Kort svar: Förmodligen beror gåsätandet den 10 november helt enkelt på att gåsen var slaktfärdig i början av november och därför knöt man samman gåsmiddag med Mårten Biskop 11 november.

För många – särskilt i Skåne – är det lika viktigt att äta stekt gås med svartsoppa den 10 november som det är att äta julskinka på julafton eller våfflor 25 mars. Men hur kommer det sig att just Mårtensafton den 10 november blivit den dag då folk kalasar på gås?

Att Mårten har namnsdag 11 november beror på helgonet Martin av Tours (eller Mårten Biskop på svenska) begravdes just detta datum på 300-talet. Mårten Biskop har kopplats samman med gäss på många olika sätt. Dock kommer gåsens koppling till helgonet Martin av Tours inte förrän på 1100-talet. Så här skriver Birgitta Björnberg:

Till Martinsfesten 1171 skänkte riddar Othelric von Swalenberg en silvergås till munkarnai Covery. På ett sigill från Tours från följande sekel finns Martin för första gången avbildad med en gås

Men det är fortfarande inget svar på frågan. Förmodligen finns det en rationell förklaring, nämligen att tamgåsen var färdig för slakt just i början av november och då passade det bra att knyta gåsätandet till Martins helgondag. Björnberg igen:

Gässen har alltså samband med Martins fest, inte med hans liv.

Liksom med många andra traditioner är traditionen att äta gås på Mårtensafton en konsekvens av att rätt materiella förutsättningar funnits (slaktfärdiga gäss). Sedan har traditionen givits ett religiös motiv genom att kopplas till ett kristet helgon – Martin av Tours.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2009-11-05, uppdaterad 2021-11-10

Källa: Björnberg, Birgitta (1968) Mårten Gleerups förlag