Profilbild för Okänd

När börjar julkalendern på SVT 2021?

Kort svar: Årets julkalender på SVT (En hederlig jul med Knyckertz) börjar den 1 december.

Första söndagen i advent 1960 (som det året var 27 november) kl. 17.30 sändes programmet ”För flickor och pojkar”. I programmet öppnade Titteliture luckorna i adventshuset. Adventskalendern sändes inte varje dag i december, eftersom vissa dagar var helt tevefria.

De första åren började adventskalendern alltid första advent, vilket innebar att vissa år kunde kalendern ha inte mindre än 29 luckor (26 november – 24 december). På 70-talet bytte man dock och lät adventskalendern alltid börja 1 december och bytte namn till julkalendern.

Julkalendern har sänts varje år och årets kalender 2021 heter En hederlig jul med Knyckertz. Det första avsnittet sänds den 1 december på SVT och kommer även att finnas på SVT Play.

Källa: En hederlig jul med Knyckertz” svtplay.se

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-09

Profilbild för Okänd

Hur länge har kladdkakans dag funnits i Sverige?

Kort svar: Kladdkakans dag introducerades via sociala medier till den 7 november 2007.

Under 2010-talet exploderade antalet temadagar i allmänhet och temadagar knutna till bakverk i synnerhet. Rulltårtans dag (9 augusti) kom 2012, hallongrottans dag 2023, mandelkubbens dag 2013, kardemummabullens dag (15 maj) kom 2015, fössta tossdan i mass då man äter marsipantårta kom 2010. De flesta av dessa temadagar har på olika sätt skapats på sociala medier.

Ett bakverk som funnits i Sverige sedan åtminstone 1970-talet är kladdkakan. Under 00-talet skapades flera grupper på Facebook som ville ha en ”kladdkakans dag”. Det rådde delade meningar om vilket datum man skulle välja. Men till år 2007 tog någon initiativet och valde den 7 november.

Inlägg i gruppen Kladdkakans dag 17 oktober 2007.

Det tidigaste belägget för att kladdkakans dag förlagts till 7 november är från Wikipedias artikel om Temadagar från 17 oktober 2007. Och under oktober/november 2007 är det febril aktivitet på olika nätsidor för att lansera 7 november som kladdkakans dag.

Efter 2007 blir det ganska snabbt fastlagt att det är 7 november som är kladdkakans dag.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-07

Källor:

Wikipedia ”Temadagar” 17 oktober 2007

Profilbild för Okänd

Hur länge har ordet ”jultomte” använts i Sverige?

Kort svar: Ordet ”jultomte” finns belagt på svenska sedan åtminstone 1862.

Tomtar har förekommit i den svenska folktron långt tillbaka i tiden. Gårdstomten hade som uppgift var att ”sörja för folkets trevnad och väl­gång” på gården och det är om en sådan tomte som Viktor Rydbergs dikt handlar. Sin anknytning till julfirandet får tomten först under andra halvan av 1800-talet och det är då som jultomten successivt tar över rollen som julklappsutdelare i de svenska hemmen.’

Enligt SAOB finns ordet ”jultomte” sedan 1862 i svenskan. Ett exempel på ordet ”jultomte” just från detta år är en text i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-01

Källa: jultomte” i SAOB

Profilbild för Okänd

Vad är helgamäss?

Kort svar: Helgmäss eller helgemäss är en alternativ benämning på alla helgons dag.

Det äldsta belägget i tidningstext för ordet ”halloween” är då Barometern 1894 skriver att 31 oktober kallas ”helgmässafton” i Sverige och ”halloween” på engelska. Dock ska det dröja ytterligare några årtionden innan det ges exempel på halloweenfiranden i Sverige.

Det andra ordet, ”helgmässafton”, hänger samman med att alla helgons dag också kallats för helgmäss i vissa delar av landet. Sedan medeltiden har allhelgonadagen 1 november varit en helgdag i Sverige. Under lång tid betraktades 1 november som vinterns första dag i Sverige. Dagen kallades för helgamäss i folkmun med lite olika stavning (ex. häljamäss) och firandet kunde gå nog så vilt till.

