Profilbild för Okänd

Vem lanserade hembakatdagen?

Kort svar: Den var tidningen ”Hembakat” som 2014 lanserade 6 maj som hembakatdagen.

Många bakverk har sin egen dag i Sverige – kladdkakans dag (7 november), kardemummabullens dag (15 maj), chokladbollens dag (11 maj) och kanelbullens dag (4 oktober) är bara några exempel. Även hembakat har sin egen dag, den 6 maj.

Det var tidningen Hembakat som 2014 lanserade 6 maj som just ”hembakatdagen”. På sin facebook-sida skrev de:

Tisdagen den 6 maj uppmanar vi alla att bjuda på hembakat! Finns det något bättre sätt att uppmärksamma en vän eller kollega på än med en rejäl dos hembakad kärlek? Det tycker inte vi, så fira Hembakatdagen med oss!

Några dagar senare uppmärksammas den nyinstiftade dagen i Västerbottenskuriren. Därefter har den blivit som många andra temadagar i Sverige – den uppmärksammas i viss mån på sociala medier och i vissa notiser i massmedia.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-05-05

Källor: Hembakat på Facebook (läst 2021-05-05)

Profilbild för Okänd

När blev 5 maj ”internationella kebabdagen”?

Kort svar: Första gången som 5 maj omnämns som internationella kebabdagen i Sverige är på en Facebook-sidan 2012.

Under det senaste årtiondet har fler och fler dagar fått olika teman, gärna kopplade till mat – bl.a. kardemummabullens dag (15 maj) och chokladbollens dag (11 maj). Sedan tidigare har bl.a. ostkakans dag (14 november) och kanelbullens dag (4 oktober) funnits. Drivande i den här processen har sidan temadagar.se varit. Om dagen finns där är sannolikheten stor att den kommer att få spridning i massmedia och på sociala medier. Troligen är det så det gått till när 5 maj blev ”internationella kebabdagen”.

Först ska det dock påpekas att 5 maj inte är något internationellt datum för att firar kebaben. Det finns i olika länder olika dagar som kebab uppmärksammas och utifrån vad jag hittat så är det bara i Sverige som 5 maj kallas ”internationella kebabdagen”.

Bild

Första gången som 5 maj uppmärksammas som internationella kebabdagen är 2012 på en Facebook-sida med just namnet ”internationella kebabdagen”. Sidan startades i november 2011 av en kille som heter Peirao Faraj. Att han valde 5 maj beror på att det var hans födelsedag. Efter att sidan startats tar temadagar.se upp ”internationella kebabdagen” i sin kalender 2013 och därefter skriver bl.a. Aftonbladet om dagen i en uppräkning av olika dagar.

Efter att dagen fått sin plats i Temadagars kalender får den återkommande uppmärksamhet i massmedia och sociala medier.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-05-05

Källor: ”Internationella kebabdagen” Facebook (läst 2021-05-05)

Arkiverad kopia av Temadagar.se från 2013-10-18

”Rekordmånga anledningar att fira” Aftonbladet 2013-09-29

Profilbild för Okänd

Vad är Henriksdagen 19 januari?

Kort svar: Den 19 januari är biskop Henriks dag och ibland har det räknats som att halva vintern har varit då.

Under den katolska medeltiden var flertalet helgondagar också helgdagar i den svenska kalendern. I Linköpings och Åbo stift räknades biskop Henriks dag den 19 januari som helgdag. Så här beskrivs Henrik i Svenskt Biografiskt lexikon.

Enligt legenderna kommer H[enrik] från England, blir biskop i Uppsala och deltager i Eriks härtåg-korståg till Finland. Under sitt arbete att uppbygga och befästa den kristna kyrkan i Finland blir han dräpt. Då dråpsmannen sliter av honom hans huvudbonad och sätter den på sitt eget huvud, växer den fast. 

Att han dräps i Finland gör att hans dag har firats extra mycket just där, men då istället den 20 januari.

Biskop Henrik

I flera folkliga traditioner var det på Henriksmäss, även kallad Hindersmässa, som halva vintern skulle ha förlupit. Det finns även andra dagar som konkurrerar om att räknas som midvinterdagen, t.ex. Pauli omvändelse – 25 januari (numera ibland kallat halvsnödagen) och kyndelsmässodagen – 2 februari.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-05-03

Källa: Henrik den helige, urn:sbl:12878, Svenskt biografiskt lexikon (art av Toni Schmid), hämtad 2021-05-03.

Profilbild för Okänd

Varför var 25 januari helgdag förr?

Kort svar: Fram till 1772 var 25 januari helgdag i Sverige eftersom det var aposteln Paulus omvändelse till kristendomen.

