Kort svar: Meteorologiskt är den första höstdagen då det varaktigt är mellan 0 och 10 plusgrader. Enligt äldre folktro finns olika dagar som räknas som första vinterdagen, bl.a. Bartolomeus (24 augusti) och Mickelsmäss (29 september).

Traditionellt brukar vi räkna med fyra årstider i Sverige – vår, sommar, höst och vinter. Sverige som land och de högtider vi firar är i stor utsträckning präglat av övergångarna mellan dessa årstider.

Men eftersom Sverige är ett så avlångt land kommer årstiderna vid olika tidpunkter till olika delar av landet. SMHI använder den meteorologiska definitionen som är knuten till dygnsmedeltemperaturen (”sjunkande och ligga mellan 0 och 10 plusgrader”) och då brukar hösten komma till Kiruna 16 augusti, till Stockholm 29 september och till Malmö 12 oktober.

När Sverige var ett jordbrukarland – fram till och med början av 1900-talet – var sådana definitioner dock inte mycket att komma med. Istället användes särskilda märkesdagar kopplade till namnsdagar i kalendern.

Bartolomeusdagen (24 augusti)

En av de viktigaste av märkesdagarna under andra årshalvan är Bartolomeus den 24 augusti (även kallad Bartelsmäss). Enligt en årsindelning (i bondesamhället fanns det flera olika beroende på var i landet du befann dig) räknades Bartolomeusdagen som första höstdagen.

Till Bartolomeus skulle man också ha löken ha tagits upp och humlen skulle ha plockats, även bockarna skulle nu slaktas.

Att hösten nu börjar märks i andra minnesregler kopplade till Bartolomeus – de första flyttfåglarna började flyga söderut, det var sista metardagen (den första var Kristi himmelsfärdsdagen), vattnet blir kallare och det var först nu som man fick tända ljus på kvällen.

Mickelsmäss (29 september)

Ett vanligt sätt att dela in ett år är att dela det i fyra kvartal om tretton veckor var. Förr kallades en sådan period om tretton veckor för en räppa. Varje räppa började med en räppadag och dessa var juldagen (25 december), Jungfru Marie bebådelsedag (25 mars), midsommardagen (24 juni) samt den helige Mikaels dag (29 september).

Den helige Mikaels dag infaller 29 september (sedan 1772 firas dagen dock närmast följande söndag) och markerade i det gamla bondesamhället sommarens slut. Dagen har i folkmun kallats mickelsmäss eller kärrmäss (en förvanskning av ordet kyrkomässa) och var länge en av årets största högtider.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-08-11)

Källa: Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag