Vilket år kom ”Nu tändas tusen juleljus”?

Kort svar: Den första tryckta versionen av julsången ”Nu tändas tusen juleljus” kom 1899.

Julen är den högtid som mest förknippas med olika sånger. Det är allt från relativt modern popmusik, t.ex. ”Tänd ett ljus” med Triad eller ”Mer jul” med Adolphson och Falk till äldre melodier med religiöst innehåll som ”Stilla natt” och ”Gläns över sjö och strand”.

En av de mest populära melodierna i den senare kategorin är ”Nu tändas tusen juleljus”. Både text och musik skrevs av Emmy Köhler i slutet av 1800-talet. Köhler var levde mellan 1858 och 1925 och arbetade som lärare, författare och tonsättare.

Hennes mest kända melodi är ”Nu tändas tusen juleljus” och den publicerades i jultidning Korsblomman inför julen 1899. När man 1944 skulle välja ut tjugo stycken ”stamsånger” som alla svenska barn skulle lära sig i skolan ingick ”Nu tändas tusen juleljus” och 1986 togs sången upp i Den svenska psalmboken.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-12

Mormors julsång i nytt ljus” Sollentuna-journalen nr 8 2006

Vilka är julbordets olika turer?

Kort svar: På restaurangernas julbord är tanken att man ska äta maten i fem eller sju olika turer. Det är först sillen, därefter kall fisk, sedan kallskuret och därnäst småvarmt. Den sista eller de tre sista turerna är olika typer av efterätter.

Restaurangerna börjad med sin kommersiella julbord runt mellankrigstiden. Den mat som då placeras på julborden är i mångt och mycket inspirerade av smörgåsborden från 1800-talet. Grundtanken är att det ska finnas många olika rätter att välja mellan. Men för att det ska bli en angenäm upplevelse är det viktigt att man äter maten i olika omgångar, s.k. ”turer”.

Julbord uppdukat på Stora hotellet, 1964

Turerna introducerades, vad jag vet, av Tore Wretman i den epokgörande boken Svensk husmanskost från 1967. Där går han igenom smörgåsbordets fem turer och menar att dessa också bör appliceras på julbordet.

Tur 1 – Sill

På den första turen är det olika sorters inlagd sill som står i centrum. En typisk första tallrik kan t.ex. innehålla några bitar senapssill, currysill eller annan inlagd sill. I övrigt kan ta en bit ättiksströmming, lite gräddfil, lite potatis och en bit västerbottensost.

Tur 2 – Fisk

Den andra turens tallrik ska fyllas med olika sorters kall fisk. Då kan det passa med olika sorters lax, ex. gravad, kallrökt eller inkokt. Därtill kan det ätas fiskpaté, skaldjur och ägg.

Tur 3 – Kallskuret

På tallrik nummer tre är det dags för det kalla köttet, t.ex. leverpastej, fårfiol, kalvsylta och olika sorters skinka. Här kan du också lassa på rödbetssallad och liknande. De flesta tar julskinkan med senap på den här turen, men det finns dem som sparar den till tur nummer fyra.

Tur 4 – Småvarmt

På den fjärde turen får det varma äntligen komma fram. Då är det Janssons frestelse, köttbullar, prinskorv, grönkål, rödkål, revbensspjäll och sådant.

Tur 5-7 – Ost, kex, efterrätter och godis

Tore Wretmans turlista avslutas med den femte turen som då kan innehålla t.x. fruktsallad, pepparkakor, ris á la Malta och ostar.

De flesta nutida genomgångar av julbordets turer delar dock upp den sista turen i tre olika delar. Den femte turen är då ost och kex, den sjätte ris à la malta, fruktsallad, ostkaka och den sista och sjunde turen är godiset.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-12

Källor: Svensk husmanskost av Tore Wretman (1967)

En guide till julbordet – sju turer” Pellas inspiration 2017-11-26

Fjellström, Christina och Håkan Liby (2000) Det svenska julbordet . Rötter, riter, rätter från år 1000 till 2000 Carlsson  Bokförlag

Hur länge har uppesittarkväll dagen före julafton förekommit?

Kort svar: Att anordna uppesittarkväll dagen före julafton är en tradition som funnits sedan det tidiga 1900-talet.

Före det elektriska ljuset var det vanligt att man under årets mörka månader hade kvällar då familjen och folk på gården samlades för att göra olika sysslor i brasans sken. Då var inte uppesittarkvällarna kopplade specifikt till jul.

