Vem var julvärd 1961?

20 oktober , 2021 av Mattias Axelsson

Kort svar: På julafton 1961 var det Ragna Nyblom som var tv-hallåa (alltså julvärd) och på juldagen samma år var det Åke Edin.

Under de första åren av 1960-talet växte teve-tablån på julafton mer och mer för varje år. En viktig del under julaftonsdagen och kvällen var att fungera som programvärd mellan programmen.

Det var egentligen först med Arne Weise 1980 som det blev en kontinuitet i vem som skulle vara julvärd eftersom han satt som värd varje julafton fram till 2003 (undantag för åren 1988, 1989 och 1990 då Björne var ersatte).

Året efter att Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul! haft premiär 1960 var det Ragna Nyblom som fick fungera som julvärd. Aftonbladet skrev dagen före julafton, med tidstypisk sexism:

I TV får herrarna sitt lystmäte på julafton då Ragna Nyblom svarar för kvällens hallåande. Juldagen är det damernas tur att glädjas, för då hallåar Åke Edin.

Ragna Nyblom, som dog 2017, var skådespelare, hallåa och röstskådespelare. Hon läste sagor och dubbade barnfilm, bl.a. Doktor Snuggles och Trolltyg i Tomteskogen.

Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-10-20)

Källa: ”Julens tomtar och troll i radio och tv” Aftonbladet 1961-12-23

När är det hummerpremiär i Sverige 2026?

27 september , 2021 av Mattias Axelsson

Kort svar: Hummerpremiären, eller åtminstone den dagen då det blir tillåtet att fiska hummer i Sverige infaller den första måndagen efter 20 september. År 2026 är det måndagen 21 september.

Hummer brukar räknas som en lyxig rätterna och man serverar den på t.ex. nyårsafton. Precis som med kräftorna så infaller hummerpremiären på hösten och det har även med regleringar av fisket att göra.

Hummer har fiskats i Sverige under hundratals år men det var först på 1600-talet och då holländska hummeruppköpare kom med hummertinorna till Sverige som fisket blev mer storskaligt. Det storskaliga fisket gjorde att det under flera år under 1800-talet var dåliga fångster av hummer. Därför höjdes röster på att reglera hummerfisket.

*Fotografering – 1985. FOTOGRAF Fredh, Terje*

Hummerfisket började regleras på olika sätt under av 1800-talet och det fortsatte att regleras under kommande sekel.

Sedan beståndsnedgången och den dåliga återväxten av hummer uppmärksammades på 1970-talet har ytterligare regleringar införts i fisket

Exakt när nuvarande förbudstid infördes och därmed hummerpremiären den första måndagen efter 20 september är jag inte helt säker på. Det finns i alla fall belägg för att nuvarande förbudstid praktiserades under 1980-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-09-27

Källa: ”Havet 1888” Havsmiljöinstitutet

När uppmärksammades kanelbullens dag första gången?

25 september , 2021 av Mattias Axelsson

Kort svar: Kanelbullens dag uppmärksammades första gången den 4 oktober 1999.

När Hembakningsrådet skulle fira fyrtio år som organisation år 1999 ville man fira jubileet på något roligt sätt. Kaeth Gardestedt, projektansvarig för Hembakningsrådet, fick uppdraget att komma på en idé och hon lanserade år 1999 som ”kanelbullens år”. SvD skriver den 13 oktober 1999:

Vi svenskar har kanelbullens år. Som är i år. Kaeth Gardestedt, projektledare på Hembakningsrådet i Malmö, är kvinnan bakom firandet av kanelbullen.

Som specifik dag för att lyfta firandet valde Hembakningsrådet den 4 oktober. Att man valde just detta datum beror på att man ville ha ett datum som inte krockade med någon annan mathögtid. Dessutom inföll Internationella barndagen 4 oktober just 1999, vilket Kaeth Gardestedt tyckte var passande.

Första gången som ”kanelbullens dag” omnämns i tidningstext är just 27 maj 1999 i en artikel i Nerikes Allehanda där man alltså redan på våren skriver:

Det mesta har sina ”dagar” nu för tiden. Den 4 oktober är det dags att fira Kanelbullens dag. Detta med anledning av att Hembakningsrådet upphöjt 1999 till Kanelbullens år.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-09-25

Källor: ”Kanelbullen – en gammal helsvensk 20-talsgoding” SvD 1999-10-13

Nerikes Allehanda 27 maj 1999

Hur populär är julskinkan på julbordet?

24 september , 2021 av Mattias Axelsson

Kort svar: Julskinkan är den populäraste rätten på julbordet, men har tappat något i popularitet under 2010-talet.

