Författararkiv: Mattias Axelsson

Profilbild för Okänd

Ska det vara som ”sol’n förgät” eller ”sol’n förlät” i luciasången?

av

Kort svar: Den inledande texten till luciasången är ”Natten går tunga fjät runt gård och stuva. Kring jord som sol’n förlät skuggorna ruva”. Det ska alltså vara ”förlät” och inte ”förgät”.

Luciatåg med lucia och tärnor blev populärt i Sverige under början av 1900-talet. Det finns flera olika sånger som sjungs, men den populäraste är nog luciasången som faktiskt har flera olika texter. Sången som sjungs i samband med att luciatåget går in (och ofta även vid utgången) är från början en italiensk melodi. Enligt ett häfte utgivet av Statens musiksamlingar:

Det är en italiensk visa som skrevs av napolitanaren Teodoro Cottrau 1850. Texten handlar om en stämningsfull nattlig båtfärd, och refrängens ”Santa Lucia” syftar på en stadsdel vid en av hamnarna i Neapel som heter just så (som i och för sig har fått sitt namn av helgonet).

Den äldsta svenska texten till luciasången som fortfarande används är skriven av Sigrid Elmblad och publicerades år 1924. Den börjar så här:

Sankta Lucia, ljusklara hägring,
sprid i vår vinternatt glans av din fägring!

Bara några år därefter (1928) skrev Arvid Rosén den text som nog är den vanligaste att sjunga i luciatåg bl.a. på teve. Roséns text är medvetet ålderdomlig. Så här lyder första versen:

Natten går tunga fjät runt gård och stuva
kring jord som sol’n förlät skuggorna ruva
||: Då i vårt mörka hus stiger med tända ljus
Sankta Lucia, Sankta Lucia :||

Det är flera ord som kan vålla huvudbry, bla. ”fjät” (som betyder spår) och ”stuva” (som betyder stuga). Ordet som det oftast blir missuppfattning om är dock ”förlät” . För det skall faktiskt vara just ”förlät” och inte ”förgät” som många verkar tro är den ursprungliga texten.

sankta_lucia_noter

Förklaringen är att ”förlåta” i en ålderdomlig variant betyder ”överge” eller ”lämna”. Så här skriver SAOB om ordet:

förlåta: (numera bl. ngn gg arkaiserande, särsk. i poesi o. högre stil) gå l. draga l. begiva sig o. d. bort från, övergiva, lämna (ett ställe o. d., en person);

Ordet kommer från medellågtyska vorlâten och tyska verlassen = lämna. Skuggorna ruvar alltså eftersom solen lämnade och övergav jorden.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-17

Källor: ”förlåta” svenska.se

”Lucia” Institutet för språk och folkminnen

Ingen dager synes än – visor om Lucia, Staffan och andra figurer ur lussetraditionen : en julgåva från Statens musiksamlingar 2008. Stockholm: Statens musiksamlingar. 2008.

Profilbild för Okänd

Hur många ljus har en adventsljusstake?

av

Kort svar: De adventsljusstakar där du tänder ett ljus varje söndag har fyra ljus. De elektriska adventsljusstakarna har oftast sju ljus

En adventsljusstake kan antingen vara med stearinljus eller med elektriska ljus. Det gemensamma för adventsljusstakarna är att de ska tändas första söndagen i advent, tillsammans med övrigt adventspynt.

Adventsljusstaken med stearinljus kom populariserades i Sverige under det tidiga 1900-talet. Tanken är att man tänder ett nytt ljus i staken under varje söndag under adventstiden. Det betyder att denna adventsljusstake har fyra ljus.

Adventsljusstake 1953

Den elektriska adventsljusstaken uppfanns i Sverige 1934 av Oskar Andersson. Han jobbade på Philips i Göteborg och använde kasserad julgransbelysning i en bågformad träljusstake – avsedd för stearinljus – och placerade sju stycken 14 volts lampor i den. Fem år senare (1939) lanserade Philips de första elektriska adventsljusstakarna för försäljning.

Elektrisk adventsljusstake.

På de allra flesta elektriska adventsljusstakar som finns så är det sju ljus, även om det förekommer sådana med fem eller nio ljus.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-16

Källor: ”Digitalt Museum – ”adventsljusstake”

Profilbild för Okänd

Varifrån sände teve luciafirande 1958?

av

Kort svar: Luciafirande på teve 1958 sändes från Göteborg och Lasse Dahlquist uppträdde.

Lucia har firats på olika sätt långt tillbaka i tiden i Sverige, i först hand för att det var årets längsta natt. Det moderna luciafirandet slog igenom 1927 då Stockholms Dagblad anordnade en kortege genom Stockholm med lucia, tärnor, stjärngossar och fackelbärare.

År 1956 sändes luciafirande första gången på svensk teve. Då var det en kvällssändning med Pekka Langer som programledare. Tre år senare, 1958, var det luciafirande i Göteborg som fick tevetid. Så här skrev Dagens Nyheter:

Luciafirande bland stapelbäddar. Göteborgs lucia och Lasse Dahlquist underhåller. Konferencié: Rustan Älveby (Göteborg).