Det är under 1900-talets första hälft som uppesittarkvällen specifikt knyts till dan före dopparedan. Så här skriver Nordiska museet:

Uppesittarkvällen kom [ under 1900-talets första hälft] framför allt att förknippas med dagen före jul, som ofta innebar extra mycket sysslor. Då förändras också uppesittarkvällens bestyr mer till att tillhöra kvinnan i huset.

Från 1949 började radion sände programmet ”Endast mamma är vaken” timmarna före tolvslaget på kvällen före julafton. Programmet sändes sedan i 25 år. Första gången som en uppesittarkväll visades på svensk teve var dagen före julafton (23 december) 1964.

Det program som numera förknippas tydligast med uppesittarkväll torde vara Bingolotto som sändes första gången 1993 under rubriken ”Lokets uppesittarkväll”. Medverkade gjorde bl.a. Christer Sjögren, After Shave och Kikki Danielsson.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är image-26.png

Efter ett kort mellanspel med Joakim Geigert 1994 var ”Loket” tillbaka 1995. Eftersom 23 december då var en lördag sändes Bingolotto – final på kvällen från 18.30 till 23.00 med paus för Nyheterna. Även om det inte kallades för ”Uppesittarkväll” 1995 så var programmet det i praktiken.

Första gången som Bingolotto sändes som en ren ”uppesittarkväll” var 1996. SvD skrev vid sin TV-tablå:

Frågan vad som är mest uppseendeväckande under den stora TV-kvällen dan före dan – det faktum att Bingolotto för första gången sänds på en måndag eller att Sveriges Television inte bjuder på en traditionell uppesittarkväll?

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-11

Uppesittarkväll – en föränderlig tradition” Nordiska museet (läst 2021-12-11)

Hur länge har vi ätit julkorv på julbordet?

Kort svar: Olika sorters korvar är troligen bland de äldsta rätterna som fortfarande finns kvar på svenska julbord. Däremot är ordet ”julkorv” inte äldre än tidigt 1900-tal.

Ingen högtid i Sverige är så förknippad med specifik mat som julen. För de allra flesta är det viktigt att äta ”traditionell julmat”. De populäraste rätterna på julbordet är dock rätter som inte är mer än drygt hundra år gamla (ex. julskinkan) och i vissa fall är de inte mer än ett halvsekel (ex. köttbullar).

Julbord uppdukat på Stora hotellet, 1964

Vi vet att svenskar åt speciell mat kring julhelgen långt tillbaka i tiden, i vissa fall tusen år. Det som fortfarande är speciellt med julmaten är det är stark betoning på kött i allmänhet och fläsk i synnerhet. Mathistoriken Richard Tellström skriver:

Festmat i alla kulturer är alltid en tvärtommat; på tvärs mot vad som serveras på vardagen. Och eftersom det nedsaltade fläsket var det vanliga blev julens fläskkött färskt. Det äldsta proteinet på julbordet är de tjocka revbensspjällen och korvarna.

Korv tillhör alltså den allra äldsta julmaten, vilket också påpekas av Christina Fjellström, professor i måltidsforskning på Uppsala universitet:

Under hednatiden utnyttjades grisens alla delar, och förutom doppet är sannolikt olika typer av julkorvar och syltor de äldsta ingredienserna som fortfarande finns kvar.

Så även om korven går långt tillbaka i tiden så kallades den troligen inte för julkorv. De äldsta beläggen för sammansättningen ”julkorv” går inte att hitta före 1900-talets början. SAOB anger Elna Tenows skrift
”Solidar. En lifsfråga för hemmen” från 1907 som första belägg. Och även när man söker på ”julkorv” i KB:s tidningsdatabas är de äldsta beläggen från tidigt 1900-tal.

En tidig annons för bl.a. ”julkorv” i DN 1913-12-12

Idag är den traditionella julkorven inte lika populär som historiskt, däremot har prinskorven under 1900-talet seglat upp som en av de populäraste rätterna på julbordet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-30

Källor:Julaftonsmåltiden – årets enda riktiga mattradition” slu.se 2017-12-20 (läst 2021-11-30)

Doppet och korven äldst på julbordet” gp.se 2010-12-13 (läst 2021-11-30)

KB:s databas ”julkorv”

Svenska Akademins ordbok, uppslagsord ”korv

Vad är skillnaden mellan adventspynt och julpynt?

Kort svar: Skillnaden mellan adventspynt och julpynt är att det förra är olika typer av ljus som man pyntar med under adventstiden och det senare är pynt som ska sättas upp i samband med jul.

Advent är en period om cirka fyra veckor som föregår julen. I SAOB skriver man att advent är ”den del af det kristna kyrkoåret, som föregår julen.” Första söndagen i advent kan infall från 27 november till 3 december.

