Profilbild för Okänd

Hur länge har ostkakans dag (14 november) funnits?

Kort svar: Ostkakans dag, 14 november, har uppmärksammats sedan 1996.

En ostkaka beskrivs av SO som ”en pudding­liknande, söt mat­rätt som bland annat inne­håller ost­ämne”. Ostkakan finns belagd i svenska språket sedan åtminstone tidigt 1500-tal då biskop Hans Brask skrivit ned just ”ostkaka” i sina anteckningar. Företaget Frödinge mejerier började tillverka ostkaka industriellt i slutet av 1950-talet.

År 1996 bestämde sig Frödinge mejeri att lansera ”ostkakans dag”. Svenska Dagbladet rapporterade den 4 november 1996 att ”ostkakans dag lanseras” och skriver vidare:

Frödinge mejeri satsat hårt på att lansera ostkakan i skolor. /../ Den 14 november kommer det att serveras ostkaka på många skolor och dagis, berättar Frödinge i tidningsannonser i helgen-

Att det blev just 14 november för ostkakans dag beror på att det Emils namnsdag och den Emil som åsyftas är Astrid Lindgrens skapelse Emil i Lönneberga.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-14

Källa:

SvD 1996-11-04

”ostkaka” svenska.se

Profilbild för Okänd

Varför är ostkakans dag 14 november?

Kort svar: Frödinge mejeri som instiftade ostkakans dag 1996 valde den 14 november som datum eftersom det är Emils namnsdag.

Under det senaste årtiondet har fler och fler dagar fått olika teman, gärna kopplade till mat – kardemummabullens dag (15 maj), chokladbollens dag (11 maj) eller kebabens dag (5 maj). Dessa dagar är ibland påhittade av matföretag, men oftast av privatpersoner. En dag som definitivt är påhittad av ett matföretag är ostkakans dag den 14 november.

Ostkakor är kända i Sverige sedan 1500-talet och det äldsta belägget kommer från biskop Brasks anteckningar. Företaget Frödinge mejerier började tillverka ostkaka industriellt i slutet av 1950-talet och det var också de som tog initiativet till ostkakans dag 1996.

Annons för Frödinge ostkaka 1970

Svenska Dagbladet rapporterade den 4 november 1996 att ”ostkakans dag lanseras” och skriver vidare:

Frödinge mejeri satsat hårt på att lansera ostkakan i skolor. /../ Den 14 november kommer det att serveras ostkaka på många skolor och dagis, berättar Frödinge i tidningsannonser i helgen.

På frågan varför man valt just 14 november som datum svarar Frödinge att det beror på att ”Emil” har namnsdag då. Den Emil som åsyftas är givetvis den småländske Emil i Lönneberga. Astrid Lindgren skriver i boken Än lever Emil I Lönneberga från 1970 om ett husförhör som infaller just den 14 november. Kapitlet avslutas med:

”Allting har sin tid”, sa Emils mamma då så förståndigt. ”Katekesen har sin tid och ostkaka har sin tid!”

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-14

Källa:

SvD 1996-11-04

Profilbild för Okänd

När sändes den första adventskalendern i radio?

Kort svar: 1957 sändes den första adventskalendern i svensk radio.

En adventskalender (eller julkalender som det också kallas) är en målning med 24 luckor där man öppnar en varje dag från 1 december till och med julafton. Den första adventskalendern i Sverige började säljas inför december månad 1934 och det var Svenska flickors scoutförbund som sålde den.

Radio började sändas redan på 1920-talet i Sverige, men första gången som det sändes en adventskalender i svensk radio var 1957. Söndagen den 1 december (som också råkade vara första advent) klockan fem i åtta sändes ett program i radio med namnet ”Fem i åtta öppnar vi barnens adventskalender”. Rolf Bergström och några barn i åldrarna tre till elva år sjöng julvisor, pratade om vad de önskade sig och öppnade en lucka i en adventskalender.

Radio 1 december 1960

Den fysiska kalender som användes 1957 hade inte luckor utan istället var det papperslappar med figurer som man skulle klistra ovanpå dagens datum från 1 december till och med julafton. Kalendern fanns med i tidningen Röster i Radio & TV och varje vecka kom sju nya figurer som man kunde klistra på

Första kalender 1957

Därefter har radion sänt en kalender varje år och fram till 1972 var det samma kalender som på teve ibland dock under olika namn.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-12

Källa: ”Sveriges Radios julkalender 50 år”

Profilbild för Okänd

När sändes lucia på teve första gången?

Kort svar: Första gången som luciafirande sändes på svensk teve var torsdagen den 13 december 1956. Första gången det sändes som luciamorgon var 1960.

Luciadagen infaller den 13 december och firas ursprungligen i Sverige för att det var årets längsta natt. Under 1900-talet växte den typ av luciafirande med luciatåg som vi idag känner det fram. Särskilt viktigt för det officiella firandet var när Stockholms Dagblad anordnade ett luciatåg i form av en kortege genom Stockholm. 

