakt. 

Första gången som Disney bestämde att klipp ur en av deras nya långfilmer skulle visas var när Djungelboken hade haft premiär 1969. Nästa gång man gjorde på det viset var två år senare. Inför julen 1971 tog man bort Djungelboken och ersatte den med ett klipp från Aristocats som hade Sverigepremiär 3 december 1971. Dagens Nyheter skriver dagen före julafton 1971:

Alldeles nya för året ett par avsnitt ur den senaste Disneyfilmen ”Aristocats”. Den elaka betjänten som satt ut kattmamman Duchess och hennes barn för att sno åt sig arvet från Madame, upptäcker att hon har glömt kattkorgen, sin hatt och sitt paraply ut i naturen.

Sedan visades Aristocats vid vissa tillfällen under de kommande åren.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-11

Källa:

DN 1971-12-23

När sändes den första midnattsmässan i svensk teve?

av

Kort svar: Den första midnattsmässan i svensk teve sändes på julaftonsnatten 1958.

Traditionen att gå på midnattsmässa började växa fram i Sverige runt tiden för andra världskriget. Det skulle dock dröja länge innan de konkurrerade ut julottorna, men redan 1945 sändes den första midnattsmässan i radio från S:ta Eugenia kyrka.

Även svensk television var tidiga med att sända midnattsmässor. Midnattsmässan är faktiskt det äldsta programmet i Sveriges Televisions utbud under julhelgen. Med hjälp från Eurovisionens började man sända midnattsmässa redan på julafton 1958.

Den första direktsända midnattsmässan var dock inte från Peterskyrkan med påven som det är numera, utan då sända man från Mont St Michel i Normandie vid gränsen till Bretagne i norra Frankrike.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-05

Källor:

SvD 1958-12-24

När sändes den första midnattsmässan i svensk radio?

av

Kort svar: Den första midnattsmässan i svensk radio sändes vid midnatt på julafton 1945.

Länge var julottan på juldagens morgon det viktigaste kyrkobesöket i Sverige, men under slutet av 1900-talet blev istället midnattsmässan populärare. Midnattsmässor har dock förekommit i Sverige sedan åtminstone 1940-talet.

Första gången som en midnattsmässa sändes i svensk radio var vid midnatt på julaftonen 1945. Från 24.00 till omkring 1.15 sändes ”Katolsk midnattsmässa från S:ta Eugenia kyrka”. Programmet var, enligt radiotablån, som följer:

Församlingssång. Stilla natt, Julevangelium, Predikan och midnattsbön av kyrkoherde Richard Wehner. Församlingssång: O, kommen I trogna. Stilla mässa med motetter. Consecration. Under nattvardsgången Pastorale ur Händels Messias (stråkorkester). Slutsång: O, du saliga.

Reaktionerna i SvD var positiva:

Ett särskilt stämningsfullt inslag i julaftonprogrammet var den katolska midnattsmässa, som för första gången utsändes i svensk radio från S:ta Eugenia kyrka i Stockholm. Anmälaren avlyssnade den på ort och ställe för att även få den visuella bilden, och det må framhållas, att gudstjänsten stämde sinnet till andakt i hög grad. Kyrkoherden i församlingen Richard Wehner höll en till formen glänsande och till innehållet inspirerad predikan, som speglade en allmänmänsklig och ekumenisk tankegång.

När teven lanserades i mitten av 1950-talet blev midnattsmässan där ett stående inslag och sedan 1958 har svensk teve sänt midnattsmässor även i teve.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-05

Källor:

SvD 1945-12-24

SvD 1945-12-27

När blev lax julmat?

av

Kort svar: Laxen blir först en del av restaurangernas julbord på 1970-talet. Julmat i hemmet på julafton börjar laxen bli på 1990-talet.

Även om julmaten är tydligt köttdominerad med skinka, korvarna, köttbullarna, pastejerna och dylikt så finns det gott om fisk. Förutom den givna inlagda sillen så är det fisk i Janssons frestelsen och numera är har olika sorters lax en given plats på många julbord, särskilt restaurangernas.

Men om man läser Köksalmanackan och kokböcker från 1900-talet så förekommer lax nästan aldrig som inslag i julmaten. Visserligen finns det annonser från mitten av seklet då lax är en av väldigt många saker (bl.a. renstek, flatrökt ål, fårfiol och gåsbröst) som man kan köpa till jul.

Det är egentligen först i början av 1970-talet som laxen, oftast i form av ”gravad lax”, börjar dyka upp på restaurangernas kommersiella julbord. Ett exempel är Cosmopolites julbord 1972:

Under det fortsatta 1970-talet är laxen i olika varianter vanligt förekommande i annonser för julbord i december. Så småningom smyger sig laxen in även på de privata julborden. I en SvD-artikel från 1990 står det om fisken på julbordet:

Många olika slags strömming och sill, ansjovis, lax, ål och lutfisk förstås.

Restaurangskolans julbord 1991 ska vara ett ”ganska traditionellt och gammaldags julbord” och då ”har lax förstås också sin självklara plats på julbordet”. Året därefter skriver DN att ”laxen är på snabb frammarsch” som julmat, tillsammans med bl.a. köttbullar och prinskorv som båda blev del av julbordet under 1970- respektive 1980-talet.

Så det är under 1990-talet som laxen blir en den av det svenska julbordet och därefter ökar laxens popularitet succesivt under 2000-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2022-11-04)

Källor:

SvD 1990-12-11

SvD 1991-12-08

Dagens Nyheter 1992-12-10