Att just Lasse Dahlquist underhöll var ingen slump. Under 36 år ledde han Göteborgs luciaevenemang med början 1944. År 1958 hette Göteborgs lucia Margreth Dahlstrand.

ias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-15

Källa: DN 1958-12-12

Profilbild för Okänd

Vilken sak blev den första ”årets julklapp”?

av

Kort svar: Första gången som HUI utsåg ”årets julklapp” var 1988 och då var det en bakmaskin.

Att dela ut julklappar till varandra på julafton är en tradition som går tillbaka till 1700-talet i Sverige, även om det var i och med rekordåren efter andra världskriget som traditionen fick ett stort genomslag i Sverige.

År 1988 beslutade branschorganisationen Svensk Handel att låta sitt bolag Handelns Utredningsinstitut välja ut en pryl som skulle får titeln ”årets julklapp”. Kriterierna för årets julklapp var att den skulle representera samtiden, vara en nyhet samt sälja mycket.

Annons för bakmaskin julen 1988.

Det första året, 1988, som man utsåg en ”årets julklapp” så blev det bakmaskinen som blev vinnare. I en samtida artikel i SvD skriver man:

Årets innejulklapp är /../ bakmaskinen. En absolut nödvändighet för runt 2000 kronor för den perfekta husmodern som dukar frukostbordet med nybakt bröd.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-15

Källor:

”Och Årets Julklapp är…” Företagskällan 2020-11-30

SvD 1988-12-04

Profilbild för Okänd

Vilka helgondagar har firats i Sverige?

av

Kort svar: En handfull helgondagar har varit helgdagar i hela Sverige, bland annat Olof 29 juli och Larsdagen 10 augusti.

Helgondagar är dagar som firas till minne av olika helgon. Vissa länder firar vissa helgon mer än andra, ex. helgonet Patrick på Irland eller George i England. Under den katolska medeltiden var en handfull helgondagar också helgdagar i Sverige.

 Ytterligare dagar finns som helgdagar i minst tre stift:

De flesta av dessa helgondagar avskaffades som helgdagar i samband med reformationen 1571.

Vallentunakalendariet
Bild på Vallentunakalendariet det äldsta kända rent svenska kalendariet (1100-talet).

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap.(2014-08-05)

Källor: 

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm:LT Förlag

Profilbild för Okänd

Hur länge har ostkakans dag (14 november) funnits?

av

Kort svar: Ostkakans dag, 14 november, har uppmärksammats sedan 1996.

En ostkaka beskrivs av SO som ”en pudding­liknande, söt mat­rätt som bland annat inne­håller ost­ämne”. Ostkakan finns belagd i svenska språket sedan åtminstone tidigt 1500-tal då biskop Hans Brask skrivit ned just ”ostkaka” i sina anteckningar. Företaget Frödinge mejerier började tillverka ostkaka industriellt i slutet av 1950-talet.

År 1996 bestämde sig Frödinge mejeri att lansera ”ostkakans dag”. Svenska Dagbladet rapporterade den 4 november 1996 att ”ostkakans dag lanseras” och skriver vidare:

Frödinge mejeri satsat hårt på att lansera ostkakan i skolor. /../ Den 14 november kommer det att serveras ostkaka på många skolor och dagis, berättar Frödinge i tidningsannonser i helgen-

Att det blev just 14 november för ostkakans dag beror på att det Emils namnsdag och den Emil som åsyftas är Astrid Lindgrens skapelse Emil i Lönneberga.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-14

Källa:

SvD 1996-11-04

”ostkaka” svenska.se

Profilbild för Okänd

Varför är ostkakans dag 14 november?

av

Kort svar: Frödinge mejeri som instiftade ostkakans dag 1996 valde den 14 november som datum eftersom det är Emils namnsdag.

Under det senaste årtiondet har fler och fler dagar fått olika teman, gärna kopplade till mat – kardemummabullens dag (15 maj), chokladbollens dag (11 maj) eller kebabens dag (5 maj). Dessa dagar är ibland påhittade av matföretag, men oftast av privatpersoner. En dag som definitivt är påhittad av ett matföretag är ostkakans dag den 14 november.

Ostkakor är kända i Sverige sedan 1500-talet och det äldsta belägget kommer från biskop Brasks anteckningar. Företaget Frödinge mejerier började tillverka ostkaka industriellt i slutet av 1950-talet och det var också de som tog initiativet till ostkakans dag 1996.

Annons för Frödinge ostkaka 1970

Svenska Dagbladet rapporterade den 4 november 1996 att ”ostkakans dag lanseras” och skriver vidare:

Frödinge mejeri satsat hårt på att lansera ostkakan i skolor. /../ Den 14 november kommer det att serveras ostkaka på många skolor och dagis, berättar Frödinge i tidningsannonser i helgen.

