Profilbild för Okänd

Vilken Markus har gett namn åt 25 april?

Kort svar: Den Markus som fått ge namn åt 25 april är evangelisten Markus.

Den kristna Bibeln består av fyra evangelier (Matteus, Markus, Lukas och Johannes). Det äldsta av de fyra är brukar man räkna Markusevangeliet som. Det ska ha nedtecknats runt år 70 e.Kr.

Enligt en äldre tradition är det evangelisten Markus som författat texten. Markus stod nära Jesus lärjunge Petrus och ska även ha följt med Paulus på några av dennes resor kring Medelhavet. Alla dessa historier är givetvis svåra att bekräfta, men Markus fick åtminstone sin helgondag den 25 april eftersom han ska ha dött martyrdöden år 68.

I Sverige var Markusdagen helgdag fram till reformationen och den helgdagsreduktion som gjorde 1571.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-04-13)

Källa:  MacRory, Joseph. ”St. Mark.” The Catholic Encyclopedia. Vol. 9. New York: Robert Appleton Company, 1910. 13 Apr. 2021

Profilbild för Okänd

Vilka helgdagar avskaffades 1571?

Kort svar: 1571 års kyrkoordning avskaffade c.a. 30 helgdagar, främst olika typer av helgondagar.

Under senmedeltiden Sverige var närmare hundra av årets dagar helgdagar i Sverige. Exakt vilka dagar som var helgdagar är berodde av stift. Det dagar som gemensamt var helgdag i hela landet påskhelgen, pingsthelgen, julhelgen, Mariadagarna och apostladagarna och flera helgondagar.

Almanacka från 1592

I samband med reformationen beslutades att man skulle avskaffa flertalet av helgdagarna. Det var 1571 års kyrkoordning som formellt avskaffade bl.a. alla helgondagar. Enligt Göran Malmstedts gedigna genomgång i boken Helgdagsreduktionen: övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 är det följande dagar som avskaffas:

Alla dagarna som avskaffades var dock inte helgdagar i samtliga stift. Trots att många helgondagar togs bort var det fortfarande många helgdagar som firades: Kristusdagarna – jul, nyår, trettondagen, påsk, Helga torsdagh (alltså Kristi himmelsfärd) pingst samt Transfigurationis (alltså Kristi förklarings dag), de flesta Mariadagarna, apostladagarna, Johannes döparens dag samt mickelsmäss och allhelgonadagen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-04-05

Källor: Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Profilbild för Okänd

Varför äter vi lax till påsk?

Kort svar: Laxen finns med på påskbordet eftersom den var tillgänglig att fisk och bereda under våren då påsken inföll.

Traditionellt har påsken inte varit en stor mathögtid i Sverige. Eftersom påsken inföll under en period på våren då det var långt sedan senaste skörden och senaste slakten var förråden inte i närheten lika välfyllda som kring jul. Därför åt man ofta det som fanns tillgängligt – ägg och fisk.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är image-1.png
Lax

Laxen var möjlig att fiska i åar och kunde därefter tillredas antingen genom gravning eller rökning. Eftersom den var möjlig att fiska i mars och april då påsken infaller blev den också bra att använda som påskmat. På långfredagen, som var fastedag, kunde det serveras gravad lax och saltad sill eller salt laxrygg med korint- eller kaprissås till. När det sedan blev påskafton bytte laxen smak och man serverade den rökt, men även rökt kolja och sik förekom.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-23

Källor: ”Påskens mat förr och nu” av Richard Tellström (2018-03-16)

”Varför äter vi ägg, lamm och lax nu i påsk?” Sydsvenskan 2018-03-29

Profilbild för Okänd

Vad är skillnaden mellan julmat och påskmat?

Kort svar: Även om det finns likheter mellan julens och påskens mat är skillnaderna att julmaten mer handlar om olika typer av kötträtter, medan påskmaten i större utsträckning fokuserar på fisk.

När man i olika undersökningar låtit svenskar rangordna vilken mat som är viktigast till jul respektive påsk finns det några rätter som är lika. Den inlagda sillen hamnar högt upp både bland julbordets och på påskbordets favoriter. Dessutom är såväl julmust respektive påskmust som julöl och påsköl populära drycker som liknar varandra.

Kring övriga favoriter finns det också tydliga likheter men den slående skillnaden är att de rätter som kommer i topp på julbordet är kötträtter – julskinka, köttbullar och prinskorv samt varm Janssons frestelse. På påskbordet däremot är det fisk och ägg som toppar – kokta ägg och olika typer av lax, samt givetvis den inlagda sillen (som ju också finns på julbordet).

Påskmat

Nu ska det sägas att laxen och äggen även finns med på de flesta topplistor kring julmat och på motsvarande sätt finns köttbullar, prinskorv och Janssons frestelse (dock inte påskskinka) med på påskens topplistor. Skillnaden är att de då hamnar längre ner.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-04-01)

Profilbild för Okänd

När slutade skärtorsdagen att vara röd dag?

