Profilbild för Okänd

Vad är helgamäss?

Kort svar: Helgmäss eller helgemäss är en alternativ benämning på alla helgons dag.

Det äldsta belägget i tidningstext för ordet ”halloween” är då Barometern 1894 skriver att 31 oktober kallas ”helgmässafton” i Sverige och ”halloween” på engelska. Dock ska det dröja ytterligare några årtionden innan det ges exempel på halloweenfiranden i Sverige.

Det andra ordet, ”helgmässafton”, hänger samman med att alla helgons dag också kallats för helgmäss i vissa delar av landet. Sedan medeltiden har allhelgonadagen 1 november varit en helgdag i Sverige. Under lång tid betraktades 1 november som vinterns första dag i Sverige. Dagen kallades för helgamäss i folkmun med lite olika stavning (ex. häljamäss) och firandet kunde gå nog så vilt till.

Den 31 oktober kunde också kallas för ”helgmässafton”.

Barometern 1894, de 31 oktober

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) uppdaterat 2021-10-31

Källa: Mors dag och eid-il-fitr av Gillis Herlitz

”helgonmäss” SAOB

Profilbild för Okänd

När är första advent 2021?

Kort svar: Första söndagen i advent 2021 infaller den 28 november.

Advent är den period på cirka fyra veckor som infaller ungefär en månad före julhelgen. Adventstiden börjar den söndag som infaller mellan 27 november och 3 december. Det är då man ska börja ställa fram adventspynt, t.ex. adventsstjärnor och elektriska adventsljusstakar. På första söndagen i advent ska man också tända det första ljuset i adventsljusstaken med fyra stearinljus.

Efter julafton 2021 infaller fredag 24 december så kommer den första söndagen i advent 2021 infalla 28 november.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-10-30

Profilbild för Okänd

Vilka var julvärdar 1965?

Kort svar: På julafton 1965 var det Kerstin Sterner och Maud Husberg som var julvärdar.

Sedan början på 1960-talet har det återkommande varit en eller flera personer som suttit som programpresentatörer som suttit i teve-rutan under julafton och alltså fungerat som ”julvärdar”. Den som har varit julvärd flest gånger är Arne Weise trots att han inte blev regelbunden julvärd förrän 1980.

Fem år efter att Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul! visats först gången, alltså 1965, så var det Kerstin Sterner och Gina Sunesson som fick ansvaret att vara presentatörer på julafton.

Kerstin Sterner /../ tar hand om TV-hallået på julafton från kl 14 till kl 19. Avlösare blir Maud Husberg /../ som fortsätter fram till programmets slut, cirka 1 på natten.

Dagens Nyheter 1965-12-24

Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-10-28)

Källa: ”De hallåar på julafton”. Dagens Nyheter: s. 30.

Profilbild för Okänd

Vem var julvärd 1959?

Kort svar: År 1959 var Gerd Almgren julvärd i teve på julafton.

Under 1950-talet gjorde televisionen sin entré i de svenska hemmen. Redan då kunde man på julafton se särskilda julaftonsprogram, som t.ex. midnattsmässan från Rom och Medan vi väntar på klapparna. Sedan hade ju Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul! premiär på julafton 1960.

Enligt uppgifter som spridits av SVT m.fl. så var Bengt Feldreich julvärd bl.a. 1959 och 1960. Ibland sägs det att han var julvärd alla år mellan 1959 och 1972. Det senare går enkelt att vederlägga då han med säkerhet inte var julvärd vare sig 1961, 1962, 1963 eller något år därefter.

Påståendet att Bengt Feldreich skulle ha varit julvärd 1959 och 1960 går inte att belägga med några samtida källor. Däremot finns det artiklar från julen 1959 om att Gerd Almgren ska stå för värdskapet i teve på julafton.

Artikel från Aftonbladet 1959

Att vara värd på julafton 1959 var inte något särskilt, såsom det blivit under 2000-talet. Den som var värd på julafton var vanligen en av de ordinarie programvärdarna som jobbade just på julafton.

Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-10-28, uppdaterad 2013-11-15)

Källa:

Aftonbladet 1959-12-23

Profilbild för Okänd

Vad är adventspynt?

