Varför slutade man fira mickelsmäss i Sverige?

Kort svar: Att man i Sverige slutade fira mickelsmäss beror på att vare sig fanns någon typisk maträtt eller något typiskt festelement som kunde leva vidare när Sverige gick från att vara ett jordbrukssamhälle till att bli ett industrisamhälle.

Många av de årligt återkommande festerna som firas i Sverige är fester som är rotade i den svensk historien och som på olika sätt är kopplade till jordbruket. Jul firades när det var lite att göra på gården och det var som mörkast, midsommar inföll när det var en lucka mellan sådd och skörd, mickelsmäss var inledningen på årets enda lediga vecka för allmogen och så vidare.

Om de äldre traditionerna ska leva vidare när ett land övergår från jordbruks- till bondesamhälle måste det finnas någonting som det går att hänga upp firandet på. Julen har en mängd element och maträtter – granen, klapparna, och skinkan. Så är det även med lucia (som har sin ljusdrottning), Mårten (som har sin gås), påsken  (med sina ägg).

Flyttlass

Att mickelsmäss förr var en stor festhelg bland allmogen beror på att dagen mellan 1723 och 1819 var lagstadgad flyttdag. I bondesamhället kunde tjänstefolk nämligen inte byta jobb hur som helst utan var två månader före Mikaeli tvungna att säga upp sig från sin nuvarande tjänst.

Eftersom skördearbetet skulle vara slutfört till 29 september passade dagen bra som flyttdag. Dessutom hade de anställda rätt till en veckas ledighet och man fick då ut sin årslön samt en peng inför det kommande anställningsåret. Swahn skriver:

Det var ingen tillfällighet att antalet marknader kulminerade under månaden kring Mickelsmäss – det var gott om pengar i omlopp.

Sedan fäbodväsendet upphört i och med jordbrukets mekanisering fanns inte varken de materiella förutsättningarna eller de mänskliga behoven av att fira mickelsmäss längre. En anledning till att mickelsmäss inte lyckats leva kvar har att göra med avsaknaden av en central maträtt eller centralt festmoment, menar Bringéus (med hänvisning till Tordis Dahlöf). Mickelsmäss var bara en tidpunkt och inte förknippad med någon särskild maträtt eller händelse – alltså försvann firandet.

Skrivet av Mattias Axelsson (2020-09-28)

Källor:

Swahn, Jan-Öjvind (2007) Svenska traditioner, Ordalaget

Bringéus, Nils-Arvid (2006)  Årets festdagar, Carlsson Bokförlag

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s