Hur länge har valdagen varit flaggdag?

Kort svar: Valdagen  (andra söndagen i september – 9 september 2018) för riksdagsval har varit allmän flaggdag sedan 1982.

Den blågula svenska flaggan är känd sedan mitten av 1500-talet, men det var först i slutet av 1800-talet som den började användas i någon större utsträckning. När svenskar i början av förra seklet hissade flaggan fanns inga givna dagar som var flaggdagar. Först 1939 kom det på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar. Detta var dock enbart rekommendationer. Bland de dagar som märks och som upptogs i många almanackor var ex. nyårsdag, påskdagen och första maj samt kungens, drottningens och kronprinsens födelse- och namnsdagar.

Flagga

År 1966  kom utredningen Rikets vapen och flagga (SOU 1966:62) där det bl.a. föreslogs att kungens och kronprinsens namnsdagar och födelsedagar, nyårsdagen, påskdagen, 1 maj, pingstdagen, svenska flaggans dag den 6 juni, juldagen och dagen för riksdagsval skulle vara allmänna flaggdagar och då skulle statliga offentliga byggnader flagga.

Dock hände det ingenting med denna utredning och i slutet av 1970-talet besvarades en moderat motion så här av Konstitutionsutskottet:

Utskottet delar motionärernas syn på valdagens betydelse. Liksom motio­närerna anser utskottet det vara lämpligt att flaggning äger rum på dag för riksdags- och kommunalval. Redan nu förekommer också sådan flaggning i inte obetydlig utsträckning, bl. a. till följd av kommunala beslut därom.

Regeringen la 1981 en proposition kring svenska flaggan och flaggdagar. I propositionen skriver de bl.a. följande:

Som ny flaggdag har utredningsmannen föreslagit dagen för riksdagsval. Frågan om valdagen som flaggdag har därefter behandlats i riksdagen, som vid två tillfällen har bifallit betänkanden från konstitutionsutskottet (KU 1973:10 och 1977/78:3), där utskottet har uttalat att det är lämpligt att flaggning äger rum på dag för riksdags- och kommunalval. F. n. äger dessa allmänna val rum på samma dag, som sålunda i enlighet med utredningsförslaget och riksdagens uttalanden bör vara allmän flaggdag.

Först 1982 kom en förordning från regeringen där det bestämdes vilka dagar som skulle vara allmänna flaggdagar och då fanns valdagen med som flaggdag. År 1982 var också valår vilket innebär att 1982 var det första året då valdagen räknades som allmän flaggdag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2014-09-01)

Källor: Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar

Proposition 1981/82:109

Varför är 30 april flaggdag?

Kort svar: Den 30 april är flaggdag eftersom den är kung Carl XVI Gustafs födelsedag.

Den blågula svenska flaggan är känd sedan mitten av 1500-talet, men det var först i slutet av 1800-talet som den började användas i någon större utsträckning. Tidigare hade flaggan främst varit en symbol för militären och kungahuset.

Dock var det länge oklart vilka dagar som man egentligen skulle hissa flaggan på. Först 1939 kom det på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar. Bland de dagar som rekommenderades som flaggdagar märktes dels flera av de allmänna helgdagarna men också flera dagar som kopplas till det svenska kungahuset – däribland kungens namnsdag och födelsedag och detsamma för drottningen och tronarvingen.

Fullskärmsinfångning 2014-04-21 093222

Vår nuvarande kung – Carl XVI Gustaf – föddes den 30 april 1946 och blev då direkt tronarvingen (kronprins blev han först 1950 då hans farfars far Gustav V dog) trots att han hade fyra äldre syskon. Anledningen är att Sverige först 1980 införde full kognatisk tronföljd (alltså att både manlig och kvinnlig avkomma kunde ärva tronen).

När Carl Gustaf föddes var han alltså inte kronprins, det blev han först 29 oktober 1950 då hans farfars far Gustav V dog. Första gången som 30 april räknades som flaggdag var alltså 1951.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2015-01-15

Källor: Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar

Blågul flagga och Du gamla, du fria av Niclas Bjälkenborn

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Varför är 23 december flaggdag?

Kort svar: Den 23 juni är flaggdag eftersom det är drottning Silvias födelsedag.