Kort svar: Adventspynt är saker som du sätter fram i samband med första advents-helgen, t.ex. adventsljusstakar och adventsstjärnor.

Advent är en tid av förberedelser inför den stundande julhelgen och omfattar fyra söndagar till och med julafton. Första advent är den söndag som infaller mellan 27 november och 3 december och det är också i samband med den helgen som man kan börja sätta fram adventspyntet.

Pynt är saker man ställer fram i hemmet för att det ska se trevligare ut. I samband med de stora högtiderna finns det särskilt högtidspynt som används. Runt jul ställs det fram julgran med juleljus, till påsk kan det vara ägg och kycklingar och så vidare.

Adventspynt är pynt som man sätter fram under adventstiden, alltså från första advent. Klassiskt adventspynt är ljusstakar och stjärnor eftersom de ger ljus i decembermörkret samt adventskalendrar som används för att räkna ner inför jul.

Ljusstakarna finns i två olika versioner. Dels en med fyra stearinljus där man tänder ett nytt ljus varje söndag fram till julhelgen, dels den elektriska med sju ljus som sitter i fönstret. I fönstren kan man också hänga en adventsstjärna för att lysa upp i mörkret.

Foto (1964) från Upplandsmuseet

Adventskalendrar introducerades i Sverige under 1930-talet. Det var då teckningar med 24 eller fler luckor där man öppnade en lucka varje dag fram till jul. Under 2000-talet började en ny typ av adventskalendrar marknadsföras. Kalendrarna är då fyllda med 24 olika saker, ex. tesorter, öl, parfymer och liknande. Dessa kalendrar kan bara med yttersta tvekan beskrivas som ”adventspynt”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-10-27

Profilbild för Okänd

Vem var julvärd 1961?

Kort svar: På julafton 1961 var det Ragna Nyblom som var tv-hallåa (alltså julvärd) och på juldagen samma år var det Åke Edin.

Under de första åren av 1960-talet växte teve-tablån på julafton mer och mer för varje år. En viktig del under julaftonsdagen och kvällen var att fungera som programvärd mellan programmen.

Det var egentligen först med Arne Weise 1980 som det blev en kontinuitet i vem som skulle vara julvärd eftersom han satt som värd varje julafton fram till 2003 (undantag för åren 1988, 1989 och 1990 då Björne var ersatte).

Året efter att Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul! haft premiär 1960 var det Ragna Nyblom som fick fungera som julvärd. Aftonbladet skrev dagen före julafton, med tidstypisk sexism:

I TV får herrarna sitt lystmäte på julafton då Ragna Nyblom svarar för kvällens hallåande. Juldagen är det damernas tur att glädjas, för då hallåar Åke Edin.

Aftonbladet 1961-12-23

Ragna Nyblom, som dog 2017, var skådespelare, hallåa och röstskådespelare. Hon läste sagor och dubbade barnfilm, bl.a. Doktor Snuggles och Trolltyg i Tomteskogen.

Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-10-20)

Källa: ”Julens tomtar och troll i radio och tv” Aftonbladet 1961-12-23

Profilbild för Okänd

När är det hummerpremiär i Sverige 2026?

Kort svar: Hummerpremiären, eller åtminstone den dagen då det blir tillåtet att fiska hummer i Sverige infaller den första måndagen efter 20 september. År 2026 är det måndagen 21 september.

Hummer brukar räknas som en lyxig rätterna och man serverar den på t.ex. nyårsafton. Precis som med kräftorna så infaller hummerpremiären på hösten och det har även med regleringar av fisket att göra.

Hummer har fiskats i Sverige under hundratals år men det var först på 1600-talet och då holländska hummeruppköpare kom med hummertinorna till Sverige som fisket blev mer storskaligt. Det storskaliga fisket gjorde att det under flera år under 1800-talet var dåliga fångster av hummer. Därför höjdes röster på att reglera hummerfisket.

Fotografering – 1985. FOTOGRAF Fredh, Terje

Hummerfisket började regleras på olika sätt under av 1800-talet och det fortsatte att regleras under kommande sekel.

