Vem kom på Rudolf med röda mulen?

Kort svar: Robert L. May, copywriter på Montgomery Ward, kom 1939 på historien om Rudolf den röda mulen. 

Jultomtens renar är i original åtta till antalet – Dasher, Dancer, Prancer, Vixen, Comet, Cupid, Donner och Blitzen. Namnen på och antalet kommer ifrån dikten A Visit from St. Nicholas som publicerades 1823 och vars upphovsman är omtvistad, även om de flesta lutar åt att Clement Clarke Moore har skrivit dikten.

Men det finns en nionde ren –  ”the most famous reindeer of all” – Rudolph the red-nosed reindeer (eller Rudolf med röda mulen som han heter på svenska). Hur kom han till?

COVER 300

Jo, Rudolf kom inte med bland jultomtens renar förrän 1939 då en copywriter på företaget Montgomery Ward  vid namn Robert L. Ward fick i uppdraget att skriva en julbok som företaget kunde ge som gåva till sina kunder.

Historien om Rudolf med röda mulen hämtade May dels från H.C. Andersens Den fula ankungen och från sitt eget liv (May var mobbad som barn). I boken ”Rudolph the red-nosed reindeer” som kom 1939 berättas:

Although the other reindeer laugh at him because of his bright red nose, Rudolph proves his worth when he is chosen to lead Santa Claus’ sleigh on a foggy night.

Över 2 miljoner exemplar av boken delades ut under första året. Och succén bara fortsatte. Dock fick May själv inga pengar till en början eftersom det var företaget som ägde rättigheterna till karraktärern Rudolf. Men 1947 fick May rättigheterna och hans framtida försörjning var tryggad.

Sången om Rudolph the red-nosed reindeer skrevs av Mays svåger Johnny Marks och sjöngs in av Gene Autrey 1949. Autreys version är en av de mest sålda och mest spelade julsångerna någonsin  – dock inte den mest sålda, det är fortfarande White Christmas med Bing Crosby.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-12-16)

Källa: Rudolph the Red-Nosed Reindeer” snopes.com

Är Viktor Rydbergs dikt ”Tomten” en juldikt?

Kort svar: Nej, inte från början. Men på senare tid är det många som förknippar Tomten med julen.

Viktor Rydberg skrev dikten Tomten till Ny Illustrerad tidning och den publicerades den 19 februari 1881. Läser man texten inser man snart att det inte finns några referenser alls till vare sig julfirande eller tiden kring julafton.

Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Alla sova i enslig gård
gott intill morgontimma.
Månen sänker sin tysta ban,
snön lyser vit på fur och gran,
snön lyser vit på taken.
Endast tomten är vaken.

Egentligen är det bara två saker som löst skulle kunna kopplas till julen – tomten själv samt att det är midvinternatt.

Vad gäller det senare så finns det inget tydligt samband mellan midvinter och jul. Idag är det många som förlägger midvinternatten till natten för vintersolståndet, men vanligare förr var att förlägga tiden för midvintern till natten mellan 13 och 14 januari. Senare har även kyndelsmäss (2 februari) fungerat som midvinter. Så här skriver Göran Stålblom:

En bra utgångspunkt är alltså att det är rimligt att skilja mellan vintersolståndet, något dygn innan vår tids julafton, och midvinter, en eller två månader därefter.

Inte heller tomtens närvaro i dikten gör den till en juldikt. När Rydberg skrev sin dikt 1881 hade den lille gårdstomten ännu inte transformerats till den julklappsutdelande och något mer välväxte jultomten.

Så här skriver Ulla Ehrensvärd om Rydbergs dikt:

Inte bara tidpunkten för publiceringen, utan hela stämningen i dikten visar, att Rydberg inte tänkte sig tomten som en julklappsutdelare.

Förmodligen är det Gösta Roslings film från 1941 som etablerat dikten Tomten som en julaftonsklassiker. Och numer är det många som ser Tomten som en klassisk juldikt.

Källor:

Ehrensvärd, Ulla (1979) Den svenska Tomten Svenska Turistföreningens förlag

Stålbom, Göran (1994) Vintersolståndet – Om jul, jord och äring i folklig tradition Fabel

Läs även andra bloggare om , , ,

(Tidigare publicerade på Utsikt från höjdens julkalender)

Skapade Coca-Cola den moderna jultomten?