Teven gjorde sitt intåg i Sverige under 1950-talet och blev ganska snabbt en central del av svenskars julfirande, främst genom Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul! som hade premiär på julafton 1960. Luciafirande på teve var dock ännu tidigare. Redan på luciadagen 1956 kl. 20.30-21.30 sändes ”Luciakväll” med Pekka Lager.

SvD:s tevetablå 1956-12-13

Även under följande år sändes någon form av luciafirande på teve men under olika namn:

Första gången som luciafirandet på teve sändes på morgonen och kallades just för ”Luciamorgon” var 1960 då man sände från en ”barnträdgård” mellan 07.00-07.45.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-12

Källor:

SvD 1956-12-12
SvD 1957-12-12
SvD 1958-12-12
SvD 1959-12-12
SvD 1960-12-12

Profilbild för Okänd

Vem gjorde den första svenska adventskalendern?

Kort svar: Den första svenska adventskalendern (eller julkalendern) ritades av Aina Stenberg Masolle 1934.

En adventskalender eller (julkalender som det egentligen heter) är en teckning eller bild med 24 eller något fler luckor som man öppnar under dagarna fram till och med julafton. Troligen kom idén med en adventskalender från Tyskland där Gerhard Lang runt 1920 skapade den första moderna julkalendern.

Till Sverige kom kalendern första gången 1934. Det var Henny Strömman som blev chef för Sveriges Flickors Scoutförbund och då såg hon en möjlig inkomstkälla. Hon gav uppdraget till konstnären Aina Stenberg Masolle att rita en bild som skulle användas. Så här skriver SvD 25 november 1934 under rubriken ”En rolig julkalender”:

Flera av detaljerna på tavlan t.ex. snöbollar, lyktan, månen, stugans fönster, dörr och skorstenar o.s.v., äro lösa och går att fälla upp som luckor, varvid en liten bild innanför visar sig.

Aina Stenberg Masolle som fick uppdraget att måla adventskalendern 1934 var en etablerad svensk konstnär som gift sig och flyttat till Dalarna. Beställaren önskade sig en kalender ”större än den tyska, utan glitter, med tomtar”. Stenberg lär då ha använt sin egen gård i Östra Björken i Dalarna som motiv.

Barnens Adventskalender – som den kom att heta – blev en omedelbar succé och de 10.000 exemplar som tryckts gick snabbt åt. Den första adventskalendern hade 24 luckor – en för varje dag fram till julafton. Varje år fram till 1964 tecknade sedan Stenberg liknande kalendrar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-12

Källor: Nordiska museet ”Adventskalender”

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

SvD 1934-11-25

Profilbild för Okänd

Vem har namnsdag den 10 november på Mårtensafton?

Kort svar: Den 10 november har Martin, tidigare Martin (eller Mårten) Luther, namnsdag i den svenska almanackan.

Förutom sex dagar finns det namnsdagar på alla datum i den svenska kalendern. Många namn går tillbaka på helgon som dyrkades under medeltiden, t.ex. Eskil 12 juni, Göran 23 april och Henrik 19 januari. I den kategorin hittar vi Mårten den 11 november som fått sitt namn av helgonet Martin av Tours.

Till Martins helgondag har det knutits en tradition att äta gäss. Själva gåsamiddagen har i Sverige dock placerats på kvällen före – alltså den 10 november.

Den 10 november har Martin namnsdag och då är det Martin Luthers födelsedag som åsyftas. Fram till 1900-talet stod det ”Mårten Luther” den 10 november och ”Mårten biskop” den 11 november.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-10

Källa: af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001.

Profilbild för Okänd

Vad ingår i en gåsamiddag?

Kort svar: Det som idag räknas som en traditionell gåsamiddag som äts på Mårtensafton ska innehålla svartsoppa, stekt gås och äppelkaka.

Gåsen har varit knuten till Mårten den 11 november sedan medeltiden i Sverige. På äldre kalendrar är gåsen en symbol på just Mårten. Att äta gåsamiddagar på Mårten är något som finns belagt i Sverige sedan 1500-talet, men det är först på 1800-talet som det kom att bli en typiskt skånsk symbol.

Den äldsta skånska beskrivningen av en gåsamiddag är från runt 1800 och då är det risgrynsgröt och gåsstek som står på menyn. Vare sig svartsoppa eller äppelkaka är med. Cirka hundra år senare började firandet med ett smörgåsbord som följdes av fisk (oftast lutfisk), gröt (oftast risgrynsgröt), stek (gås, om man hade råd, annars anka, kyckling, lamm eller kanin) och dessert (ex, kakor fyllda med sylt och serverade med vispgrädde).

Som synes är maten vid Mårten inte olika annan äldre högtidsmat. Så här skriver Helena Haage:

Vid denna tid skilde sig inte Mårtensfirandet från annat firande, festmaten var oftast densamma oavsett högtid. Mårtensfirandet har också ibland kallats för lilla jul.

