Etikettarkiv: julevangeliet

Kom de tre vise männen till Jesus i stallet?

av

Kort svar: Nej, de tre vise männen besökte aldrig Jesus i något stall utan kom förmodligen till Jesus ett bra tag efter hans födelse.

En vanlig gestaltning av den kristna julberättelsen är den man kan se i julkrubban där Josef och Maria, i ett stall, står böjda över Jesusbarnet i en krubba med dels herdar och deras djur (ofta oxe och åsna) och dels de tre vise männen som betraktare. Men hur, med verkligheten överensstämmande, är den här gestaltningen egentligen?

Leonaert_Bramer_-_Journey_of_the_Three_Magi_to_Bethlehem_-_WGA03081

Leonaert Bramer [Public domain], via Wikimedia Commons

Det som finns skrivet om Jesus födelse finns i två korta texter i Nya Testamentet, dels i Lukasevangeliet (det som brukar kallas julevangeliet) och dels i Matteusevangeliet. De två berättelserna har delvis olika perspektiv även om likheter finns (t.ex. nämner båda Betlehem som födelsestad).  De tre vise männen (som egentligen inte benämns som vare sig ”tre” eller ”vise män” och vars namn är okända) finns bara med i följande passage i Matteusevangeliet (enligt den senaste svenska bibelöversättningen):

När Jesus hade fötts i Betlehem i Judeen på kung Herodes tid

kom några österländska stjärntydare till Jerusalem

och frågade: “Var finns judarnas nyfödde kung? Vi har sett

hans stjärna gå upp och kommer för att hylla honom.”

/…/

Efter att ha lyssnat till kungen gav de sig i väg,

och stjärnan som de hade sett gå upp gick före dem,

tills den slutligen stannade över den plats där barnet var.

När de såg stjärnan fylldes de av stor glädje.

De gick in i huset, och där fann de barnet och Maria, hans

mor, och föll ner och hyllade honom. De öppnade sina kistor

och räckte fram gåvor: guld och rökelse och myrra.

Det handlar alltså inte om mer än ett par meningar information om de som kommit att kallas ”de tre vise männen”. Från detta stycke text har det senare utvecklats en rik flora legender och gestaltningar – t.ex. julkrubban där de tre vise männen samtidigt som herdarna kommer till Jesus i stallet med sina gåvor.

Men om man läser texten i Matteus så finns det inga referenser till något stall eller någon krubba, detta förekommer bara i Lukasevangeliet. Istället står det att ”de gick in i huset”. Dessutom är den resa som de österländska stjärntydarna genomfört – först från Babylonien till Jerusalem och sedan från Jerusalem till Betlehem  – så pass lång att de förmodligen kom till Betlehem flera veckor, kanske månader, efter själva födelsen.

Det rimliga är alltså, om man ska använda Nya Testamentets texter som källa, att anta att de tre vise männen inte är samtida med herdarna och själva födseln utan att de dyker upp senare. I kristen tradition firar man deras ankomst på trettondagen snarare än på själva juldagen.

Skrivet av Mattias Axelsson (2015-12-27)

Källor:

Modéus, Martin (2000) Tradition och liv Verbum Förlag

Lodén, Kerstin ”Stjärnan över Betlehem” Populär Astronomi nr4/2001

”De heliga tre kungarna – ”De tre vise männen” katoliknu.se

Vem skrev julevangeliet?

av

Kort svar: Julevangeliet är ett stycke ur Lukasevangeliets andra kapitel. Lukasevangeliet har enligt traditionen (men ingen vet säkert) skrivits av en Lukas som var läkare och arbetade nära aposteln Paulus.

I juletid är det inte ovanligt att följande passage från Nya Testamentet hörs både i kyrkor och i hem:

Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas.
Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien.
Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad.
Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem,
för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn.

Stycket och de följande verserna är tillsammans med ett knappt kapitel ur Matteusevangeliet det enda som finns skrivet om Jesus födelse. Eftersom den kristna julen firas just till minne av denna händelse (även om datumet 25 december inte har något stöd i skrifterna) är bibeltexten i Lukas central.

img_20161218_150430

Men vem är det då som har skrivit den text som vi kallar för julevangeliet? Traditionellt har författarskapet till Lukasevangeliet tillskrivits en grekisk läkare vid namn Lukas. Denne Lukas omnämns i Kolosserbrevet 4:14 och Andra Timotheusbrevet 4:11. Under större delen av den kristna historien är det just Lukas som ansetts vara författare.

Dock – som allting som rör texter i Bibeln – kan vi inte veta säkert. Nutida bibelforskning menar att Lukasevangeliet är ett resultat av många bearbetningar där olika källor bidragit på olika sätt. Det äldsta fragmentet av text som rör julevangeliet är en bit papayrus från slutet av 100-talet som hittats i Egypten. Den innehåller några verser (6-7) ifrån evangeliets andra kapitel (alltså det som rör Jesus födelse).

Bakgrunden till evangeliet utgår från att Lukas (likt Matteus) dels bygger på det äldre Markusevangeliet och dels på en okänd källa med Jesuscitat (kallad Q-källan). Dock finns det i Lukas delar (ex. julevangeliet) som inte förekommer någon annanstans i Bibeln. Detta material är unikt för Lukas och brukar därför sägas komma från L-källan (vars ursprung är höljt i dunkel). Så här skriver Dick Harrison:

Julevangeliet /../ faller inom den tredje källkategorin, vars ursprung alltså är okänt. Det enda vi rimligen kan anta är att de (troligen muntliga) traditionerna i L-källan redan var så väletablerade under andra hälften av vår tideräknings första århundrade att författaren till Lukasevangeliet ansåg dem tillräckligt trovärdiga för att ligga till grund för evangeliet.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2015-12-26)

Källa: Forums Religionslexikon

Harrison, Dick ”Hur gammalt är julevangeliet?” 2015-12-25