Kort svar: Nej. Jultomten var röd och standardiserad långt innan Coca-Colas jultomte skapades 1932. Däremot har Coca-Cola (och Disney) spelat stor roll i spridandet av idén om jultomten som en rödklädd man i stort vitt skägg.

Egentligen kan man säga att i Sverige samsas två olika jultomtar – dels den svenska jultomten skapad av Jenny Nyström och dels den amerikanska Santa Claus. Och det är den senare som allt som oftast hävdas vara skapad av Coca Cola. Även om läskedryckstillverkaren har haft ett finger med i spelet så är de långtifrån skapare av den moderna jultomten, inte heller är det de som givit honom hans röda färg.

Coca Cola-tomten är faktiskt till viss del en svensk produkt. Det var svenskättlingen Haddon Sundblom som på 1930-talet ritade den jultomte som många idag ser som den ”riktige jultomten”. Men då hade jultomten varit både röd och fullvuxen en längre tid.

Den anglosaxiska jultomtens (Santa Claus) formutveckling är främst ett resultat av illustratören Thomas Nasts teckningar. År 1863 ritade Nast sin första Santa Claus och fortsatte sedan att utveckla honom som en dvärgliknande figur med rödbrusigt ansikte och vitt skägg klädd i ylle och en vit minkmössa med tofs.

Nast inspirerades i sina teckningar framförallt av Clement C Moores dikt A visit from St Nicholas som bl.a. beskriver St Nikolas så här:

His cheeks were like roses, his nose like a cherry!

His droll little mouth was drawn up like a bow

And the beard of his chin was as white as the snow;

Nast hade bayerskt påbrå och hans bild av Santa Claus var naturligt nog inspirerad av den tyska folktron bild av dvärgar. Dessa hade bl.a. förmågan att ta sig upp och ned genom skorstenar, vilket Nast använde sig av när han skulle visa hur Santa Claus tog sig in i hus för att överlämna julklappar. Så här skriver Ulla Ehrensvärd

alla sentida bilder av Santa Claus återgår mer eller mindre direkt till hans [Nasts, min anm.] typ, även om gubben nuförtiden – under intryck av Father Christmas – har blivit fullvuxen

Under åren som följde efter Nasts första jultomteteckningar florerade en rad olika varianter av jultomten. Bilderna nedan (hämtade från Snopes) är från 1906, 1908 och 1925. De visar övertygande attjultomten fanns och var röd åtminstone ett par decennium före Sundblom målade Coca Cola-tomten.

År 1927 (alltså fyra år innan Sundblom målade sin jultomte) skrev New York Times att bilden av jultomten redan var standardiserad:

A standardized Santa Claus appears to New York children. Height, weight, stature are almost exactly standardized, as are the red garments, the hood and the white whiskers. The pack full of toys, ruddy cheeks and nose, bushy eyebrows and a jolly, paunchy effect are also inevitable parts of the requisite make-up.

Däremot kan det nog med fog sägas att Coca Cola varit med och spritt bilden av den moderna jultomten, liksom Disney tack vare I jultomtens verkstad.

Skrivet av Mattias Axelsson (2009-12-24)

Källa: Ehrensvärd, Ulla (1979) Den svenska Tomten Svenska Turistföreningens förlagt

”The Claus That Refreshes” på http://www.snopes.com

Läs även andra bloggare om , , , ,

Varför heter jultomten jultomte i Sverige men Santa Claus i USA?

Kort svar: Jultomten har fått sitt namn efter tomten som i sin tur fått namn efter tomten (platsen där huset står) där han verkade. Santa Claus namn kommer, via holländska Sinterklaas, från helgonet St Nikolaus.

En av flera viktiga skillnader mellan den svenska jultomten och den amerikanska är hans namn. På svenska heter ju jultomten just jultomten, medan han på engelska heter Santa Claus.