Under det tidiga 1900-talet blandades gamla traditioner med nyare i Mårtensfirandet. Svartsoppan, som vi idag intimt förknippar med Mårten, började användas vid Mårtensfirande i Stockholm i mitten av 1800-talet. Haage skriver:

I skånsk högreståndsmiljö var svartsoppan en vardagsrätt medan de skånska bönderna åt den som festmat, dock inte på Mårten utan oftare vid jul eller på bröllop.

Enligt flitigt förekommande uppgifter ska den ”moderna” gåsamiddagen med svartsoppa, gås och äppelkaka ha skapats på restaurang Piperska muren i Stockholm på 1850-talet. Men det går att hitta belägg från åtminstone 1845 att man på Mårtensafton serverat stekt gås med svartsoppa på Gästgifvaregården i Gävle. Om det avslutades med äppelkaka är dock oklart.

Sedan ganska lång tillbaka är den etablerade menyn på en gåsamiddag svartsoppa, stekt gås och äppelkaka/spettekaka som efterrätt.

Exempel på en Mårten Gås meny – okänt årtal.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-10

Källor: ”Smörj kråset med gås” Aftonbladet 2008-11-07

Björnberg, Birgitta (1968) Mårten Gleerups: Malmö

”Mårten gås förr och nu” Helena Haage 3 november 2020

”Årets dagar: Mårtensgås” Nordiska museet

”Martins gås – mårtensgås” Artikel av Jan-Öjvind Swahn publicerad i Populär Historia 7/2001

Gefleborgs Läns Tidning 1845-11-08

Profilbild för Okänd

När börjar julkalendern på SVT 2021?

Kort svar: Årets julkalender på SVT (En hederlig jul med Knyckertz) börjar den 1 december.

Första söndagen i advent 1960 (som det året var 27 november) kl. 17.30 sändes programmet ”För flickor och pojkar”. I programmet öppnade Titteliture luckorna i adventshuset. Adventskalendern sändes inte varje dag i december, eftersom vissa dagar var helt tevefria.

De första åren började adventskalendern alltid första advent, vilket innebar att vissa år kunde kalendern ha inte mindre än 29 luckor (26 november – 24 december). På 70-talet bytte man dock och lät adventskalendern alltid börja 1 december och bytte namn till julkalendern.

Julkalendern har sänts varje år och årets kalender 2021 heter En hederlig jul med Knyckertz. Det första avsnittet sänds den 1 december på SVT och kommer även att finnas på SVT Play.

Källa: ”En hederlig jul med Knyckertz” svtplay.se

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-09

Profilbild för Okänd

Hur länge har kladdkakans dag funnits i Sverige?

Kort svar: Kladdkakans dag introducerades via sociala medier till den 7 november 2007.

Under 2010-talet exploderade antalet temadagar i allmänhet och temadagar knutna till bakverk i synnerhet. Rulltårtans dag (9 augusti) kom 2012, hallongrottans dag 2023, mandelkubbens dag 2013, kardemummabullens dag (15 maj) kom 2015, fössta tossdan i mass då man äter marsipantårta kom 2010. De flesta av dessa temadagar har på olika sätt skapats på sociala medier.

Ett bakverk som funnits i Sverige sedan åtminstone 1970-talet är kladdkakan. Under 00-talet skapades flera grupper på Facebook som ville ha en ”kladdkakans dag”. Det rådde delade meningar om vilket datum man skulle välja. Men till år 2007 tog någon initiativet och valde den 7 november.

Inlägg i gruppen Kladdkakans dag 17 oktober 2007.

Det tidigaste belägget för att kladdkakans dag förlagts till 7 november är från Wikipedias artikel om Temadagar från 17 oktober 2007. Och under oktober/november 2007 är det febril aktivitet på olika nätsidor för att lansera 7 november som kladdkakans dag.

Efter 2007 blir det ganska snabbt fastlagt att det är 7 november som är kladdkakans dag.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-07

Källor:

Wikipedia ”Temadagar” 17 oktober 2007

Profilbild för Okänd

Hur länge har ordet ”jultomte” använts i Sverige?

Kort svar: Ordet ”jultomte” finns belagt på svenska sedan åtminstone 1862.

Tomtar har förekommit i den svenska folktron långt tillbaka i tiden. Gårdstomten hade som uppgift var att ”sörja för folkets trevnad och väl­gång” på gården och det är om en sådan tomte som Viktor Rydbergs dikt handlar. Sin anknytning till julfirandet får tomten först under andra halvan av 1800-talet och det är då som jultomten successivt tar över rollen som julklappsutdelare i de svenska hemmen.’

Enligt SAOB finns ordet ”jultomte” sedan 1862 i svenskan. Ett exempel på ordet ”jultomte” just från detta år är en text i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-01

Källa: ”jultomte” i SAOB