Den 31 oktober kunde också kallas för ”helgmässafton”.

Barometern 1894, de 31 oktober

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) uppdaterat 2021-10-31

Källa: Mors dag och eid-il-fitr av Gillis Herlitz

”helgonmäss” SAOB

Profilbild för Okänd

När är första advent 2021?

Kort svar: Första söndagen i advent 2021 infaller den 28 november.

Advent är den period på cirka fyra veckor som infaller ungefär en månad före julhelgen. Adventstiden börjar den söndag som infaller mellan 27 november och 3 december. Det är då man ska börja ställa fram adventspynt, t.ex. adventsstjärnor och elektriska adventsljusstakar. På första söndagen i advent ska man också tända det första ljuset i adventsljusstaken med fyra stearinljus.

Efter julafton 2021 infaller fredag 24 december så kommer den första söndagen i advent 2021 infalla 28 november.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-10-30

Profilbild för Okänd

Vilka var julvärdar 1965?

Kort svar: På julafton 1965 var det Kerstin Sterner och Maud Husberg som var julvärdar.

Sedan början på 1960-talet har det återkommande varit en eller flera personer som suttit som programpresentatörer som suttit i teve-rutan under julafton och alltså fungerat som ”julvärdar”. Den som har varit julvärd flest gånger är Arne Weise trots att han inte blev regelbunden julvärd förrän 1980.

Fem år efter att Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul! visats först gången, alltså 1965, så var det Kerstin Sterner och Gina Sunesson som fick ansvaret att vara presentatörer på julafton.

Kerstin Sterner /../ tar hand om TV-hallået på julafton från kl 14 till kl 19. Avlösare blir Maud Husberg /../ som fortsätter fram till programmets slut, cirka 1 på natten.

Dagens Nyheter 1965-12-24

Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-10-28)

Källa: De hallåar på julafton”. Dagens Nyheter: s. 30.

Profilbild för Okänd

Vem var julvärd 1959?

Kort svar: År 1959 var Gerd Almgren julvärd i teve på julafton.

Under 1950-talet gjorde televisionen sin entré i de svenska hemmen. Redan då kunde man på julafton se särskilda julaftonsprogram, som t.ex. midnattsmässan från Rom och Medan vi väntar på klapparna. Sedan hade ju Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul! premiär på julafton 1960.

Enligt uppgifter som spridits av SVT m.fl. så var Bengt Feldreich julvärd bl.a. 1959 och 1960. Ibland sägs det att han var julvärd alla år mellan 1959 och 1972. Det senare går enkelt att vederlägga då han med säkerhet inte var julvärd vare sig 1961, 1962, 1963 eller något år därefter.

Påståendet att Bengt Feldreich skulle ha varit julvärd 1959 och 1960 går inte att belägga med några samtida källor. Däremot finns det artiklar från julen 1959 om att Gerd Almgren ska stå för värdskapet i teve på julafton.

Artikel från Aftonbladet 1959

Att vara värd på julafton 1959 var inte något särskilt, såsom det blivit under 2000-talet. Den som var värd på julafton var vanligen en av de ordinarie programvärdarna som jobbade just på julafton.

Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-10-28, uppdaterad 2013-11-15)

Källa:

Aftonbladet 1959-12-23

Profilbild för Okänd

Vad är adventspynt?

Kort svar: Adventspynt är saker som du sätter fram i samband med första advents-helgen, t.ex. adventsljusstakar och adventsstjärnor.

Advent är en tid av förberedelser inför den stundande julhelgen och omfattar fyra söndagar till och med julafton. Första advent är den söndag som infaller mellan 27 november och 3 december och det är också i samband med den helgen som man kan börja sätta fram adventspyntet.

Pynt är saker man ställer fram i hemmet för att det ska se trevligare ut. I samband med de stora högtiderna finns det särskilt högtidspynt som används. Runt jul ställs det fram julgran med juleljus, till påsk kan det vara ägg och kycklingar och så vidare.