Hur jultomten fick namnet jultomte

Kortformen ”tomte” finns tryckt först 1781. Dessförinnan var det i kombination med andra ord – ex. tomtebisse och tomtegubbe. Tomten är långt ifrån samma karaktär som jultomten och det ser man ganska tydligt i den allra äldsta kända beskrivningen av ett tomteväsen. Det är den heliga Birgitta som på 1300-talet skriver:

På detta ställe har något ont förövats av de förra invånarna och av dem, som bo här nu. Ty de vörda tomtar och gå icke i kyrkan, om ej för att slippa skämmas inför människor, och de höra aldrig Guds ord. Därför härskar djävulen på denna plats.

Tomten sågs av den kristna kyrkan som ett ont väsen, men i folktron levde han länge som en känd figur som tog hand om många bestyr på gården. Namnet ”tomte” kommer från platsen där tomten verkade, alltså gårdstomten (platsen där huset står).

e_tomten

Ordet ”jultomte” kommer från tidningen Jul-tomten som kom ut med sitt första nummer 1864. Att tomten då blivit jultomte berodde på att han successivt tagit över rollen som gåvoutdelare vid jul från julbocken. Det var långt ifrån självklart att jultomten skulle kallas för jultomten. Andra förslag (ex. julgubbe, St Niklas och Kinkenjes) fanns i slutet av 1800-talet. Men jultomte segrade till sist.

Hur den amerikanska jultomten blev Santa Claus

En av alla de figurer som till sist blivit till den amerikanska jultomten är helgonet St Nikolaus. St Nikolaus levde på 300-talet i nuvarande Turkiet och blev barnens beskyddare. Men också sjömännens, handelns och pantlånarnas dito.

Han hade på 1500-talet sitt starkaste fäste i Nederländerna då han var beskyddare av just handel och bankväsende. Nederländerna var inne i en starkt uppåtgående period ekonomiskt just då. Det holländska namnet på helgonet var Sinterklaas och när holländare på 1600-talet kolonialiserade västra USA följde helgonet med.

När Thomas Nast på 1870-talet målade det som blivit modell för att senare bilder av den amerikanske jultomten kallade han honom för Santa Claus – vilket är en amerikanisering av det holländska Sinterklaas.

Skrivet av Mattias Axelsson (2008-12-22)

Källa: Ehrensvärd, Ulla (1979) Den svenska Tomten Svenska Turistföreningens förlagt

Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Vad heter jultomtens renar?

Kort svar: Dasher, Dancer, Prancer, Vixen, Comet,  Cupid, Donner och Blitzen. Senare har också Rudolf med röda mulen kommit till som den nionde renen.

Liksom mycket annat med jultomten (t.ex. hans röda färg, hans klapputdelande och hans transportmedel) kommer namnen på hans renar och deras antal ifrån dikten A Visit from St. Nicholas som publicerades 1823 och vars upphovsman är omtvistad, även om de flesta lutar åt att Clement Clarke Moore har skrivit dikten.

I dikten från 1823 skriver Moore (om det nu var han):

Now! Dasher, now! Dancer, now! Prancer, and Vixen,
On! Comet, on! Cupid, on! Dunder and Blixem;

Bara två år senare (1825) sprids dikten på bl.a. almanackor och den sista renen byter då namn från Blixem till Blixen

Now! Dasher, now! Dancer, now! Prancer, and vixen,
On! Comet, on! Cupid, on! Dunder and Blixen;

År 1837 publicerade Charles Fenno Hoffman en något förändrad version av dikten i antologin The New York book of Poetry. Renarna hette nu:

Now, Dasher ! now, Dancer ! now, Prancer ! now, Vixen !
On ! Comet, on ! Cupid, on ! Donder and Blixen

Som synes har även den näst sista renen Dunder bytt namn, till Donder. Förmodligen för uttalets skull.

1372835_71499598

När Clement Clarke Moore 1844 gav ut samlingen ”Poems” hade namnen på de två sista renarna återigen ändrats något:

‘Now, Dasher ! now, Dancer ! now, Prancer and Vixen !
On ! Comet, on ! Cupid, on ! Dunder and Blitzen

År 1900 ändrades de sista namne igen, nu i An American Anthology, 1787-1900. Där publicerades Edmund Clarence Stedman Moores dikt och nu hette renarna:

Now Dasher! now Dancer! now, Prancer and Vixen!
On, Comet! on, Cupid! on, Donder and Blitzen!

