Författararkiv: Mattias Axelsson

Profilbild för Okänd

Vem har namnsdag 22 juli?

av

Kort svar: Magdalena och Madeleine har namnsdag i Sverige 22 juli.

Alla utom sex dagar har personnamn i den svenska almanackan. Det är en blandning av äldre namn som går tillbaka på medeltida kalendern, t.ex. Henrik (19 januari) eller Mattias (24 februari) och nyare namn, t.ex. Emma (23 juli) och Virginia (8 december).

Under en vecka i juni är sex dagar i rad kvinnonamn. Det börjar med Sara 19 juli och slutar med Kristina 24 juli och däremellan finns Margareta, Johanna, Magdalena och Emma.

Magdalena som har namnsdag 22 juli syftar på Maria från Magdala eller Maria Magdalena som hon också kallas. Maria Magdalena var en av de kvinnor som följde Jesus och hon är den kvinna (förutom Jesus närmaste familj) som nämns vid flest tillfällen – tolv gånger.

Redan när de första kristna kalendrarna började användas i Sverige på 1100-talet var Maria Magdalenas dag 22 juli en helgdag i samtliga stift, men likt många andra helgdagar så avskaffades Maria Magdalena som helgdag 1571.

Sedan 1986 är Madeleine ett namn som delar namnsdag med Magdalena.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-06-10

Källor: 

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Profilbild för Okänd

När har Sara namnsdag i Sverige?

av

Kort svar: Sara har namnsdag 19 juli, i början av fruntimmersveckan.

Den 19 till 24 juli är det en rad kvinnor som har namnsdagar efter varandra – Sara, Margareta, Johanna, Magdalena, Emma och Kristina. Därför kallas den veckan för fruntimmersveckan och det finns idéer om att det skulle regna särskilt mycket under just den veckan.

Fruntimmersveckan startar 19 juli med Sara (även om det ibland blir Fredrik som får starta den). Sara har funnits med som namnsdag sedan 1698.

På samma sätt som det till de andra dagarna i fruntimmersveckan finns väderrelaterad folktro som berättas det om Sara-dagen att:

Väter fru Sara i nötterna, så blir det inga kärnor i dem.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-12-05

Källor: 

SAOB, uppslagsord ”Fruntimmersveckan”

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Profilbild för Okänd

När avskaffades fjärdedag pingst som helgdag?

av

Kort svar: Fjärdedag pingst avskaffades som helgdag i samband med helgdagsreduktionen 1772.

Tillsammans med jul och påsk är pingst den viktigaste kristna högtiden. Pingsten infaller femtio dagar efter påskhelgen och firas till minne av att helig Ande, enligt Bibeln, kom över lärjungarna. Fram till 1772 fanns det även en tredjedag och fjärdedag pingst i anslutning till helgen.

Under medeltiden var närmare än tredjedel av årets dagar helgdagar vilket man från reformationen och framåt försökte avskaffa eftersom detta kostade staten pengar:

Motiveringen till indragningen av dagarna var att antalet helgdagar ansågs vara alltför stort och att gudstjänsten de indragna dagarna var dåligt besökta då folk ägnade tiden till annat. Men mängden av dagar ansågs också leda till ekonomiskt produktionsbortfall, då arbete på söndagar och helgdagar var förbjudet.

Den stora helgdagsreduktionen 1772 var beslutet att avskaffa en rad dagar som helgdagar – däribland tredjedag och fjärdedag pingst (och dito för jul och påsk) – i en reform som kommit att kallas ”den stora helgdagsdöden”.

Annandag pingst förblev dock helgdag fram till 2005.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2016-03-29)

Källor: ”Kyrkomötet – Gudstjänstutskottets betänkande 2006:4 – Ändringar i kyrkoordningen avseende allhelgonahelgen och jungfru Marie bebådelsedag”

Gerward, Gullan (1996) Majgrevefesten: en kulturhistorisk analys. Stockholm: Carlssons Bokförlag

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Profilbild för Okänd

Är man ledig dagen före Kristi himmelsfärdsdagen?

av

Kort svar: Nej, du är inte automatiskt ledig eller har rätt till halvdag dagen före Kristi himmelsfärdsdagen. Däremot kan du ha rätt till det om det finns med i det kollektivavtal som du omfattas av.

Dagen före Kristi himmelsfärdsdagen, eller Kristi himmelsfärdsafton, infaller alltid på en onsdag 38 dagar efter påsk. Det finns inga särskilda traditioner kopplade till Kristi himmelsfärdsafton och eftersom det inte är en röd dag så blir du inte automatiskt ledig om du jobbar kontorstider.