I så gott som samtliga undersökningar kring vilka rätter som är viktigast för svenskar på julbordet så toppar julskinkan, följt av Janssons frestelse, sill och köttbullar.

Livsmedelsföretagen har flera år i rad undersökt just vilka rätter som är svenskars favorit och där kan man under 2010-talet faktiskt se hur julskinkans popularitet faktiskt minskar något. Nedanstående diagram visar att andelen svarande som säger ”julskinka” har minskat med tio procentenheter 2013-2020.

*Från Livsmedelsföretagens stora julundersökning 26 november 2020.*

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-09-24

Källa: Livsmedelsföretagens stora julundersökning 26 november 2020.

Vilken helgdag inföll 8 september?

31 augusti , 2021 av Mattias Axelsson

Kort svar: Fram till 1571 var jungfru Marie födelse helgdag den 8 september.

Förutom Jesus själv är hans moder – Maria – den person som haft störst betydelse för utvecklingen av helgdagar och fester inom kristendomen. Det finns närmare trettio Mariadagar inom kristen tradition. De firas dock med i olika grad – i Sverige är det jungfru Marie bebådelsedag och kyndelsmässodagen som fortfarande har någon betydelse.

En av de Mariadagar som firades som helgdag i Sverige under medeltiden var Marie födelse – (8 september). Att fira Marie födelse den 8 september går tillbaka till 500-talet och ska ha sitt ursprung runt nuvarande Syrien och Palestina. Efter konciliet Efesus år 431 växte en stark Mariakult fram där.

Sveriges statskalender 1881 (september månad)

Den 8 september hette i svenska almanackor fram till 1620 Marie födelsedag, men bytte sedan namn till Morsmässa. Jungfru Marie födelse finns inte omnämnt i något av de fyra evangelierna i Bibeln, den äldsta texten där Marie födelse finns med är Jakobs protoevangelium från slutet av 100-talet.

Som självständig helgdag avskaffades Marie födelse i och med den nya kyrkoordningen 1571 där flertalet av de medeltida helgdagarna försvann.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-08-31

Källor:

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Varför är rulltårtans dag 9 augusti?

9 augusti , 2021 av Mattias Axelsson

Kort svar: Att rulltårtans dag hamnade den 9 augusti beror enligt skaparna på att det är sommar, skördesäsong och många som har semester.

Rulltårtans dag är en av alla temadagar som skapats under 2010-talet. Första gången som rulltårtans dag uppmärksammades var på Facebook 2012. Rulltårtans dag skapades av Maria Erdmann tillsammans med hennes man och svåger. Att man valde 9 augusti som datum beror, enligt Erdmann, på

att det är sommar och skördesäsong och många möjligheter att fylla rulltårtorna med gott men också för att det är en tidpunkt när man kanske är på semester och kan baka något riktigt gott som samtidigt är väldigt enkelt att baka.

Så att rulltårtans dag uppmärksammas just 9 augusti beror helt enkelt på att det var några personer som 2012 tyckte att det var ett bra datum.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-08-09)

Källor: ”Rulltårtans dag 9 augusti”

”Vi som firar rulltårtans dag den 9 augusti.”

intervju med Maria Erdmann 2021-08-09

När skapades ”rulltårtans dag”?

9 augusti , 2021 av Mattias Axelsson

Kort svar: Rulltårtans dag skapades som en Facebook-händelse till den 9 augusti 2012.

Under 2010-talet har det skapats en mängd olika temadagar, inte sällan kopplade till olika bakverk. Nämnas kan kladdkakans dag (2007), fössta tossdan i mass (2010), mandelkubbens dag (2013), hembakatdagen (2014) och kardemummabullens dag (2015) .

Inför 9 augusti 2012 lanserade Maria Erdmann tillsammans med sin man och sin svåger ”rulltårtans dag” på Facebook. Det började med en grupp kallas ”Vi som firar rulltårtans dag den 9 augusti” som lanserades den 31 juli 2012.

Att de valde 9 augusti beror, enligt Erdmann, på

att det är sommar och skördesäsong och många möjligheter att fylla rulltårtorna med gott men också för att det är en tidpunkt när man kanske är på semester och kan baka något riktigt gott som samtidigt är väldigt enkelt att baka.

Till augusti 2012 skapades också Facebook-sidan ”Rulltårtans dag 9 augusti”.

Det var också 2012 som ”rulltårtans dag” kom med på temadagar.se och deras lista.

Därefter finns ”rulltårtans dag” med i återkommande uppräkningar av årets temadagar.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-08-09)

Källor: ”Rulltårtans dag 9 augusti”

”Vi som firar rulltårtans dag den 9 augusti.”

intervju med Maria Erdmann 2021-08-09

Vad är midsommareldar?