A visit from St Nicholaus

De åtta renarnas namn var alltså Dasher, Dancer, Prancer, Vixen, Comet,  Cupid, Donder och Blitzen. Någon gång under de kommande åren ändrades den näst sista renen (Donder) återigen namn, nu till Donner.  Som Snopes skriver:

How and when ‘Donder’ made the transition to ‘Donner’ remains a mystery.

Dock är namnen ”Donner och Blitzen” bättre efter som det är tyska för ”Åska och Blixt”. Sedan 1950-talet (då sången om den nionde renen Rudolf etablerats – se nedan) är Dasher, Dancer, Prancer, Vixen, Comet,  Cupid, Donner och Blitzen de etablerade namnen på tomtens renar. Och det är dessa som förekommer bl.a. i inslaget I jultomtens verkstad under Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul

Jultomtens verkstad

Men var är ”the most famous reindeer of all” – Rudolph the red-nosed reindeer (eller Rudolf med röda mulen som han heter på svenska)?

Jo, Rudolf kom inte med bland jultomtens renar förrän 1939 då en copywriter på företaget Montgomery Ward  vid namn Robert L. Ward fick i uppdraget att skriva en julbok som företaget kunde ge som gåva till sina kunder.

Historien om Rudolf med röda mulen hämtade May dels från H.C. Andersens Den fula ankungen och från sitt eget liv (May var mobbad som barn). I boken ”Rudolph the red-nosed reindeer” som kom 1939 berättas:

Although the other reindeer laugh at him because of his bright red nose, Rudolph proves his worth when he is chosen to lead Santa Claus’ sleigh on a foggy night.

Över 2 miljoner exemplar av boken delades ut under första året. Och succén bara fortsatte. Dock fick May själv inga pengar till en början eftersom det var företaget som ägde rättigheterna till karraktärern Rudolf. Men 1947 fick May rättigheterna och hans framtida försörjning var tryggad.

Sången om Rudolph the red-nosed reindeer skrevs av Mays svåger Johnny Marks och sjöngs in av Gene Autrey 1949. Autreys version är en av de mest sålda och mest spelade julsångerna någonsin  – dock inte den mest sålda, det är fortfarande White Christmas med Bing Crosby.

Skrivet av Mattias Axelsson (2008-12-15)

Källa: Summary of Night Before Christmas authorship

Läs även andra bloggare om , , , , , ,

Varför är jultomten röd?

Kort svar: Att jultomten har rött som sin primära färg på kläderna beror troligen på att det var den bästa kontrastfärgen till svart när tryckerierna under andra halvan av 1800-talet började färglägga teckningar av jultomten.

Enligt en spridd myt så var det Coca-Cola som skapade den moderna jultomten och då skulle jultomtens färger vara ett resultat av Coca-Colas rödvita färger. Men det är alltså inte sant.

Dock är det sant att Coca-Cola haft stor betydelse när det gäller spridningen av bilden av hur jultomten skall se ut, liksom Disney (via kortfilmen Jultomtens verkstad) har haft.

W226_santa_1932-604bb-604-337-bfff5ddb.rendition.598.336.jpg

Coca Cola-tomten skapades av svenskättlingen Haddon Sundblom på 1930-talet, men redan långt tidigare hade liknande bilder av jultomten publicerats.

Santa Claus i USA

Här kan det vara på sin plats att skilja mellan den nordiska jultomten och den anglosaxiska. I Sverige lever dessa sida vid sida i julpynt, julgransprydnader och på julkort. Den anglosaxiska jultomtens (Santa Claus) formutveckling är främst ett resultat av illustratören Thomas Nasts teckningar.

År 1863 ritade Nast sin första Santa Claus och fortsatte sedan att utveckla jultomten som en dvärgliknande figur med rödbrusigt ansikte och vitt skägg klädd i ylle och en vit minkmössa med tofs.

Harpers_1863_01-_thomas-nast-santa-claus.jpg

Thomas Nasts första bild av Santa Claus (1863)

Nast inspirerades i sina teckningar framförallt av Clement C Moores dikt A visit from St Nicholas (från 1823) som bl.a. beskriver St Nikolas så här:

His cheeks were like roses, his nose like a cherry!

