Etikettarkiv: tranafton

Vad är tranbrev?

av

Kort svar: Tranbrev är ett kort med tranor på som man ger bort på tranafton (24 mars).

Kring flera av årets högtider finns det traditioner knutna till brev och kort – julen har sina julkort, påsken sina påskbrev och till nyår fanns det tidigare nyårskort. Lokalt finns (eller fanns) det i Sverige en tradition med tranbrev knutna till jungfru Marie bebådelsedag eller trandagen som den kallats i de sydöstra delarna av Sverige.

Så här skriver Västergötlands museum om traditionen med tranbrev:

Den 24 mars, kvällen före jungfru Marie bebådelsedag, kallades förr på vissa platser för tranafton. /../ På vissa ställen skrevs tranbrev som skulle lämnas över till mottagaren i hemlighet, på andra ställen gick barnen runt och delade ut dem.

Kopplingen mellan tranor och jungfru Marie bebådelsedag är att tranorna i allmänhet återvänder till de nordliga breddgraderna ungefär i slutet av mars. Traditionen med tranbreven förekom även i Värmland och Dalsland.

Att måla tranbrev som man kastade in till vänner och bekanta har varit vanligt i Värmland och Dalsland och säkerligen har seden sitt ursprung i att man också målade påskbrev. De välbärgade barnen kunde få sötsaker och gåvor.

Traditionen med tranbrev är, som jag uppfattat det, på kraftig tillbakagång om ens existerande förutom i väldigt specifika sammanhang.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2023-03-25

Litteratur:

”Spåntranor och kringvandrande ryssar”

Värmlands museum

När är tranafton?

av

Kort svar: Den 24 mars, kvällen för jungfru Marie bebådelsedag, kallades ibland för tranafton då man menade att tranorna kom med ljuset och från detta datum skulle man lägga sig i dagsljus (innearbete med tända lampor var alltså inte okej).

Jungfru Marie bebådelsedag den 25 mars är en av fyra räppadagar och alltså en tydlig markering i det jordbruksarbetsår som följde naturens rytm. När vårfrudagen var inne skulle, åtminstone i södra Sverige, vinterarbetet (som att hugga i skogen eller spinna och väva inomhus) vara avklarat och vårarbetet började.

Eftersom naturen vaknade och den jordbrukande befolkningen var tvungna att anpassa sig därefter var det viktigt att utnyttja dygnets ljusa timmar maximalt. Därför skulle man från och med nu gå och lägga sig tidigare så att man orkade upp när solen gick upp. Enligt ett ordstäv ”bär tranan ljus i säng”. Tranan är alltså en fågel som kommit att associeras till jungfru Marie bebådelsedag.

Schön förklarar uttrycket ”tranan bär ljus i säng” så här:

Man menade att tranan kom hit just kvällen före vårfrudagen, och hon förde med sig tillräckligt med ljus för att man skulle kunna se att gå till sängs. Om tranan upptäckte att att ljus brann på en gård, så ställde hon till med sjukdomar och ”ohäll” på det stället.

Att koppla just tranan till vårfrudagen (som jungfru Marie bebådelsedag också kallas) är en tradition som förekommit främst i Sydostsverige. På Kalmar läns museum kan man läsa:

Den 25 mars är mer känd i våra trakter som Tran(e)dagen. Det är en sed som har en mycket lokal prägel och förknippas med sydöstra Småland, Öland och Blekinge. När tranan kommer förebådar den vårens ankomst och dagen har då blivit så pass lång att det är ljust när man går till sängs. Därför brukar man säga att ”tranan bär ljus i säng”

Runt Värmland och Dalsland brukade barnen på före vårfrudagen gå runt och dela ut tranbrev, men teckningar av tranor (”vårens budbärare”). Kopplingen till tranan som vårtecken har gjort att kvällen före våfrudagen ibland kallats just för tranafton.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-01-21

Källor: ”Vårfrudagen (Våffeldagen)” Nordiska museet

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma