Profilbild för Okänd

Varför är påsken gul?

Kort svar: Ingen vet egentligen varför påskens färg är gul, men det troligaste är att det finns en koppling till symboler som ägg, kycklingar och påskliljor samt till solen.

De två stora kristna högtiderna i Sverige – jul och påsk – är båda förknippade med en specifik färg, rött för julen och gult för påsken. Påskens gula färg har dock ingenting med kyrkan eller kristendomen att göra utan går troligare att härleda ur folklig tradition. Jonas Engman på Nordiska museet säger:

Det är säkert ingen slump [att påskens färg är gul], men vi vet inte riktigt varför det blev gult. Kanske har det med solen att göra, eller äggula. Det är ofta nationalromantiken som uppfinner mycket av det här

Det tråkiga svaret på frågan om påsken färg är helt enkelt att vi inte veta varifrån färgen kommer. Det finns såklart en rad symboler för påsken som har bidragit – kycklingar, ägget och påskliljorna.

Påskliljor

En annan hypotes handlar om att solens färg på något vis påverkat – ”att gult syftar på vårsolen, som lyser allt klarare och starkare på himlen vid denna tid på året”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-31

Källor:

”Sol, ägg och kycklingar – därför har påsken blivit gul” Hela Hälsingland 2016-03-24

”Påskens gula färg” svd.se 2015-04-15

Profilbild för Okänd

När inföll påskdagen 1818 i Sverige?

Kort svar: Påskdagen 1818 inföll i Sverige söndagen 29 mars.

Påskens datum har alltid varit en källa till förvirring. Grundregeln är att ”påskdagen är den första söndagen efter den första ecklesiastiska fullmånen som kommer på eller efter den kalendariska vårdagjämningen (som är bestämd till 21 mars).”

Under mer än hundra år hade Sverige dock sitt eget sätt att räkna påskens datum. Efterr förslag från astronomen Anders Celsius började man 1740 beräkna påsken astronomiskt (inte utifrån tabeller och med fixerad vårdagjämning som i övriga Europa), vilket gjorde att svensk påsk under vissa år inföll på helt andra datum än den övriga kristna världen, t.ex. inföll påskdagen 1742 redan den 14 mars.

Ett annat exempel är påsken 1818 som i Sverige inföll 29 mars men i den övriga kristna världen – 22 mars – alltså på tidigast möjliga datum. Skillnaden beror på att Sverige utgick från den astronomiska fullmånen, som syntes söndagen 22 mars och därmed blev påskdagen nästföljande söndag. Men i övriga världen använde man den ecklesiastiska fullmånen som inföll lördag 21 mars och därmed blev nästföljande dag påskdag i resten av den kristna världen.

Mariestads Weckoblad 1818-03-28

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-03-30)

Källor:  Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen av Lars Olof Lodén

Nordisk familjebok (1889). Uppslagsord: påsk

”Anomalous Easter Sunday Dates in Sweden and Finland”

”Datum 1818” itu.se

”Full moon march 1818”

Profilbild för Okänd

När inföll påskdagen 1943?

Kort svar: Påskdagen 1943 inföll 25 april.

Påskens datum varierar från år till år beroende på när påskfullmånen infaller. Vissa år är den tidig och vissa år infaller påskhelgen sent i april. Ett år då påsken inföll så sent som den överhuvudtaget kan infalla var krigsåret 1943.

snip_20180214204340

DN:s förstasida påskdagen 25 april 1943.

Att påsken 1943 var så sen beror på att påskfullmånen detta år inföll 18 april, vilket var en söndag. Den därpå följande söndagen blev sedan påskdagen. Även påsken 2019 var påskfullmånen den 18 april men då var det på torsdagen vilket fick till följd att påskdagen istället inföll 22 april. Nästa gång som påsken infaller så sent som 25 april blir påsken 2038.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-03-30)

Källor:  Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen av Lars Olof Lodén

List of Easter Sunday dates

Profilbild för Okänd

Vilket datum är påskdagen 2038?

Kort svar: Påskdagen 2038 infaller 25 april, vilket är det senaste datum som påsken kan infalla på.

Påskens datum varierar från år till år – vissa år är den tidig (som t.ex. påsken 2008) och vissa år är den sen. Det absolut senaste som påskdagen kan infalla är 25 april. Att påsken infaller så sent som 25 april är mycket ovanligt, det inträffar i snitt en gång varje århundrade. Senaste gången var 1943 och nästa gång det inträffar är 2038.

Att påsken 2038 är så sen beror på att påskfullmånen 2038 infaller 18 april, vilket är en söndag. Den därpå följande söndagen är sedan påskdagen. Även påsken 2019 var påskfullmånen den 18 april men då var det på torsdagen vilket fick till följd att påskdagen istället inföll 22 april.

Almanacka för april 2038,

Skrivet av Mattias Axelsson, författare och gymnasielärare i samhällskunskap, religion och historia (2021-03-30)

Profilbild för Okänd

När börjar ramadan 2021 i Sverige?