His droll little mouth was drawn up like a bow

And the beard of his chin was as white as the snow;

Nast hade bayerskt påbrå och hans bild av Santa Claus var naturligt nog inspirerad av den tyska folktron bild av dvärgar. Dessa hade bl.a. förmågan att ta sig upp och ned genom skorstenar, vilket Nast använde sig av när han skulle visa hur Santa Claus tog sig in i hus för att överlämna julklappar. Så här skriver Ulla Ehrensvärd

alla sentida bilder av Santa Claus återgår mer eller mindre direkt till hans [Nasts, min anm.] typ, även om gubben nuförtiden – under intryck av Father Christmas – har blivit fullvuxen

Men redan 1821 (två år innan A visit from St Nicholas) publicerades vad som tros vara den första bilden av St Nicolas i röda kläder. Det var i den illustrerade berättelsen Old Santeclaus with Much Delight.

The_Children's_friend._Number_III._A_New-Year's_present,_to_the_little_ones_from_five_to_twelve._Part_III_(1821),_page_3.jpg

Bild från Old Santeclaus with Much Deligh (1821)

Så här skriver historikern Brian McGinty:

If this was the first lithograph, that is, a color picture, it would be only logical that the printer choose a color that would show the new process to best advantage. Brown, the color of most fur, would not present a great enough contrast with the black of surrounding type. In fact, of all the colors, red would seem to be the most appropriate and arresting choice.

Att man valde rött som färg för Santa Claus har beror alltså på att det är den bästa kontrastfärgen till svart.

Under åren som följde efter Nasts första jultomteteckningar florerade en rad olika varianter av jultomten. Bilderna nedan (hämtade från Snopes) är från 1906, 1908 och 1925. De visar hur jultomten har fått sin röda färg ett par decennier innan Sundblom ritade sin Coca cola-tomte.

År 1927 (alltså fyra år innan Sundblom målade sin jultomte för Coca Cola) skrev New York Times att bilden av jultomten redan var standardiserad:

A standardized Santa Claus appears to New York children. Height, weight, stature are almost exactly standardized, as are the red garments, the hood and the white whiskers. The pack full of toys, ruddy cheeks and nose, bushy eyebrows and a jolly, paunchy effect are also inevitable parts of the requisite make-up.

Jultomten i Sverige

Om Thomas Nast skapade den moderna Santa Claus är den framför allt Jenny Nyström som påverkat bilden vår svenska jultomte. Hennes första bild av en tomte var illustrationen av Viktor Rydbergs berättelse ”Lille Viggs äfventyr på julafton” från 1871. När texten gavs ut i bokform 1875 gick uppdraget att illustrera boken till den då 18-åriga Nyström. Rydberg var inte alls nöjd med Nyströms illustration och hennes tomtar har egentligen ganska lite gemensamt med hur hennes senare tomtar kom att se ut.

Tomten-Jenny-Nyström.jpg

Jenny Nyströms bild av den svenska jultomten.

Ännu mindre likhet fanns med den tomte hon ritade 1881 för Ny illustrerad tidning. Den tomten var skägglös med stor huvud och ett ganska elakt grin. Först året därefter började hennes mer moderna tomte ta form i en illustration av Herman Hofbergs ”Svenska folksägner”. Därefter utvecklar Nyström sin tomte till den tomte vi känner idag med vitt skägg och (oftast) röd luva.

Nasts Santa Claus växte sedan under 1900-talet upp och blir fullängd. Genom sin medverkan i olika reklamkampanjer (bl.a. för Coca Cola) och tecknade filmer (främst Disneys Jultomtens verkstad från 1932) fick Santa Claus sitt genomslag i stora delar av världen.

I Sverige har Santa Claus dock inte helt lyckats tränga undan den nyströmska jultomten utan de lever till viss del sida vid sida. Även om min uppfattning är att den senare mer och mer trängs undan till förmån för Disney-tomten i alla fall i reklamkampanjer i tidingar och på teve.

Skrivet av Mattias Axelsson (uppdaterad 2018-12-09)

Källa:

Ehrensvärd, Ulla (1979) Den svenska Tomten Svenska Turistföreningens förlag

Restad, Penne L. (1995) Christmas in America: A History

Norlin, Arne (2012) Myten om tomten Arx förlag

The Claus that refreshes” www.snopes.com

Är jultomten en kristen eller en hednisk figur?