Så här skriver tidningen Arbetet:

Det finns ingen lagstadgad rätt till ledighet på klämdagar eller förkortad arbetsdag dag före röd dag. Ibland finns detta i stället reglerat i centrala avtal. Men ofta avgörs frågan lokalt, genom policys från arbetsgivaren eller lokala avtal.

Detsamma gäller fredagen efter Kristi himmelsfärdsdagen, om du är ledig för att det är en klämdag beror på vilket kollektivavtal eller vilka lokala regler som gäller. Så på samma sätt som ex trettondagsafton eller skärtorsdagen så är det upp till varje arbetsplats eller ev upp till respektive kollektivavtal att avgöra om de anställda har extra ledighet pga helgdagsafton.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-05-12)

Källa: ”Halvdag före röd dag – så funkar det”

Profilbild för Okänd

Firas Kristi himmelsfärdsafton i Sverige?

av

Kort svar: Nej, Kristi himmelsfärdsafton har aldrig firats i Sverige i någon större utsträckning.

Det finns en tradition i Sverige att fira helgdagsaftnar i större utsträckning än själva helgdagen. Till exempel så är det på julafton vi äter julmat, delar ut julklappar och tittar på Kalle Anka, inte juldagen och det är på midsommarafton man äter sill och potatis och dricker snaps, inte på midsommardagen.

När det kommer till Kristi himmelsfärdsdagen så det dock inte så. Kristi himmelsfärdsdagen infaller 39 dagar efter påskdagen och är därför alltid på en torsdag. Det finns vissa traditioner kopplade till helgdagen, ex att det är första metardagen och även folknykterhetens dag, men numera är det mest ett sätt för svenskar att få långhelg eftersom fredagen ofta blir en klämdag.

Däremot är Kristi himmelsfärdsafton, alltså onsdagen före Kristi himmelsfärdsdagen ingenting som uppmärksammas eller har uppmärksammats i Sverige. Det finns enstaka exempel på traditioner kopplade till aftonen och ibland kan vissa kollektivavtal göra det möjligt att sluta tidigare eller ta halvdag eftersom onsdagen är dag före helgdag.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-05-12)

Profilbild för Okänd

Vem lanserade hembakatdagen?

av

Kort svar: Den var tidningen ”Hembakat” som 2014 lanserade 6 maj som hembakatdagen.

Många bakverk har sin egen dag i Sverige – kladdkakans dag (7 november), kardemummabullens dag (15 maj), chokladbollens dag (11 maj) och kanelbullens dag (4 oktober) är bara några exempel. Även hembakat har sin egen dag, den 6 maj.

Det var tidningen Hembakat som 2014 lanserade 6 maj som just ”hembakatdagen”. På sin facebook-sida skrev de:

Tisdagen den 6 maj uppmanar vi alla att bjuda på hembakat! Finns det något bättre sätt att uppmärksamma en vän eller kollega på än med en rejäl dos hembakad kärlek? Det tycker inte vi, så fira Hembakatdagen med oss!

Några dagar senare uppmärksammas den nyinstiftade dagen i Västerbottenskuriren. Därefter har den blivit som många andra temadagar i Sverige – den uppmärksammas i viss mån på sociala medier och i vissa notiser i massmedia.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-05-05

Källor: Hembakat på Facebook (läst 2021-05-05)

Profilbild för Okänd

När blev 5 maj ”internationella kebabdagen”?

av

Kort svar: Första gången som 5 maj omnämns som internationella kebabdagen i Sverige är på en Facebook-sidan 2012.

Under det senaste årtiondet har fler och fler dagar fått olika teman, gärna kopplade till mat – bl.a. kardemummabullens dag (15 maj) och chokladbollens dag (11 maj). Sedan tidigare har bl.a. ostkakans dag (14 november) och kanelbullens dag (4 oktober) funnits. Drivande i den här processen har sidan temadagar.se varit. Om dagen finns där är sannolikheten stor att den kommer att få spridning i massmedia och på sociala medier. Troligen är det så det gått till när 5 maj blev ”internationella kebabdagen”.

Först ska det dock påpekas att 5 maj inte är något internationellt datum för att firar kebaben. Det finns i olika länder olika dagar som kebab uppmärksammas och utifrån vad jag hittat så är det bara i Sverige som 5 maj kallas ”internationella kebabdagen”.

Bild

Första gången som 5 maj uppmärksammas som internationella kebabdagen är 2012 på en Facebook-sida med just namnet ”internationella kebabdagen”. Sidan startades i november 2011 av en kille som heter Peirao Faraj. Att han valde 5 maj beror på att det var hans födelsedag. Efter att sidan startats tar temadagar.se upp ”internationella kebabdagen” i sin kalender 2013 och därefter skriver bl.a. Aftonbladet om dagen i en uppräkning av olika dagar.

