Till Martins helgondag har det knutits en tradition att äta gäss. Själva gåsamiddagen har i Sverige dock placerats på kvällen före – alltså den 10 november.
Den 10 november har Martin namnsdag och då är det Martin Luthers födelsedag som åsyftas. Fram till 1900-talet stod det ”Mårten Luther” den 10 november och ”Mårten biskop” den 11 november.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-10
Källa: af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001.
Kort svar: Det som idag räknas som en traditionell gåsamiddag som äts på Mårtensafton ska innehålla svartsoppa, stekt gås och äppelkaka.
Gåsen har varit knuten till Mårten den 11 november sedan medeltiden i Sverige. På äldre kalendrar är gåsen en symbol på just Mårten. Att äta gåsamiddagar på Mårten är något som finns belagt i Sverige sedan 1500-talet, men det är först på 1800-talet som det kom att bli en typiskt skånsk symbol.
Den äldsta skånska beskrivningen av en gåsamiddag är från runt 1800 och då är det risgrynsgröt och gåsstek som står på menyn. Vare sig svartsoppa eller äppelkaka är med. Cirka hundra år senare började firandet med ett smörgåsbord som följdes av fisk (oftast lutfisk), gröt (oftast risgrynsgröt), stek (gås, om man hade råd, annars anka, kyckling, lamm eller kanin) och dessert (ex, kakor fyllda med sylt och serverade med vispgrädde).
Som synes är maten vid Mårten inte olika annan äldre högtidsmat. Så här skriver Helena Haage:
Vid denna tid skilde sig inte Mårtensfirandet från annat firande, festmaten var oftast densamma oavsett högtid. Mårtensfirandet har också ibland kallats för lilla jul.
Under det tidiga 1900-talet blandades gamla traditioner med nyare i Mårtensfirandet. Svartsoppan, som vi idag intimt förknippar med Mårten, började användas vid Mårtensfirande i Stockholm i mitten av 1800-talet. Haage skriver:
I skånsk högreståndsmiljö var svartsoppan en vardagsrätt medan de skånska bönderna åt den som festmat, dock inte på Mårten utan oftare vid jul eller på bröllop.
Enligt flitigt förekommande uppgifter ska den ”moderna” gåsamiddagen med svartsoppa, gås och äppelkaka ha skapats på restaurang Piperska muren i Stockholm på 1850-talet. Men det går att hitta belägg från åtminstone 1845 att man på Mårtensafton serverat stekt gås med svartsoppa på Gästgifvaregården i Gävle. Om det avslutades med äppelkaka är dock oklart.
Sedan ganska lång tillbaka är den etablerade menyn på en gåsamiddag svartsoppa, stekt gås och äppelkaka/spettekaka som efterrätt.
Exempel på en Mårten Gås meny – okänt årtal.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-10
Kort svar: Årets julkalender på SVT (En hederlig jul med Knyckertz) börjar den 1 december.
Första söndagen i advent 1960 (som det året var 27 november) kl. 17.30 sändes programmet ”För flickor och pojkar”. I programmet öppnade Titteliture luckorna i adventshuset. Adventskalendern sändes inte varje dag i december, eftersom vissa dagar var helt tevefria.
De första åren började adventskalendern alltid första advent, vilket innebar att vissa år kunde kalendern ha inte mindre än 29 luckor (26 november – 24 december). På 70-talet bytte man dock och lät adventskalendern alltid börja 1 december och bytte namn till julkalendern.
Julkalendern har sänts varje år och årets kalender 2021 heter En hederlig jul med Knyckertz. Det första avsnittet sänds den 1 december på SVT och kommer även att finnas på SVT Play.
Ett bakverk som funnits i Sverige sedan åtminstone 1970-talet är kladdkakan. Under 00-talet skapades flera grupper på Facebook som ville ha en ”kladdkakans dag”. Det rådde delade meningar om vilket datum man skulle välja. Men till år 2007 tog någon initiativet och valde den 7 november.
Inlägg i gruppen Kladdkakans dag 17 oktober 2007.
Det tidigaste belägget för att kladdkakans dag förlagts till 7 november är från Wikipedias artikel om Temadagar från 17 oktober 2007. Och under oktober/november 2007 är det febril aktivitet på olika nätsidor för att lansera 7 november som kladdkakans dag.
Kort svar: Ordet ”jultomte” finns belagt på svenska sedan åtminstone 1862.
Tomtar har förekommit i den svenska folktron långt tillbaka i tiden. Gårdstomten hade som uppgift var att ”sörja för folkets trevnad och välgång” på gården och det är om en sådan tomte som Viktor Rydbergs dikt handlar. Sin anknytning till julfirandet får tomten först under andra halvan av 1800-talet och det är då som jultomten successivt tar över rollen som julklappsutdelare i de svenska hemmen.’
Kort svar: Helgmäss eller helgemäss är en alternativ benämning på alla helgons dag.
Det äldsta belägget i tidningstext för ordet ”halloween” är då Barometern 1894 skriver att 31 oktober kallas ”helgmässafton” i Sverige och ”halloween” på engelska. Dock ska det dröja ytterligare några årtionden innan det ges exempel på halloweenfiranden i Sverige.
Kort svar: På julafton 1965 var det Kerstin Sterner och Maud Husberg som var julvärdar.
Sedan början på 1960-talet har det återkommande varit en eller flera personer som suttit som programpresentatörer som suttit i teve-rutan under julafton och alltså fungerat som ”julvärdar”. Den som har varit julvärd flest gånger är Arne Weise trots att han inte blev regelbunden julvärd förrän 1980.
Fem år efter att Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul! visats först gången, alltså 1965, så var det Kerstin Sterner och Gina Sunesson som fick ansvaret att vara presentatörer på julafton.
Kerstin Sterner /../ tar hand om TV-hallået på julafton från kl 14 till kl 19. Avlösare blir Maud Husberg /../ som fortsätter fram till programmets slut, cirka 1 på natten.
Dagens Nyheter 1965-12-24
Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-10-28)
Enligt uppgifter som spridits av SVT m.fl. så var Bengt Feldreich julvärd bl.a. 1959 och 1960. Ibland sägs det att han var julvärd alla år mellan 1959 och 1972. Det senare går enkelt att vederlägga då han med säkerhet inte var julvärd vare sig 1961, 1962, 1963 eller något år därefter.
Påståendet att Bengt Feldreich skulle ha varit julvärd 1959 och 1960 går inte att belägga med några samtida källor. Däremot finns det artiklar från julen 1959 om att Gerd Almgren ska stå för värdskapet i teve på julafton.
Artikel från Aftonbladet 1959
Att vara värd på julafton 1959 var inte något särskilt, såsom det blivit under 2000-talet. Den som var värd på julafton var vanligen en av de ordinarie programvärdarna som jobbade just på julafton.
Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-10-28, uppdaterad 2013-11-15)
Pynt är saker man ställer fram i hemmet för att det ska se trevligare ut. I samband med de stora högtiderna finns det särskilt högtidspynt som används. Runt jul ställs det fram julgran med juleljus, till påsk kan det vara ägg och kycklingar och så vidare.
Adventskalendrar introducerades i Sverige under 1930-talet. Det var då teckningar med 24 eller fler luckor där man öppnade en lucka varje dag fram till jul. Under 2000-talet började en ny typ av adventskalendrar marknadsföras. Kalendrarna är då fyllda med 24 olika saker, ex. tesorter, öl, parfymer och liknande. Dessa kalendrar kan bara med yttersta tvekan beskrivas som ”adventspynt”.
Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-10-27
Högtider och traditioner 