Stötta Svenska högtider på Patreon.

Kort svar: Fastemånaden ramadan börjar (troligen) den 13 april och håller på till 12 maj.

Att fasta är en av de fem pelarna i islam. Fastan sker under månaden ramadan och avlutas med festen eid al-fitr. Eftersom den muslimska kalendern är en ren månkalender – en månad är tiden från en nymåne till nästa – så skiljer den sig från den gregorianska som är en ren solkalender.

De två olika sätten att beräkna månaderna gör att ramadan infaller vid olika datum varje år i den svenska kalendern. Varje år flyttas ramadan cirka elva dagar bakåt. För 2021 innebär det att ramadan startar 13 april och håller på till och med 12 maj.

silhuett, man, bön-, tempel, ramadan, masjid, islamisk, shikh, be, fasta, quran, dyrkan, sheikh, Shaikh, schejk, salah, solnedgång, himmel, orange färg, natur, arkitektur, religion, resmål, skönhet i naturen, tro, byggd struktur, människor, plats för dyrkan, kommunikation, andlighet, torn, män, utomhus, byggnad exteriör, spira, global kommunikation, 2K

En sak som komplicerar saken ytterligare är att de flesta muslimer i världen utgår ifrån att det är den astronomiska nymånen som ska siktas för att en ny månad ska anses ha börjat, inte den kalendariska som kristna påskfirare använder.

Eftersom det ibland kan vara svårt att se nymånen i Sverige på sommaren brukar många muslimer utgå ifrån när nymånen siktas i Mecka. Ramadan 2021 förväntas alltså börja 13 april, men eftersom det muslimska dygnet börjar vid solnedgång så blir det i praktiken på kvällen 12 april.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-03-30)

Källor:

”Islamic calender”

”Saudi Arabia announces first day of Ramadan 2021”

Profilbild för Okänd

Vem har namnsdag 25 mars?

Kort svar: 25 mars är en av sex dagar i den svenska almanackan som saknar namnsdag.

Fram till 1953 var 25 mars alltid jungfru Marie bebådelsedag – alltså den dag nio månader före jul då Maria fick budskap av ängeln Gabriel att hon var havande. Tillsammans med ytterligare fem dagar (bl.a. nyårsdagen och allhelgonadagen) saknade 25 mars en namnsdag och i almanackan stod det helt enkelt ”Marie bebådelsedag”.

Ur Sveriges statskalender 1925

Sedan jungfru Marie bebådelsedag som helgdag flyttats till närmast liggande söndag står ”Marie bebådelsedag” kvar på 25 mars utan någon namnsdag. Och det är dessutom 25 mars som är våffeldagen.

Skrivet av Mattias Axelsson, författare och gymnasielärare i samhällskunskap, religion och historia (2021-02-09)

Profilbild för Okänd

Vilka dagar saknar namnsdag i den svenska almanackan?

Kort svar: Sex dagar saknar egen namnsdag i den svenska almanackan – nyårsdagen (1 januari), kyndelsmässodagen (2 februari), Marie bebådelsedag (25 mars), Johannes döparens dag (24 juni), allhelgonadagen (1 november) och juldagen (25 december). Därtill saknar skottdagen som infaller vart fjärde år namnsdag.

De flesta dagar i den svenska almanackan har ett eller två namn på sitt datum (trettondagen är den enda som har tre namn). Bruket att fira namnsdagar kommer av den katolska traditionen att fira helgon på deras dödsdag. Därför har t.ex. Jakob namnsdag 25 juli, Olof namnsdag 29 juli och Klemens namnsdag 23 november.

Under 1700- och 1800-talet gjordes förändringar i den svenska almanackan. Som exempel kan nämnas att det dåvarande kronprinsparet 1827 ville att deras barn (om det blev en flicka) skulle heta Emma och då blev 23 juli namnsdag för just Emma. På samma sätt är det med Oscar den 1 december. Namnet fördes in i almanackan 1812 eftersom den nyvalde nyvalde svenske kronprinsen Karl Johans son hette just Oscar.

Vilka har namnsdag på trettondagen? | Högtider och traditioner
Utdrag ur almanacka i januari 1877.

Det finns dock sex dagar i almanackan som saknar namnsdag:

Dessutom saknar skottdagen 29 februari namnsdag.

Skrivet av Mattias Axelsson, författare och gymnasielärare i samhällskunskap, religion och historia (2021-02-09)

Källa: ”Namnsdagar i Sverige” Institutet för språk och folkminnen (31 mars 2020)

Profilbild för Okänd

Vad är ”traditionell påskmat”?

Kort svar: När Sverige var ett jordbrukssamhälle var påsken ingen stor mathögtid, men ägg och olika typer av fisk var det som brukade förekomma.

Julen är den stora mathögtiden även historiskt i Sverige. Påsken däremot infaller under en period då det ofta var ganska tomt i gårdens förråd. Skörd och slakt låg åtminstone ett halvår bak i tiden och det skulle dröja innan det var möjligt att börja fylla förråden igen. Påsken var alltså inte någon större mathögtid före förra seklet.