På frågan varför man valt just 14 november som datum svarar Frödinge att det beror på att ”Emil” har namnsdag då. Den Emil som åsyftas är givetvis den småländske Emil i Lönneberga. Astrid Lindgren skriver i boken Än lever Emil I Lönneberga från 1970 om ett husförhör som infaller just den 14 november. Kapitlet avslutas med:

”Allting har sin tid”, sa Emils mamma då så förståndigt. ”Katekesen har sin tid och ostkaka har sin tid!”

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-14

Källa:

SvD 1996-11-04

Profilbild för Okänd

När sändes den första adventskalendern i radio?

av

Kort svar: 1957 sändes den första adventskalendern i svensk radio.

En adventskalender (eller julkalender som det också kallas) är en målning med 24 luckor där man öppnar en varje dag från 1 december till och med julafton. Den första adventskalendern i Sverige började säljas inför december månad 1934 och det var Svenska flickors scoutförbund som sålde den.

Radio började sändas redan på 1920-talet i Sverige, men första gången som det sändes en adventskalender i svensk radio var 1957. Söndagen den 1 december (som också råkade vara första advent) klockan fem i åtta sändes ett program i radio med namnet ”Fem i åtta öppnar vi barnens adventskalender”. Rolf Bergström och några barn i åldrarna tre till elva år sjöng julvisor, pratade om vad de önskade sig och öppnade en lucka i en adventskalender.

Radio 1 december 1960

Den fysiska kalender som användes 1957 hade inte luckor utan istället var det papperslappar med figurer som man skulle klistra ovanpå dagens datum från 1 december till och med julafton. Kalendern fanns med i tidningen Röster i Radio & TV och varje vecka kom sju nya figurer som man kunde klistra på

Första kalender 1957

Därefter har radion sänt en kalender varje år och fram till 1972 var det samma kalender som på teve ibland dock under olika namn.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-12

Källa: ”Sveriges Radios julkalender 50 år”

Profilbild för Okänd

När sändes lucia på teve första gången?

av

Kort svar: Första gången som luciafirande sändes på svensk teve var torsdagen den 13 december 1956. Första gången det sändes som luciamorgon var 1960.

Luciadagen infaller den 13 december och firas ursprungligen i Sverige för att det var årets längsta natt. Under 1900-talet växte den typ av luciafirande med luciatåg som vi idag känner det fram. Särskilt viktigt för det officiella firandet var när Stockholms Dagblad anordnade ett luciatåg i form av en kortege genom Stockholm. 

Teven gjorde sitt intåg i Sverige under 1950-talet och blev ganska snabbt en central del av svenskars julfirande, främst genom Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul! som hade premiär på julafton 1960. Luciafirande på teve var dock ännu tidigare. Redan på luciadagen 1956 kl. 20.30-21.30 sändes ”Luciakväll” med Pekka Lager.

SvD:s tevetablå 1956-12-13

Även under följande år sändes någon form av luciafirande på teve men under olika namn:

Första gången som luciafirandet på teve sändes på morgonen och kallades just för ”Luciamorgon” var 1960 då man sände från en ”barnträdgård” mellan 07.00-07.45.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-12

Källor:

SvD 1956-12-12
SvD 1957-12-12
SvD 1958-12-12
SvD 1959-12-12
SvD 1960-12-12

Profilbild för Okänd

Vem gjorde den första svenska adventskalendern?

av

Kort svar: Den första svenska adventskalendern (eller julkalendern) ritades av Aina Stenberg Masolle 1934.

En adventskalender eller (julkalender som det egentligen heter) är en teckning eller bild med 24 eller något fler luckor som man öppnar under dagarna fram till och med julafton. Troligen kom idén med en adventskalender från Tyskland där Gerhard Lang runt 1920 skapade den första moderna julkalendern.

Till Sverige kom kalendern första gången 1934. Det var Henny Strömman som blev chef för Sveriges Flickors Scoutförbund och då såg hon en möjlig inkomstkälla. Hon gav uppdraget till konstnären Aina Stenberg Masolle att rita en bild som skulle användas. Så här skriver SvD 25 november 1934 under rubriken ”En rolig julkalender”:

Flera av detaljerna på tavlan t.ex. snöbollar, lyktan, månen, stugans fönster, dörr och skorstenar o.s.v., äro lösa och går att fälla upp som luckor, varvid en liten bild innanför visar sig.

Aina Stenberg Masolle som fick uppdraget att måla adventskalendern 1934 var en etablerad svensk konstnär som gift sig och flyttat till Dalarna. Beställaren önskade sig en kalender ”större än den tyska, utan glitter, med tomtar”. Stenberg lär då ha använt sin egen gård i Östra Björken i Dalarna som motiv.

Barnens Adventskalender – som den kom att heta – blev en omedelbar succé och de 10.000 exemplar som tryckts gick snabbt åt. Den första adventskalendern hade 24 luckor – en för varje dag fram till julafton. Varje år fram till 1964 tecknade sedan Stenberg liknande kalendrar.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-12

Källor: Nordiska museet ”Adventskalender”

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

SvD 1934-11-25