En Jenny Nyström-tomte

Kort svar: Jultomtens form och funktion är en blandning av olika influenser – både kristet och hedniskt. 

Ingen symbol bland våra högtider torde vara så komplex som jultomten. Ursprunget till den gestalt i vitt skägg och röda kläder som delar ut julklappar står att finna på en rad olika platser och i en rad olika tider. Och svaret på frågan om jultomten är kristen eller hednisk beror lite på vilket perspektiv man anlägger.

Till att börja med anser jag det vara värt att skilja på jultomtens form (hur han ser ut) och jultomtens funktion (vad han gör). Beroende på vilket perspektiv man använder får man lite olika svar på ursprungsfrågan.

Nasts jultomteJultomtens utseende varierar i hög grad mellan den anglosaxiska Santa Claus och den svenske jultomten. Dock har det under senare delen av 1900-talet blivit så att Santa Claus (kallad jultomten i Sverige) helt tagit över centralrollen på julafton även i Sverige.

Om vi alltså fokuserar oss på jultomten som vi lärt känna honom via USA så är han skapad så sent som i mitten av 1800-talet. Han är främst ett resultat av illustratören Thomas Nasts teckningar. År 1863 ritade Nast sin första Santa Claus och fortsatte sedan att utveckla honom som en dvärgliknande figur med rödbrusigt ansikte och vitt skägg klädd i ylle och en vit minkmössa med tofs.

Nast inspirerades framförallt av Clement C Moores dikt A visit from St Nicholas som bl.a. beskriver St Nicholas så här:

His cheeks were like roses, his nose like a cherry!
His droll little mouth was drawn up like a bow
And the beard of his chin was as white as the snow;

I Sverige är det främst Jenny Nyström som skapat bilden av jultomten. Men som jag nämnt är hennes tomtar inte så framträdande vad gäller själva klapputdelandet på julafton, utan finns snarare som motiv på julkort och som julprydnader. Om vi jämför jultomtens utseende med hur St Nikolaus porträtterats innan jultomten fick sin form på 1800-talet så är det formmässigt mycket få likheter mellan jultomten och St Nikolaus. St NikolausFrån ett formmässigt perspektiv är alltså påståendet att jultomten skulle vara en kristen symbol mycket vagt underbyggt. Likväl har dagens jultomte få utseendemässiga likheter med folktrons tomte.

Om vi istället fokuserar på jultomtens funktion – att dela ut julklappar – så är den kristna kopplingen tydligare. Men det är å andra sidan den hedniska också. Bruket att ge gåvor till barnen i juletid går bl.a. tillbaka på att det i klosterskolorna delades ut gåvor den 6 december vilket var både avslutningsdag och helgonet St Nikolaus dag. Då klädde en munk ut sig till helgonet och gav gåvor till de snälla barnen och bannor till de som varit stygga. Med sig hade han en djävulsfigur som liknade en bock.

När Luther och reformationen drog fram över norra Europa var helgonen en sak som skulle bort. St Nikolaus var svår att bli av med eftersom traditionen som knutits till hans dag var en trevlig sådan. Därför försökte man flytta gåvoutdelandet till julafton och när man lyckats med detta ersattes helgonet med ett Jesusbarn (Kinkenjes).

I Sverige slog aldrig St Nikolaus igenom som gåvoutdelare. Redan under katolsk tid fick han konkurrens av Jesusbarnet. I Sverige levde dock St Nikolaus djävulfigur kvar som julbock och det var denne som till en början fick dela ut julklapparna i Sverige när dessa blev vanliga i överklassen på 1700-talet. Under 1800-talet ersattes julbocken som klapputdelare av den delvis nyskapade jultomten (ordet jultomte är för övrigt använt första gången 1864).

Så ur ett svensk perspektiv så är även jultomtens funktion svår att utan motsägelse härleda vare sig till enbart kristen tradition eller till folktro. Som ett svar på frågan jag ställer i rubriken så kan man säga att jultomten är varken kristen eller hednisk eller kanske egentligen både och. Symboler har nämligen aldrig någon betydelse i sig. Symbolerna har bara den betydelse som vi ger dem. Och få skulle väl idag anse att jultomten idag är särskilt kristen.

Källa:  Ehrensvärd, Ulla (1979) Den svenska Tomten Svenska Turistföreningens förlag