Sedan beståndsnedgången och den dåliga återväxten av hummer uppmärksammades på 1970-talet har ytterligare regleringar införts i fisket

Exakt när nuvarande förbudstid infördes och därmed hummerpremiären den första måndagen efter 20 september är jag inte helt säker på. Det finns i alla fall belägg för att nuvarande förbudstid praktiserades under 1980-talet.

Bild

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-09-27

Källa: ”Havet 1888” Havsmiljöinstitutet

Profilbild för Okänd

När uppmärksammades kanelbullens dag första gången?

Kort svar: Kanelbullens dag uppmärksammades första gången den 4 oktober 1999.

När Hembakningsrådet skulle fira fyrtio år som organisation år 1999 ville man fira jubileet på något roligt sätt. Kaeth Gardestedt, projektansvarig för Hembakningsrådet, fick uppdraget att komma på en idé och hon lanserade år 1999 som ”kanelbullens år”. SvD skriver den 13 oktober 1999:

Vi svenskar har kanelbullens år. Som är i år. Kaeth Gardestedt, projektledare på Hembakningsrådet i Malmö, är kvinnan bakom firandet av kanelbullen.

Som specifik dag för att lyfta firandet valde Hembakningsrådet den 4 oktober. Att man valde just detta datum beror på att man ville ha ett datum som inte krockade med någon annan mathögtid. Dessutom inföll Internationella barndagen 4 oktober just 1999, vilket Kaeth Gardestedt tyckte var passande.

Kanelbullar

Första gången som ”kanelbullens dag” omnämns i tidningstext är just 27 maj 1999 i en artikel i Nerikes Allehanda där man alltså redan på våren skriver:

Det mesta har sina ”dagar” nu för tiden. Den 4 oktober är det dags att fira Kanelbullens dag. Detta med anledning av att Hembakningsrådet upphöjt 1999 till Kanelbullens år.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-09-25

Källor: ”Kanelbullen – en gammal helsvensk 20-talsgoding” SvD 1999-10-13

Nerikes Allehanda 27 maj 1999

Profilbild för Okänd

Hur populär är julskinkan på julbordet?

Kort svar: Julskinkan är den populäraste rätten på julbordet, men har tappat något i popularitet under 2010-talet.

I så gott som samtliga undersökningar kring vilka rätter som är viktigast för svenskar på julbordet så toppar julskinkan, följt av Janssons frestelse, sill och köttbullar.

Livsmedelsföretagen har flera år i rad undersökt just vilka rätter som är svenskars favorit och där kan man under 2010-talet faktiskt se hur julskinkans popularitet faktiskt minskar något. Nedanstående diagram visar att andelen svarande som säger ”julskinka” har minskat med tio procentenheter 2013-2020.

Från Livsmedelsföretagens stora julundersökning 26 november 2020.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-09-24

Källa: Livsmedelsföretagens stora julundersökning 26 november 2020.

Profilbild för Okänd

Vilken helgdag inföll 8 september?

Kort svar: Fram till 1571 var jungfru Marie födelse helgdag den 8 september.

Förutom Jesus själv är hans moder – Maria – den person som haft störst betydelse för utvecklingen av helgdagar och fester inom kristendomen. Det finns närmare trettio Mariadagar inom kristen tradition. De firas dock med i olika grad – i Sverige är det jungfru Marie bebådelsedag och kyndelsmässodagen som fortfarande har någon betydelse. 

En av de Mariadagar som firades som helgdag i Sverige under medeltiden var Marie födelse – (8 september). Att fira Marie födelse den 8 september går tillbaka till 500-talet och ska ha sitt ursprung runt nuvarande Syrien och Palestina. Efter konciliet Efesus år 431 växte en stark Mariakult fram där.

Fullskärmsinfångning 2014-08-08 002620

Sveriges statskalender 1881 (september månad)

Den 8 september hette i svenska almanackor fram till 1620 Marie födelsedag, men bytte sedan namn till Morsmässa. Jungfru Marie födelse finns inte omnämnt i något av de fyra evangelierna i Bibeln, den äldsta texten där Marie födelse finns med är Jakobs protoevangelium från slutet av 100-talet.

Som självständig helgdag avskaffades Marie födelse i och med den nya kyrkoordningen 1571 där flertalet av de medeltida helgdagarna försvann.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-08-31

Källor: 

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.