Kort svar: Skärtorsdagen var röd dag fram till kalendereformen 1772.

Numera är skärtorsdagen en vanlig svart dag i almanackan. Det betyder att man inte automatiskt har ledigt eller kan jobba halvdag, det är antingen upp till lokala avtal eller kollektivavtal at avgöra om man kan vara extra ledig dagen före helgdag.

skärtorsdag | Högtider och traditioner

Skärtorsdagen firas ju inom kristendomen till minne av Jesus sista måltid med sina lärjungar och ordet ”skär” syftar på att Jesus tvättade (renade) lärjungarnas fötter. Fram till den stora kalenderreformen 1772 var skärtorsdagen också en helgdag i den svenska almanackan. När Gustav III rensade bort en rad helgdagar, bla. tredjedag och fjärdedag jul, tredje– och fjärdedag påsk, tredje och fjärdedag pingst och Marie besökelsedag blev också skärtorsdagen av med sin helgdagsstatus och har inte fått tillbaka den sedan dess.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-04-01)

Källor:  Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm: LT Förlag

Profilbild för Okänd

Vad åt man för mat på långfredagen förr?

Kort svar: På långfredagen åt man traditionellt salt fisk eftersom det var en fastedag och saltet skulle påminna om Jesus lidande på korset.

Långfredagen är den dag då Jesus avrättas på korset enligt kristen tradition. Namnet långfredag kommer av att det ska vara en lång dag präglad av allvar och stillhet. Fram till 1969 var t.ex. offentliga nöjestillställningar förbjudna i Sverige.

Den mat man åt på långfredagen har också sitt ursprung i att det är en dag till minne av Jesus lidande på korset. Richard Tellström:

Historiska påskrätter var annars salt fisk och av tradition serverades den på långfredagen, en kristen fastedag. Rätter var gravlax och salt sill men också salt laxrygg kunde servas med korint- eller kaprissås.

Den salta fisken skulle vara en påminnelse om att ”Jesus törst på korset”. Längre tillbaka i tiden åt man kokt fisk i olika soppformer, eftersom långfredagen fortfarande räknades som fastedag då inget kött fick spisas.

Torkad fisk

I en artikel från SvD 1922 beskrivs traditionen så här:

Det [är] mycket klokt att många personer ännu håller fast vid gammal tradition och till långfredagsmiddag äta stekt griljerad laxrygg med korint- eller kaprissås.

Att det blev just lax hänger också samman med att fisken var tillgänglig att fiska på våren, när förråden började tömmas efter en lång vinter och lång tid gått sedan senaste skörden.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-31

Källor: ”Påskens mat förr och nu” av Richard Tellström (2018-03-16)

”Från torg, hallar och bodar” SvD 1922-04-15

Profilbild för Okänd

När är dymmelonsdagen 2026?

Kort svar: Dymmelonsdagen är onsdagen före påskdagen. År 2026 infaller dymmelonsdagen 1 april.

Den kristna påskfastan börjar med askonsdagen och löper hela vägen till påskhelgen. Från onsdagen i stilla veckan går fastan in i sitt allvarligaste skede. Under katolsk tid, när fastan togs på större allvar i Sverige, så lades allt arbete ner på onsdagen för att ligga nere till och med påskafton.

Onsdagen i stilla veckan kallas för dymmelonsdagen. Namnet dymmelonsdag kommer av att man virade in kyrkklockornas metallkläppar i tyg eller ersatte dem med trästavar. Troligtvis härstammar ordet dymmel från det fornordiska dymbil som betyder stum (jämför med engelskans dumb). Dymmel lever kvar i vissa dialekter i just orden dymbel eller dymling, som båda betyder träplugg.

1024px-KyrkklockaMaglarpsNyaKyrka

Dymmelonsdagens datum är beroende av påskens datum. När påsken är sen så är dymmelonsdagen sen. Dymmelonsdagen kan infalla som tidigast 18 mars och som senast 21 april (vilket den kommer att göra ex 2038)

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-31

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (2006) Årets festdagar Stockholm:Carlssons Bokförlag

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Profilbild för Okänd

Vilken mat är viktigast för svenskar till påsk?

Kort svar: Ägg, lax och inlagd sill är de viktigaste rätterna för svenskar till påsk.

Påskens mat är i Sverige mer sparsmakad än julens frosseri i kött och mer inriktad på fisk, men har fler rätter än midsommarbordet. Historiskt har påsken inte varit en stor mathögtid – ägg och olika typer av fisk var det som brukade förekomma. Äggen och fisken, i form av lax och sill, är rätter som numera är populära.