Om man ska hitta någon mat som var ”traditionell påskmat” kan vi ändå identifiera ägg och fisk. Åtminstone i södra Sverige hade hönorna börjat värpa de första våräggen, i alla fall om påsken inte var väldigt tidig. Under fastan, som iakttogs noga så länge Sverige var katolskt, fick man inte äta av äggen men vid påskhelgen var det igen fritt fram.

Rökt lax

Fisken var tillgänglig året runt vilket gjorde den lämplig som påskmat. På långfredagen, som var fastedag, kunde det serveras gravad lax och saltad sill eller salt laxrygg med korint- eller kaprissås till. När det sedan blev påskafton bytte laxen smak och man serverade den rökt, men även rökt kolja och sik förekom.

Det är sedan under 1900-talet som den moderna påskmaten successivt börjar introduceras. Runt andra världskriget försöker man lansera påskskinka och även påskmust kommer däromkring. Under andra halvan av förra seklet tillkommer smårätter från julbordets smörgåsbord – ex. inlagda sillar (som introducerades redan under mellankrigstiden), prinskorv, köttbullar och Janssons frestelse.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-03-23

Källa: ”Påskens mat förr och nu” av Richard Tellström (2018-03-16)

Profilbild för Okänd

Vad är bullmåndagen?

Kort svar: Bullmåndagen eller bullamåndagen är en sydsvensk benämning på måndagen i fastlagen, dagen före fettisdagen.

Fastlagen är de tre dagar som ligger för påskfastan och då man ska förbereda sig inför den försakelse som fastan innebär.

Fastlagssöndagen inleder fastlagen och fettisdagen avslutar, däremellan ligger en måndag som har lite olika namn – blåmåndagen (ett namn har överförts till stilla veckan) och bullmåndagen är de två vanligaste. Enligt ne.se är bullmåndagen:

en sydsvensk benämning på måndagen i fastlagen, dagen före fettisdagen.

Benämning bullmåndag eller bullamåndag är en rest från den tid då landskapen i södra Sverige var danska. I Skåne är det av tradition måndagen som är den stora festdagen. I sin bok Matkultur i Skåne skriver Nils-Arvid Bringéus:

Fastlagsmåndagen [var] den egentliga festdagen i den skånska fastlagen. Det var en fridag både för landsbygdens tjänstefolk och städernas hantverkare.

Under måndagen ordnades fastlagsgillen och då serverades det fastlagsbullar. Då var det brukligt att drängarna köpte bullar till pigorna.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-02-13

Källor: Bringéus, Nils-Arvid (1981) Matkultur i Skåne

Källa: ”bullmåndag” ne.se

Profilbild för Okänd

Vad är fastlagsris?

Kort svar: Fastlagsris var från början en tradition att på skoj piska varandra under fastlagen. Under 1800-talet började man pynta riset och under 2000-talet har det nästan försvunnit.

Förutom att äta fläsk och fastlagsbullar har riset varit en tradition förknippat med fastlagen sedan åtminstone 1600-talet. Fastlagsriset var oftast av björk och traditionen bjöd att man på skämt piskade varandra med det under själva fastlagen. Nordisk familjebok från 1907 beskriver det som en sed som då fortfarande förekom:

Fastlagsris, späda grenar, vanligen af björk, med hvilka man numera på lek under fastlagen (särskildt
fettisdagen) piskar hvarandra.

En artikel i Svenska Dagbladet från 1901 beskriver det istället fastlagsris som något:

man sätter här och där på bordet vid middagsbjudningar sedan man placerat några röda, blå och gula fjädrar i toppen

Under förra seklets första årtionden användes ”fastlagsris” omväxlande för ris man hade som prydnad och ris som man använde för att skämtsamt slå på varandra. När Els Beskow 1909 skulle illustrera fettisdagen var det barn som hade fjäderprydda ris i händerna, troligen på väg för att risa någon.

Fastlagsriset fortsatte vara en del av den svenska traditionen under stora delar av 1900-talet och det är egentligen först under slutet av seklet som fastlagsriset börjar försvinna och ersättes med påskriset. Enligt Swahn började man runt huvudstaden med påskris eftersom:

de i stockholmstrakten vanliga, inomhusdrivna och odekorerade påskrisen övertog fastlagsrisens pynt i form av mångfärgat dun.

Under hela 1900-talet finns det gott om annonser och artiklar i SvD om fastlagsris.

SvD 1966-02-19

Fastlagsris förekommer fortfarande på enstaka platser men numera är det ganska sällsynt. En torghandlare i Stockholm säger till SvD 2009:

Förr var det fastlagsris över halva torget, nu är det annat som gäller.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-02-10

Källor: SvD 1901-02-21

SvD 2009-04-09

”fastlagsris” ur Nordisk familjebok (1907)

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Bromma : Ordalaget