25 juni , 2021 av Mattias Axelsson

Kort svar: Midsommareldar är eldar som förr antändes på midsommarafton, särskilt i de f.d. danska och norska landskapen.

Kring många svenska högtider finns eller har det funnits traditioner med att tända stora eldar. Numera är det främst valborgsmässoeldarna och i mindre skala på västkusten påskeldar som förekommer, men tidigare har det funnits tradition att elda på Peregrinus (16 maj), Kristi himmelsfärdsdagen, Tykodagarna samt på midsommarafton.

I Olaus Magnus Historien om de Nordiska folken (1555) skrivs det att

på den helige Johannes döparens afton … plägar allt folk utan åtskillnad till kön och ålder samlas i skaror på städernas torg eller ute på fria fältet, för att där glättigt tråda dansen vid skenet av talrika eldar, som överallt tändas.

Vad gäller utbredning av traditionen att elda på midsommar skriver Ejdestam (s. 185)

Midsommareldar tändes omkring mitten av 1800-talet någorlunda allmänt endast i Skåne, utom den nordligaste delen, samt i södra och mellersta delarna av Bohuslän.

Därtill kan man hitta sporadiska belägg i t.ex. Blekinge, Jämtland, Härjedalen, Småland och Dalsland. Att tända eldar på midsommar är en sed som finns i de flesta delar av Europa, t.ex. i våra grannländer Norge och Danmark, men också i delar av Asien och Afrika.

Även om midsommareldar förekom in på 1900-talet så är det numera en så gott som utdöd som tradition i Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-06-25

Källor: Ejdestam, Julius (1944) Årseldarnas samband med boskapsskötsel och åkerbruk i Sverige, Skrifter Utgivna Genom. Landsmåls -och folkminnesarkivet i Uppsala. Ser. B. ; 2

Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag:Stockholm

Vem har namnsdag 12 juni?

12 juni , 2021 av Mattias Axelsson

Kort svar: Eskil har namnsdag 12 juni.

Under den katolska medeltiden var flertalet helgondagar också helgdagar i den svenska kalendern. Den 12 juni hade Eskil sin helgondag och det var en helgdag i vissa svenska stift, dock inte alla.

Eskil ska ha varit engelsk biskop, som missionerade i Sverige under slutet av 1000-talet. Han ska ha dräpts den 11 juni under resningen mot dåvarande kung Inge d.ä. Datumet, 11 juni, är också det som initialt firas som hans helgondag. Dock flyttas helgondagen en dag framåt under senare delen av medeltiden eftersom aposteln Barnabas dag råkade vara på samma dag och apostlarna hade företräde före helgonen.

När Sverige genomgick reformationen under 1500-talet försvann en rad helgdagar, bl.a. många helgondagar. Vid den stora kalenderreformen 1571 avskaffades bl.a. Eskil som helgdag. Dock har namnet fortsatt att finnas i almanackan den 12 juni ända fram till idag.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-06-12

Källa: Eskil, urn:sbl:15476, Svenskt biografiskt lexikon (art av Toni Schmid.), hämtad 2021-06-12.

Hur länge har det funnits tomatsill?

11 juni , 2021 av Mattias Axelsson

Kort svar: Tomatsill har funnits i Sverige sedan 1920-talet.

Den inlagda sillen har sin givna plats på de tre stora högtidsmatborden (jul, påsk och midsommar) båda som klara sillar t.ex. matjessill och röror som t.ex. currysill eller senapssill. Det var under 1800-talet som vi i Sverige började lägga in sillen i ättika och socker i och med att sockret blev billigare. Den sötsyrliga sillen blev sedan ett centralt inslag när brännvinsborden blev till smörgåsbord.

En av de äldre inlagda sillarna är tomatsillen som börjar komma in på 1920-talet. Så här skriver SvD om tomatsill:

I grund och botten är den [sherrysill] en tomatsill (som hade introducerats på konserv på 1920-talet) som förfinades med en skvätt torr sherry.

När man letar i arkiven är det äldsta belägget från SvD1929.

Sedan dyker tomatsillen upp i annonser från butiker på 1930-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-06-20

Källor: ”De glömda julrätterna – och deras historia” DN 2019-12-12

”Sillen – historia, samtid, framtid och ett omistligt kulturarv” slu.se 2019-04-15

SvD 1929-10-16

DN 1935-09-20

Högtider och traditioner

Om svenska och andra högtider och traditioner. Varför och hur firar vi?

Författararkiv: Mattias Axelsson