Adventspynt är pynt som man sätter fram under adventstiden, alltså från första advent. Klassiskt adventspynt är ljusstakar och stjärnor eftersom de ger ljus i decembermörkret samt adventskalendrar som används för att räkna ner inför jul.

Ljusstakarna finns i två olika versioner. Dels en med fyra stearinljus där man tänder ett nytt ljus varje söndag fram till julhelgen, dels den elektriska med sju ljus som sitter i fönstret. I fönstren kan man också hänga en adventsstjärna för att lysa upp i mörkret.

Foto (1964) från Upplandsmuseet

Adventskalendrar introducerades i Sverige under 1930-talet. Det var då teckningar med 24 eller fler luckor där man öppnade en lucka varje dag fram till jul. Under 2000-talet började en ny typ av adventskalendrar marknadsföras. Kalendrarna är då fyllda med 24 olika saker, ex. tesorter, öl, parfymer och liknande. Dessa kalendrar kan bara med yttersta tvekan beskrivas som ”adventspynt”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-10-27

Profilbild för Okänd

Vem var julvärd 1961?

Kort svar: På julafton 1961 var det Ragna Nyblom som var tv-hallåa (alltså julvärd) och på juldagen samma år var det Åke Edin.

Under de första åren av 1960-talet växte teve-tablån på julafton mer och mer för varje år. En viktig del under julaftonsdagen och kvällen var att fungera som programvärd mellan programmen.

Det var egentligen först med Arne Weise 1980 som det blev en kontinuitet i vem som skulle vara julvärd eftersom han satt som värd varje julafton fram till 2003 (undantag för åren 1988, 1989 och 1990 då Björne var ersatte).

Året efter att Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul! haft premiär 1960 var det Ragna Nyblom som fick fungera som julvärd. Aftonbladet skrev dagen före julafton, med tidstypisk sexism:

I TV får herrarna sitt lystmäte på julafton då Ragna Nyblom svarar för kvällens hallåande. Juldagen är det damernas tur att glädjas, för då hallåar Åke Edin.

Aftonbladet 1961-12-23

Ragna Nyblom, som dog 2017, var skådespelare, hallåa och röstskådespelare. Hon läste sagor och dubbade barnfilm, bl.a. Doktor Snuggles och Trolltyg i Tomteskogen.

Skrivet av Mattias Axelsson gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-10-20)

Källa: ”Julens tomtar och troll i radio och tv” Aftonbladet 1961-12-23

Profilbild för Okänd

När är det hummerpremiär i Sverige 2026?

Kort svar: Hummerpremiären, eller åtminstone den dagen då det blir tillåtet att fiska hummer i Sverige infaller den första måndagen efter 20 september. År 2026 är det måndagen 21 september.

Hummer brukar räknas som en lyxig rätterna och man serverar den på t.ex. nyårsafton. Precis som med kräftorna så infaller hummerpremiären på hösten och det har även med regleringar av fisket att göra.

Hummer har fiskats i Sverige under hundratals år men det var först på 1600-talet och då holländska hummeruppköpare kom med hummertinorna till Sverige som fisket blev mer storskaligt. Det storskaliga fisket gjorde att det under flera år under 1800-talet var dåliga fångster av hummer. Därför höjdes röster på att reglera hummerfisket.

Fotografering – 1985. FOTOGRAF Fredh, Terje

Hummerfisket började regleras på olika sätt under av 1800-talet och det fortsatte att regleras under kommande sekel.

Sedan beståndsnedgången och den dåliga återväxten av hummer uppmärksammades på 1970-talet har ytterligare regleringar införts i fisket

Exakt när nuvarande förbudstid infördes och därmed hummerpremiären den första måndagen efter 20 september är jag inte helt säker på. Det finns i alla fall belägg för att nuvarande förbudstid praktiserades under 1980-talet.

Bild

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-09-27

Källa: Havet 1888” Havsmiljöinstitutet