Under adventsperioden är det en tradition i Sverige sedan ungefär hundra år tillbaka att man sätter upp olika typer av adventspynt. Adventspynt är pynt som man sätter fram under adventstiden, alltså från första advent. Klassiskt adventspynt är ljusstakar och stjärnor eftersom de ger ljus i decembermörkret samt adventskalendrar som används för att räkna ner inför jul. Kalendern brukar dock oftast börja 1 december oavsett om advent börjat eller inte.

Julhelgen däremot börjar inte förrän på julafton 24 december. Det är till och med så att advent håller på hela vägen fram till julaftonskvällen. Det är också i samband med julhelgen, eller möjligen någon dag dessförinnan, som julpyntet ska sättas fram. Julpynt är just pynt som förknippas med julen, t.ex. julgran med julgransbelysning, röda jultomtar av olika slag, julbockar, julbonader och så vidare.

En trend som accelererat under de senaste årtiondena är att julpyntet börjar sättas fram tidigare och tidigare. Många tar fram julgranen redan 1 december och pyntar med tomtar samtidigt.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-28

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bokförlaget Bra Böcker

Vilken bok får diversearbetaren på ölkaféet i julklapp i Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton?

Kort svar: Boken som Karl-Bertil Jonsson delar ut som julklapp på ölkaféet är ”Les Mots” av Jean-Paul Sartre.

Sedan 1975 sänds varje julaftonskväll Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton på teve. Berättelsen är skriven av Tage Danielsson och den utspelar sig i en obestämds dåtid (med många detaljer från tiden för andra världskriget) i huvudstaden Stockholm.

En av de detaljer som vi kan härleda till kategorin anakronismer (förutom teven med Nygammalt) är den bok som en av ”de sorgsnaste diversearbetarna på ölkaféet” får i julklapp av den till jultomte förklädde Karl-Bertil Jonsson.

Den inslagna boken som öppnas på ölkaféet är Jean-Paul Sartres ”Les Mots”, som utkom på franska 1964.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-25

Källor: Danielsson, Tage (2018) Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton – jubileumsutgåvan

Filmen ”Sagan om Karl-Bertil Jonsson julafton” svt.se

När blev amaryllis en julblomma?

Kort svar: Amaryllis blev en julblomma på 1930-talet.

Kring jul finns det några växter som på olika sätt kommit att intimt förknippas med högtiden – bl.a. mistel, hyacint, julstjärna och amaryllis. Amaryllisen finns beskriven redan 1742 av Carl von Linné och under 1800-talet blir den en populär kruxväxt i Sverige, men det är långt senare som blomman blir en julblomma.

Det tidigaste belägget där Amaryllis odlas och säljs till jul som jag hittat är från december 1932 då SvD skriver:

Amaryllis, ”min lilla” som fader Bellman uttryckte sig – har vaknat i Hässelby, alldeles lagom till jul. /../ Det är handels och trädgårdsmästarens förtjänst att genom lämplig temperatur och beskärning av bladverket ha fått opp Amaryllis i tid.

När Svenska Dagbladet 1935 ska redogöra för vilka blommor som fanns med på julutställningen som Stockholms handelsträdsgårdsmästarförening anordnade så är det följande blommor som finns med som julblommor:

Julkaktus, julstjärnor, julrosor, syrener, konvaljer, orchideer, amaryllis, azaleor, kamelior [och] korallband.

SvD 1935-12-19

På julafton 1935 skriver signaturen Vogue i SvD:

Utanför var det grått, grått, den där snösmulan lyste inget vidare. Därinne flammade Amaryllis och julstjärna lyste månvit.

Även i en artikel från 1936 räknas Amaryllis som en del av ”svensk julflora”.

Annons i SvD julen 1936

I en text från 1939 skriver SvD uttryckligen att ”Amaryllis är en praktfull julblomma”. I en artikel i GP från 2013 menar författaren Susanna Rosén att det är först på 1960-talet som amaryllis blir en julblomma, men jag menar (med hänvisning till tidningsartiklar) att det snarare är 1930-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-18

Källor:

Amaryllis – mer än en julblomma” GP 2013-10-16

SvD 1932-12-16

SvD 1935-12-19

SvD 1935-12-24

SvD 1936-12-20

SvD 1939-12-22

När teve-visades ”Tomten – en vintersaga” på julafton första gången?

Kort svar: Första gången filmatiseringen av Viktor Rydbergs dikt ”Tomten” teve-visades på julafton var 1981.