Den blågula svenska flaggan är känd sedan mitten av 1500-talet, men det var först i slutet av 1800-talet som den började användas i någon större utsträckning. Tidigare hade flaggan främst varit en symbol för militären och kungahuset.

Dock var det länge oklart vilka dagar som man egentligen skulle hissa flaggan på. Först 1939 kom det på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar. Bland de dagar som rekommenderades som flaggdagar märktes dels flera av de allmänna helgdagarna men också flera dagar som kopplas till det svenska kungahuset – däribland kungens namnsdag och födelsedag och detsamma för drottningen och tronarvingen.

Flagga

almanackan från 1955 kan man t.ex. se att 13 juli är flaggdag eftersom den dåvarande drottningen Louise Monbatten firades sin födelsedag på detta datum. Sedan den 19 juni 1976 heter Sveriges drottning Silvia och hon firar sin födelsedag den 23 december.

Dock dröjde det till 1982 innan regeringen fattade beslut om vilka dagar som ska vara allmänna flaggdagar i Sverige. Bland de dagar som då blev allmänna flaggdagar finns drottning Silvias födelsedag den 23 december.

Varför är 10 december flaggdag i Sverige?

Kort svar: Att 10 december är flaggdag i Sverige beror på att det är Nobeldagen.

December är en månad späckad med festdagar – adventlucia, julafton, nyårsafton. Förutom alla de dagar som förknippas med äldre traditioner finns i början av december en nykomling – Nobeldagen den 10 december.

nobelpriset_s

Att Nobeldagen infaller just den 10 december beror på att Alfred Nobel – som gett namn åt dagen – dog just detta datum år 1896. Nobeldagen är såklart intimt förknippat med utdelningen av de olika nobelprisen i fysik, kemi, medicin och litteratur samt fredspriset. Nobeldagen har firats den 10 december sedan de första prisen delades ut 1901.

Vad gäller att flaggningen på Nobeldagen och övriga högtidsdagar så fanns det i början av 1900-talet inga tydliga regler för vilka dagar som det skulle flaggas på.  Om firandet 1903 skriver Gustav Källstrand t.ex. så här (min fetning):

Nobeldagen 1903 var en gråkall torsdag. Temperaturen låg mellan 3 och 4 plusgrader, och en svag men kall vind drog in från sydöst. Det vintermörka Stockholm kunde knappast sägas visa sig från sin bästa sida, även om regnet upphörde framåt eftermiddagen. En sådan väderlek är nu inte helt oväntad i svensk december, men situationen förvärrades genom att uppmaningen till allmän flaggning inte hörsammats i någon större utsträckning. Att flagga var annars den mest grundläggande symboliska handlingen i offentliga festligheter.

Först 1939 kom det på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar och där fanns Nobeldagen med. År 1982 fattade riksdagen beslut om vilka dagar som ska vara allmänna flaggdagar i Sverige och sedan dess är 10 december (Nobeldagen) allmän flaggdag.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-10-07)

Källor: Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar

Gustav Källstrand, Forskning och vetenskap: aspekter på naturvetenskapen i offentligheten i samband med Nobelprisen i fysik och kemi 1903, Stockholm: Nobelmuseet, 2007

Är mors dag allmän flaggdag i Sverige?

Kort svar: Nej, mors dag är inte allmän flaggdag i Sverige.

Mors dag firas i Sverige sedan 1919 den sista söndagen i maj. Året efter publicerades en liten skrift med anvisningar till firandet av mors dag. Den innehåller sex punkter för firande i hemmet och sex punkter för firande utanför hemmet. För båda typerna av firande finns det rekommendationer att svenska flaggan ska hissas.

I hemmet
Svenska flaggan hissas från hemmets flaggstång

Utanför hemmet
Mors dag firas med allmän flaggning.

När skriften publicerades fanns dock inga allmänna bestämmelser för vilka dagar som var flaggdagar.

Flagga

Först 1939 kom det på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar. Detta var dock enbart rekommendationer. Bland de dagar som märks och som upptogs i många almanackor var ex. nyårsdag, påskdagen och första maj samt kungens, drottningens och kronsprinsens födelse- och namnsdagar. Dock inte mors dag.

År 1982 fattade regeringen beslut om vilka dagar som ska vara allmänna flaggdagar i Sverige. Inte heller då fanns mors dag med.