Fram till 1772 var de olika apostladagarna helgdagar i Sverige. Det gällde t.ex. Mattias-dagen den 24 februari, Jakob den 25 juli och Tomas – 21 december. En person som inte tillhörde Jesus ursprungliga apostlar är Paulus, men eftersom han också kallas apostel i Bibeln har flera av årets dagar kopplats till honom och varit helgdagar just som apostladagar.

Dels har vi 29 juni då både Petrus och Paulus har apostladag och dels 25 januari som kallats ”Pauli omvändelse”. ”Pauli omvändelse” syftar på en berättelse i Apostlagärningarna där Saul möter Jesus i en uppenbarelse om omvänds till kristendomen.

Pauli omvändelse (Michelangelo)

Som många helgdagar så var ”Pauli omvändelse” förknippat med väderfenomen. Sigfrid Svensson skriver i Bondens år:

I övre Sverige är i övrigt Paulusdagen (25 januari, min anm.) den första dagen på året, då man tänkt sig att vintern skulle vara halvgången. Då vänder sig björnen i sitt ide och lika mycket snö skall falla efter som före Paulus.

Av någon anledning har dagen på senare tid börjat att kallas ”halvsnödagen”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-05-03

Källor:

Bondens år (1978) av Sigfrid Svensson

Profilbild för Okänd

Vilken dag infaller sextio dagar efter påsk?

Kort svar: Torsdagen sextio dagar efter påsk infaller Kristi lekamen, vilket var en helgdag i Sverige fram till 1571.

Efter påskdagen följer en rad helgdagar som firas och har firats i Sverige genom historien. De dagar som fortfarande finns med i den svenska kalendern är givetvis Kristi himmelsfärdsdag (torsdagen 39 dagar efter påsk), pingstdagen (söndagen femtio dagar efter påsk) och oftast även Heliga trefaldighets dag (söndagen efter pingst).

En helgdag som firades under medeltiden men som försvann i och med helgdagsreformationen 1571 var ”Kristi lekamen” eller ”Corpus Christi”. Så här förklarar NE bakgrunden:

Högtiden uppkom i Liège i början av 1200-talet inom en ny nattvardsfromhet, där tillbedjan av den invigda hostian utanför mässan spelade en viktig roll.

Hostian är ett annat ord för nattvardsbrödet som i katolsk kristendom är Jesus kropp rent bokstavligt. Kristi lekamen firades i Sverige på torsdagen efter Heliga Trefaldighets dag, alltså sextio dagar efter påskdagen.

Sedan reformationen är det inte längre en helgdag i Sverige, men inom svenska katolska kyrkan firar man dagen efterföljande söndag.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-05-03

Källa: uppslagsord: ”Corpus Christi” ne.se (läst 2021-05-03)

Profilbild för Okänd

Vilken helgdag inföll 3 maj?

Kort svar: Fram till 1571 inföll var 3 maj helgdag eftersom korsmässan (en av två) inföll detta datum.

Under den svenska medeltiden var uppemot en tredjedel av alla dagar på året helgdagar – apostladagar, helgondagar, Mariadagar och Kristusdagar. Därtill fanns ytterligare några helgdagar – bl.a. gångdagarna och korsmässorna.

Korsmässan firades vid två tillfällen (3 maj och 14 september). Den 3 maj handlade det om att fira en händelse som ska ha utspelat sig år 326 då kejsare Konstantins mor Helena ska ha hittat Jesus kors vid en utgrävning. Händelsen kallas för ”korsets återfinnande”.

Till korsmässan 3 maj fanns en rad minnesregler för jordbruket – särskilt i västra Sverige. n. En minnesregel från Halland säger: ”Den som inte är rädd för korsmässoveckan eller olsmässokrok [29 juli] behöver inte vara rädd under hela året”. Det man menade var att kulmen för foderbristen nåddes runt 3 maj, motsvarande hur bristen på föda i hushållet nåddes runt 29 juli.

I södra och mellersta Sverige räknade man med att svalorna skulle komma vid korsmässan.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-05-03

Källa: uppslagsord: ”Korsets återfinnande” Nordisk familjebok (1911)

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Profilbild för Okänd

Vem har namnsdag 23 april?

Kort svar: I den svenska almanackan har Georg och Göran namnsdag den 23 april.

Helgonet med det engelska namnet George (St George) och det svenska namnet Göran (Sankt Göran) har sin helgondag den 23 april. Enligt legenden dog Geroge/Göran martyrdöden 23 april 303.