Viktor Rydberg skrev sin dikt Tomten till Ny Illustrerad Tidning i februari 1881. Det skulle sedan dröja ytterligare sextio år innan dikten filmatiserades med Gösta Roosling som regissör. Den 8 december 1941 hade filmen Tomten . en vintersaga premiär på biografen Sture i Stockholm.

Sedan skulle det dröja ytterligare drygt trettio år innan filmen visades på teve. Det var på nyårsafton kl. 19.15 1972 som TV1 visade filmen under rubriken ”Ur SF-arkivet”. Sedan visades filmen igen 1978 men då på dagen före julafton.

Första gången som Tomten – en vintersaga faktiskt visades på julafton var 1981 och då skriver man i teve-tablån: ”Ur SF-arkivet är denna berättelse hämtad”.

Teve-tablån 1981-12-24

Efter julaftonspremiären visas kortfilmen med oregelbundenhet på teve under 1980-talet. Året efter premiären visas den på annandag jul. Nästa år (1983) samt 1985 visas den inte alls. Åren 1984 och 1989 visas den på julafton. År 1986 går den att se dagen före julafton och 1988 är det juldagen som den visas på.

Det är egentligen först med visningen på julafton 1995 som Tomten – en vintersaga börjar dem återkommande teve-tradition. Därefter har den visats varje julafton (förutom 2012 då den sändes på juldagen).

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-18

Källor: alla teve-tablåer för julhelgen mellan 1970 och 2020 på svd.se/arkiv

När hade filmen ”Tomten – en vintersaga” premiär?

Kort svar: Filmatiseringen av Viktor Rydbergs dikt ”Tomten” hade biopremiär den 8 december 1941.

I februari 1881 publicerades Viktor Rydbergs dikt ”Tomten” i Ny Illustrerad tidning. Då var det ingenting som tydde på att dikten var en juldikt. Varken midvinter är tomte behöver nämligen nödvändigtvis förknippas med julen.

Under 1941 var det dock dags att definitivt göra dikten till en julklassiker. Då skulle nämligen dikten filmatiseras och Gösta Roosling fick ansvar för regin. Så här skriver Svenska Dagbladet om inspelningen:

Det är Gösta Roosling, känd kortfilmare och upphovsman till ”Julottan” och Konfirmationen”, som har vågat sig på att omforma Viktor Rydbergs klassiska dikt ”Tomten” till en film. /../ Uppe i Älvrosgården togos på måndagen några scener till versraderna: Gå till visthus och redskapshus, känner på alla låsen”.

Filmen hade sedan premiär den 8 december 1941 på biografen Sture. Då var den del i ett kortfilmspaket med namnet Kalle Anka bjuder på fest.

Första gången som Tomten – en vintersaga sänds på teve är i TV1 på nyårsafton 1972 k 19.15. Första gången som kortfilmen sändas i anslutning till jul är dan före dopparedan, alltså 23 december, 1978. Sedan sänds den på julafton första gången 1981.

Tevetablån 1978-12-23

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-18

Källor:

SvD 1941-02-25

SvD 1941-12-08

SvD 1972-12-31

SvD 1978-12-24

SvD 1981-12-24

Vilka ändringar gjorde Alice Tegnér på texten i ”Gläns över sjö och strand”?

Kort svar: När Alice Tegnér tonsatte Viktor Rydbergs dikt Betlehemsstjärnan så la hon till en textrad och ändrade på två ord.

En av de populäraste julsångerna är ”Gläns över sjö och strand” från 1891. Texten är ursprungligen en dikt som Viktor Rydberg skrev till sin bok Vapensmeden. När texten tonsattes första gången var det Alice Tegnér som gjorde det till sin sångbok Sjung med oss, mamma! 1893.

För att texten skulle passa ihop med musiken gjorde Tegnér tre smärre förändringare:

  1. Efter den inledande meningen i dikten lägger Tegnér till raden ”Stjärnan från Betlehem/ leder ej bort, men hem.”
  2. Sista ordet i första stycket är ändrat från ”Betlehemsstjärna” till ”strålande stjärna” och det sjungs två gånger
  3. Raderna ”ute å fjället” och ”inne i tjället” är strukna
  4. Till sista är det ett långt stycke som börjar med ”fram genom hindrande jordiska fängsel” som tagits bort

Det är alltså smärre förändringar som gjorts av Tegnér.

Rydbergs originaltext i en utgåva från 1914

Skrivet av Mattias Axelsson (2021-11-17)

Källor: Betlehems stjärna (Ur »Vapensmeden») (1914)

Gläns över sjö och strand” Lieder.net