Så mors dag är inte allmän flaggdag i Sverige. Dock är det många svenskar som flaggar på mors dag ändå.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-05-26)

Källa: Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar

Hur länge har kronprinsessans namnsdag (12 mars) varit flaggdag?

Kort svar: Kronprinsessans namnsdag (12 mars) har varit flaggdag sedan 1982.

Den blågula svenska flaggan är känd sedan mitten av 1500-talet, men det var först i slutet av 1800-talet som den började användas i någon större utsträckning. Tidigare hade flaggan främst varit en symbol för militären och kungahuset.

Sveriges flagga

Dock var det länge oklart vilka dagar som man egentligen skulle hissa flaggan på. Först 1939 kom det på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar. Bland de dagar som rekommenderades som flaggdagar märktes dels flera av de allmänna helgdagarna men också flera dagar som kopplas till det svenska kungahuset – däribland kungens namnsdag och födelsedag och detsamma för drottningen och tronarvingen.

Dock dröjde det enda till 1982 innan regeringen fattade beslut om vilka dagar som ska vara allmänna flaggdagar i Sverige. Eftersom Victoria sedan årsskiftet 1979/1980 var tronarvinge och kronprinsessa (under ett kort tag var prins Carl-Philip rent juridiskt kronprins) är hennes namnsdag (12 mars) och hennes födelsedag (14 juli) därmed allmän flaggdag sedan 1982.

En intressant kuriosa är att 12 mars blev allmän flaggdag exakt hundra år efter att namnet Viktoria i den svenska almanackan år 1882 flyttades från 23 december till just 12 mars.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2013-03-10)

Källor: Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar

Blågul flagga och Du gamla, du fria av Niclas Bjälkenborn

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Vilken dag infaller alltid den 10 december?

Kort svar: Nobeldagen infaller alltid den 10 december.

December är en månad späckad med festdagar – advent, lucia, julafton, nyårsafton. Förutom alla de dagar som förknippas med äldre traditioner finns i början av december en nykomling – Nobeldagen den 10 december.

Att Nobeldagen infaller just den 10 december hänger samman med att Alfred Nobel -s om gett namn åt dagen – dog just detta datum år 1896. I sitt testamente hade han skrivit:

Öfver hela min återstående realiserbara förmögenhet förfogas på följande sätt: kapitalet, af utredningsmännen realiserade till säkra värdepapper, skall utgöra en fond, hvars ränta årligen utdelas som prisbelöning åt dem, som under det förlupne året hafva gjort menskligheten den största nytta

nobelpriset_s

Pengarna skulle delas i fem lika stora delar och delas ut i fem kategorier: fysik, kemi, medicin, litteratur och ”den som har verkat mest eller best för folkens förbrödrande och afskaffande eller minskning af stående armeer samt bildande och spridande af fredskongresser”. Notera att det inte står något om nobelpris i ekonomi eftersom det är något som Riksbanken själva tagit initiativ till senare.

Nobeldagen har firats den 10 december sedan de första prisen delades ut 1901. Om firandet 1903 skriver Gustav Källstrand så här:

Nobeldagen 1903 var en gråkall torsdag. Temperaturen låg mellan 3 och 4 plusgrader, och en svag men kall vind drog in från sydöst. Det vintermörka Stockholm kunde knappast sägas visa sig från sin bästa sida, även om regnet upphörde framåt eftermiddagen. En sådan väderlek är nu inte helt oväntad i svensk december, men situationen förvärrades genom att uppmaningen till allmän flaggning inte hörsammats i någon större utsträckning. Att flagga var annars den mest grundläggande symboliska handlingen i offentliga festligheter.


Vad gäller att flaggningen på Nobeldagen och övriga högtidsdagar så fanns det i början av 1900-talet inga tydliga regler för vilka dagar som det skulle flaggas på. Först 1939 kom det på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar och där fanns Nobeldagen med. År 1982 fattade riksdagen beslut om vilka dagar som ska vara allmänna flaggdagar i Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-01-18)

Källor: Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar

Gustav Källstrand, Forskning och vetenskap: aspekter på naturvetenskapen i offentligheten i samband med Nobelprisen i fysik och kemi 1903, Stockholm: Nobelmuseet, 2007