Till skillnad från t.ex. England, där St George är nationalhelgon och hans helgondag är Englands nationaldag (inte Storbritanniens dock), så har helgonet Göran aldrig haft någon betydelse i den svenska kalendern (inte ens före 1571). Den betydelse Sankt Göran haft i svensk kultur finns närmast i den staty av Sankt Göran och draken som sedan slutet av 1400-talet finns i Stockholms Storkyrka.

Den 23 april har genom den svensk historien haft olika namn på sin dag: bl.a. Georgius, Göran, Georg och Georgina. Men från 1993 är det Georg och Göran som har sin namnsdag 23 april

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-04-23

Källa: af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001.

Profilbild för Okänd

När blev 30 april flaggdag?

Kort svar: 30 april blev officiell flaggdag 1982, men hade varit inofficiell flaggdag sedan 1951.

Fram till 1982 fanns det inga officiellt beslutade lagar eller förordningar om vilka dagar som skulle vara flaggdagar. Dock hade det sedan 1800-talet förekommit flaggning på flera olika dagar, t.ex. kungens och kronprinsens namnsdag respektive födelsedag. Först 1939 kom det dock på ett enskilt initiativ av Bestyrelsen för svenska flaggans dag en rekommendation om vilka dagar som skulle vara flaggdagar.

När det 1982 beslutades om vilka dagar som skulle räknas som ”allmänna flaggdagar” ingick bl.a. kungens och kronprinsessans födelsedagar (30 april respektive 14 juli). Men 30 april hade varit inofficiell flaggdag ända sedan Carl Gustaf blev kronprins.

Carl Gustaf föddes den 30 april 1946 och blev då direkt tronarvingen (kronprins blev han först 1950 då hans farfars far Gustav V dog) trots att han hade fyra äldre syskon. Anledningen är att Sverige först 1980 införde full kognatisk tronföljd (alltså att både manlig och kvinnlig avkomma kunde ärva tronen).

När Carl Gustaf föddes var han alltså inte kronprins, det blev han först 29 oktober 1950 då hans farfars far Gustav V dog. Första gången som 30 april räknades som flaggdag var alltså 1951.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-04-21

Källor: Förordning (1982:270) om allmänna flaggdagar

Blågul flagga och Du gamla, du fria av Niclas Bjälkenborn

Profilbild för Okänd

Vem är ”Erik” som gett namn åt 18 maj?

Kort svar: Den Erik som hade sin helgondag och därmed fått ge namnsdag åt 18 maj är kung Erik den helige (1125-1160)

Under den katolska medeltiden var almanackan full med olika helgondagar. Dels kontinentala helgon som t.ex. lucia (13 december), Markus (25 april) och Martin (11 november). Därtill byggdes almanackan successivt på med svenska helgon som t.ex. Birgitta (7 oktober) och Erik (18 maj).

Den Erik som fick sin helgondag 18 maj är Erik Jedvardsson som var den första kungen av den erikska ätten. Erik var kung på 1150-talet och vi vet egentligen inte så mycket om honom. Han mördades på Kristi himmelsfärdsdagen 1160 och blev lokalt dyrkat som ett helgon, även om han aldrig kanoniserades av påven.

Hans helgondag – 18 maj – var helgdag i Sverige fram till 1571, men uttrycker ”om Erik ger ax så ger Olof kaka” levde kvar längre.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-04-05

Källa: Sture Bolin: Erik den helige i Svenskt biografiskt lexikon (1953)

Profilbild för Okänd

Vilka dagar är korsmässa i Sverige?

Kort svar: Korsmässa är historiskt två dagar i den svenska almanackan – 3 maj och 14 september.

Historiskt har betydligt fler dagar än numera varit helgdagar i Sverige. Under medeltiden var inte mindre än en tredjedel av årets dagar helgdagar. Genom åren har olika dagar blivit av med sin helgdagsstatus vid olika tillfällen – t.ex. avskaffades alla helgondagar 1571.

Två andra dagar som avskaffades 1571 var korsmässan den 3 maj respektive den 14 september. De två dagarna firades till minne av olika händelser kopplade till det kristna korset. Korsmässan den 3 maj handlar om en händelse som ska ha utspelat sig år 326 då kejsare Konstantins mor Helena ska ha hittat Jesus kors vid en utgrävning. Händelsen kallas för ”korsets återfinnande”.

Jesus på korset

Det andra datumet som hade ”korsmässa” som beteckning var 14 september. Till detta datum finns det två konkurrerande berättelser. Dels en historia om ett korstecken som kejsare Konstantin sett på himlen och dels en om invigningen av Heliga gravens kyrka år 336.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-04-

Källa: uppslagsord: ”Korsets upphöjelsefest” samt ”Korsets återfinnande” Nordisk familjebok (1911)