Efter att dagen fått sin plats i Temadagars kalender får den återkommande uppmärksamhet i massmedia och sociala medier.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-05-05

Källor: ”Internationella kebabdagen” Facebook (läst 2021-05-05)

Arkiverad kopia av Temadagar.se från 2013-10-18

”Rekordmånga anledningar att fira” Aftonbladet 2013-09-29

Profilbild för Okänd

Vad är Henriksdagen 19 januari?

av

Kort svar: Den 19 januari är biskop Henriks dag och ibland har det räknats som att halva vintern har varit då.

Under den katolska medeltiden var flertalet helgondagar också helgdagar i den svenska kalendern. I Linköpings och Åbo stift räknades biskop Henriks dag den 19 januari som helgdag. Så här beskrivs Henrik i Svenskt Biografiskt lexikon.

Enligt legenderna kommer H[enrik] från England, blir biskop i Uppsala och deltager i Eriks härtåg-korståg till Finland. Under sitt arbete att uppbygga och befästa den kristna kyrkan i Finland blir han dräpt. Då dråpsmannen sliter av honom hans huvudbonad och sätter den på sitt eget huvud, växer den fast. 

Att han dräps i Finland gör att hans dag har firats extra mycket just där, men då istället den 20 januari.

Biskop Henrik

I flera folkliga traditioner var det på Henriksmäss, även kallad Hindersmässa, som halva vintern skulle ha förlupit. Det finns även andra dagar som konkurrerar om att räknas som midvinterdagen, t.ex. Pauli omvändelse – 25 januari (numera ibland kallat halvsnödagen) och kyndelsmässodagen – 2 februari.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-05-03

Källa: Henrik den helige, urn:sbl:12878, Svenskt biografiskt lexikon (art av Toni Schmid), hämtad 2021-05-03.

Profilbild för Okänd

Varför var 25 januari helgdag förr?

av

Kort svar: Fram till 1772 var 25 januari helgdag i Sverige eftersom det var aposteln Paulus omvändelse till kristendomen.

Fram till 1772 var de olika apostladagarna helgdagar i Sverige. Det gällde t.ex. Mattias-dagen den 24 februari, Jakob den 25 juli och Tomas – 21 december. En person som inte tillhörde Jesus ursprungliga apostlar är Paulus, men eftersom han också kallas apostel i Bibeln har flera av årets dagar kopplats till honom och varit helgdagar just som apostladagar.

Dels har vi 29 juni då både Petrus och Paulus har apostladag och dels 25 januari som kallats ”Pauli omvändelse”. ”Pauli omvändelse” syftar på en berättelse i Apostlagärningarna där Saul möter Jesus i en uppenbarelse om omvänds till kristendomen.

Pauli omvändelse (Michelangelo)

Som många helgdagar så var ”Pauli omvändelse” förknippat med väderfenomen. Sigfrid Svensson skriver i Bondens år:

I övre Sverige är i övrigt Paulusdagen (25 januari, min anm.) den första dagen på året, då man tänkt sig att vintern skulle vara halvgången. Då vänder sig björnen i sitt ide och lika mycket snö skall falla efter som före Paulus.

Av någon anledning har dagen på senare tid börjat att kallas ”halvsnödagen”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-05-03

Källor:

Bondens år (1978) av Sigfrid Svensson

Profilbild för Okänd

Vilken dag infaller sextio dagar efter påsk?

av

Kort svar: Torsdagen sextio dagar efter påsk infaller Kristi lekamen, vilket var en helgdag i Sverige fram till 1571.

Efter påskdagen följer en rad helgdagar som firas och har firats i Sverige genom historien. De dagar som fortfarande finns med i den svenska kalendern är givetvis Kristi himmelsfärdsdag (torsdagen 39 dagar efter påsk), pingstdagen (söndagen femtio dagar efter påsk) och oftast även Heliga trefaldighets dag (söndagen efter pingst).

En helgdag som firades under medeltiden men som försvann i och med helgdagsreformationen 1571 var ”Kristi lekamen” eller ”Corpus Christi”. Så här förklarar NE bakgrunden:

Högtiden uppkom i Liège i början av 1200-talet inom en ny nattvardsfromhet, där tillbedjan av den invigda hostian utanför mässan spelade en viktig roll.

Hostian är ett annat ord för nattvardsbrödet som i katolsk kristendom är Jesus kropp rent bokstavligt. Kristi lekamen firades i Sverige på torsdagen efter Heliga Trefaldighets dag, alltså sextio dagar efter påskdagen.

Sedan reformationen är det inte längre en helgdag i Sverige, men inom svenska katolska kyrkan firar man dagen efterföljande söndag.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-05-03

Källa: uppslagsord: ”Corpus Christi” ne.se (läst 2021-05-03)