Påskmat

Sifo undersökte 2019 vad svenska folket ansåg som viktigast på påskbordet.

  1. Ägg (31 procent)
  2. Sill (22 procent)
  3. Påskmust (11 procent)
  4. Lax (9 procent)
  5. Köttbullar (9 procent)
  6. Lamm (3 procent)
  7. Påsköl (3 procent)
  8. Prinskorv (2 procent)
  9. Snaps (2 procent)

När Svensk handel i sin årlig undersökning 2019 frågade svenskar vilket som var viktigast på påskbordet (tre alternativ kunde väljas) framom följande lista.

  1. Ägg – (52 procent)
  2. Sill – (30 procent)
  3. Lax – (18 procent)
  4. Köttbullar – (17 procent)
  5. Janssons frestelse – (17 procent)
  6. Prinskorv – (8 procent)
  7. Lamm – (8 procent)

Coop använde 2018 Demoskop för att ta reda på vad svenskar föredrog på påskbordet.

  1. Ägg (73 procent)
  2. Påskmust (52 procent)
  3. Inlagd sill (51 procent)
  4. Lax (47 procent)
  5. Köttbullar (41 procent)
  6. Potatis (36 procent)
  7. Påskgodis (32 procent)
  8. Prinskorv (30 procent)
  9. Janssons frestelse (25 procent)
  10. Snaps (19 procent)

Svensk Handels påskundersökning 2024 ger snarlika resultat:

  1. Ägg (64 procent)
  2. Sill (34 procent)
  3. Lax (29 procent)
  4. Köttbullar (28 procent)
  5. Efterrätt/godis (25 procent)
  6. Janssons frestelse (18 procent)
  7. Prinskorv (16 procent)
  8. Lamm (11 procent)
  9. Räkor (11 procent)
  10. Skinka (8 procent))

Det som är återkommande är att ägg, sill, lax, påskmust och även köttbullar, prinskorv och Janssons frestelse är återkommande bland de populäraste rätterna på påskbordet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-23

Källor: ”Påskens mat förr och nu” av Richard Tellström (2018-03-16)

”Påskbordets 9 viktigaste rätter” elle.se 2019-04-14

”Ägg ohotad favorit på påskbordet” coop.se 2018-03-23

”Svensk Handels påskrapport 2019”

”Svensk Handels påskprognos 2024”

Profilbild för Okänd

När började man med påskkort i Sverige?

Kort svar: De första påskkorten kom till Sverige i slutet av 1800-talet.

Vykort och julkort blev populära i Sverige under 1800-talet. Från Tyskland importerades också bruket att skicka påskkort, inte sällan med den från just Tyskland importerade påskharen som motiv. De äldsta beläggen för påskkort som jag har funnit är från annonser från 1884. Senare kom även pingstkort.

Nerikes Allehanda1884-03-28

Motiven på de svenska påskkorten kom att bli ägg, kycklingar, höns och påsktuppen. Påskkärringar var också populära symboler.

Glad påsk. Kyckling och förgätmigej.
Avstämplat Stockholm 22/4 1905. Porto 5 öre.

I början av 2000-talet skickades flera miljoner påskkort, men trenden är att det har minskat kraftigt därefter. Istället används sociala medier för att önska ”Glad påsk!”

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-30

Källor: ”Påskkort” postmuseum

”Allt fler skickar påskkort” Sydsvenskan 2003-04-12

”Påskkortens tid är förbi” Arbetarbladet 2010-04-01

Profilbild för Okänd

Varför heter det påsklilja?

Kort svar: Att det svenska namnet på blomman Narcissus pseudonarcissus blivit påsklilja beror troligen på att den blommade kring påsk i sydligare länder och att namnet därefter lånats in till svenskan.

Den blomma som tydligast förknippas med påsken och som dessutom eventuellt bidragit till att vi förknippar påsken med färgen gul är påskliljan. Men varför heter påskliljan som den gör då den i naturligt tillstånd inte alls med säkerhet kan blomma kring påsk?

Men ändå är träffbilden i landet som helhet för gles för att man på dessa grunder skulle vänta sig att blomman i Sverige skulle uppkallas just efter påsken.

Enligt SAOB är det tidigaste belägget för ordet påsklilja som en benämning på arten Narcissus pseudonarcissus från Carl von Linné 1748.

påskliljor

Men redan på 1500-talet har danskarna skrivit om ”paaskelilier” och det går att härleda ordet söderut i Europa.

De påskinspirerade namnen bör ha sitt ursprung i rent deskriptiva uttryck från områden där man kan vänta sig att växtens blomning ofta sammanfaller med påsken, alltså Tyskland, Belgien, Nederländerna och kanske södra Danmark.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-30

Källa: ”Klimat, religion och tolkningen av en blomma – Fallet Narcissus pseudonarcissus” av Mats Mobärg, docent i engelska