Kort svar: Den Markus som fått ge namn åt 25 april är evangelisten Markus.
Den kristna Bibeln består av fyra evangelier (Matteus, Markus, Lukas och Johannes). Det äldsta av de fyra är brukar man räkna Markusevangeliet som. Det ska ha nedtecknats runt år 70 e.Kr.
Enligt en äldre tradition är det evangelisten Markus som författat texten. Markus stod nära Jesus lärjunge Petrus och ska även ha följt med Paulus på några av dennes resor kring Medelhavet. Alla dessa historier är givetvis svåra att bekräfta, men Markus fick åtminstone sin helgondag den 25 april eftersom han ska ha dött martyrdöden år 68.
I samband med reformationen beslutades att man skulle avskaffa flertalet av helgdagarna. Det var 1571 års kyrkoordning som formellt avskaffade bl.a. alla helgondagar. Enligt Göran Malmstedts gedigna genomgång i boken Helgdagsreduktionen: övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 är det följande dagar som avskaffas:
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-04-05
Källor: Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.
Kort svar: Laxen finns med på påskbordet eftersom den var tillgänglig att fisk och bereda under våren då påsken inföll.
Traditionellt har påsken inte varit en stor mathögtid i Sverige. Eftersom påsken inföll under en period på våren då det var långt sedan senaste skörden och senaste slakten var förråden inte i närheten lika välfyllda som kring jul. Därför åt man ofta det som fanns tillgängligt – ägg och fisk.
Kort svar: Även om det finns likheter mellan julens och påskens mat är skillnaderna att julmaten mer handlar om olika typer av kötträtter, medan påskmaten i större utsträckning fokuserar på fisk.
När man i olika undersökningar låtit svenskar rangordna vilken mat som är viktigast till jul respektive påsk finns det några rätter som är lika. Den inlagda sillen hamnar högt upp både bland julbordets och på påskbordets favoriter. Dessutom är såväl julmust respektive påskmust som julöl och påsköl populära drycker som liknar varandra.
Kring övriga favoriter finns det också tydliga likheter men den slående skillnaden är att de rätter som kommer i topp på julbordet är kötträtter – julskinka, köttbullar och prinskorv samt varm Janssons frestelse. På påskbordet däremot är det fisk och ägg som toppar – kokta ägg och olika typer av lax, samt givetvis den inlagda sillen (som ju också finns på julbordet).
Nu ska det sägas att laxen och äggen även finns med på de flesta topplistor kring julmat och på motsvarande sätt finns köttbullar, prinskorv och Janssons frestelse (dock inte påskskinka) med på påskens topplistor. Skillnaden är att de då hamnar längre ner.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-04-01)
Kort svar: Skärtorsdagen var röd dag fram till kalendereformen 1772.
Numera är skärtorsdagen en vanlig svart dag i almanackan. Det betyder att man inte automatiskt har ledigt eller kan jobba halvdag, det är antingen upp till lokala avtal eller kollektivavtal at avgöra om man kan vara extra ledig dagen före helgdag.
Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-04-01)
Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm
Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.
Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm: LT Förlag
Den mat man åt på långfredagen har också sitt ursprung i att det är en dag till minne av Jesus lidande på korset. Richard Tellström:
Historiska påskrätter var annars salt fisk och av tradition serverades den på långfredagen, en kristen fastedag. Rätter var gravlax och salt sill men också salt laxrygg kunde servas med korint- eller kaprissås.
Den salta fisken skulle vara en påminnelse om att ”Jesus törst på korset”. Längre tillbaka i tiden åt man kokt fisk i olika soppformer, eftersom långfredagen fortfarande räknades som fastedag då inget kött fick spisas.
Torkad fisk
I en artikel från SvD 1922 beskrivs traditionen så här:
Det [är] mycket klokt att många personer ännu håller fast vid gammal tradition och till långfredagsmiddag äta stekt griljerad laxrygg med korint- eller kaprissås.
Onsdagen i stilla veckan kallas för dymmelonsdagen. Namnet dymmelonsdag kommer av att man virade in kyrkklockornas metallkläppar i tyg eller ersatte dem med trästavar. Troligtvis härstammar ordet dymmel från det fornordiska dymbil som betyder stum (jämför med engelskans dumb). Dymmel lever kvar i vissa dialekter i just orden dymbel eller dymling, som båda betyder träplugg.
Dymmelonsdagens datum är beroende av påskens datum. När påsken är sen så är dymmelonsdagen sen. Dymmelonsdagen kan infalla som tidigast 18 mars och som senast 21 april (vilket den kommer att göra ex 2038)
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-31
När Svensk handel i sin årlig undersökning 2019 frågade svenskar vilket som var viktigast på påskbordet (tre alternativ kunde väljas) framom följande lista.
Svensk Handels påskundersökning 2024 ger snarlika resultat:
Ägg (64 procent)
Sill (34 procent)
Lax (29 procent)
Köttbullar (28 procent)
Efterrätt/godis (25 procent)
Janssons frestelse (18 procent)
Prinskorv (16 procent)
Lamm (11 procent)
Räkor (11 procent)
Skinka (8 procent))
Det som är återkommande är att ägg, sill, lax, påskmust och även köttbullar, prinskorv och Janssons frestelse är återkommande bland de populäraste rätterna på påskbordet.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-23
Kort svar: De första påskkorten kom till Sverige i slutet av 1800-talet.
Vykort och julkort blev populära i Sverige under 1800-talet. Från Tyskland importerades också bruket att skicka påskkort, inte sällan med den från just Tyskland importerade påskharen som motiv. De äldsta beläggen för påskkort som jag har funnit är från annonser från 1884. Senare kom även pingstkort.
Nerikes Allehanda1884-03-28
Motiven på de svenska påskkorten kom att bli ägg, kycklingar, höns och påsktuppen. Påskkärringar var också populära symboler.
Glad påsk. Kyckling och förgätmigej. Avstämplat Stockholm 22/4 1905. Porto 5 öre.
I början av 2000-talet skickades flera miljoner påskkort, men trenden är att det har minskat kraftigt därefter. Istället används sociala medier för att önska ”Glad påsk!”
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-30
Kort svar: Att det svenska namnet på blomman Narcissus pseudonarcissus blivit påsklilja beror troligen på att den blommade kring påsk i sydligare länder och att namnet därefter lånats in till svenskan.
Den blomma som tydligast förknippas med påsken och som dessutom eventuellt bidragit till att vi förknippar påsken med färgen gul är påskliljan. Men varför heter påskliljan som den gör då den i naturligt tillstånd inte alls med säkerhet kan blomma kring påsk?
Men ändå är träffbilden i landet som helhet för gles för att man på dessa grunder skulle vänta sig att blomman i Sverige skulle uppkallas just efter påsken.
Enligt SAOB är det tidigaste belägget för ordet påsklilja som en benämning på arten Narcissus pseudonarcissus från Carl von Linné 1748.
påskliljor
Men redan på 1500-talet har danskarna skrivit om ”paaskelilier” och det går att härleda ordet söderut i Europa.
De påskinspirerade namnen bör ha sitt ursprung i rent deskriptiva uttryck från områden där man kan vänta sig att växtens blomning ofta sammanfaller med påsken, alltså Tyskland, Belgien, Nederländerna och kanske södra Danmark.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-30