Etikettarkiv: mårtensafton

När började man äta svartsoppa på Mårten?

av

Kort svar: Troligen började man äta svartsoppa i anslutning till Mårtensfirandet i mitten av 1800-talet.

Mårten har namnsdag 11 november och har fått sitt namn av helgonet Mårten biskop (alltså Martin av Tours). Till Martins helgondag har det knutits en tradition att äta gås. Själva gåsamiddagen har i Sverige dock placerats på kvällen före – alltså den 10 november.

En traditionell gåsamiddag, som alltså äts på Mårtensafton, ska innehålla svartsoppa, stekt gås och äppelkaka. Både svartsoppan och äppelkakan introduceras senare än själva gåsen. Svartsoppan, som tillagas på bl.a. buljong och gåsblod ska ha börjat användas vid Mårtensfirande i mitten av 1800-talet i Stockholm. Haage skriver:

I skånsk högreståndsmiljö var svartsoppan en vardagsrätt medan de skånska bönderna åt den som festmat, dock inte på Mårten utan oftare vid jul eller på bröllop.

Enligt flitigt förekommande uppgifter ska den ”moderna” gåsamiddagen med svartsoppa, gås och äppelkaka skapats på restaurang Piperska muren i Stockholm på 1850-talet. Men åtminstone svartsoppan introducerades tidigare och i en annan stad. Gefleborgs Läns Tidning har redan 1845 en middag med ”Gås och Svartsoppa” på mårtensdagarna.

På Djurgårdsbrunn serverat stekt gås med svartsoppa på Mårtensafton 1848 och under 1850-talet blir det fler och fler annonser, både för restauranger och för butiker, om svartsoppa i anslutning till Mårten.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-11-06

Källor:

Gefleborgs Läns Tidning 1845-11-08

Aftonbladet 1848-11-08

Aftonbladet 1855-11-09

Björnberg, Birgitta (1968) Mårten Gleerups: Malmö

”Mårten gås förr och nu” Helena Haage 3 november 2020

Vem har namnsdag den 10 november på Mårtensafton?

av

Kort svar: Den 10 november har Martin, tidigare Martin (eller Mårten) Luther, namnsdag i den svenska almanackan.

Förutom sex dagar finns det namnsdagar på alla datum i den svenska kalendern. Många namn går tillbaka på helgon som dyrkades under medeltiden, t.ex. Eskil 12 juni, Göran 23 april och Henrik 19 januari. I den kategorin hittar vi Mårten den 11 november som fått sitt namn av helgonet Martin av Tours.

Till Martins helgondag har det knutits en tradition att äta gäss. Själva gåsamiddagen har i Sverige dock placerats på kvällen före – alltså den 10 november.

Den 10 november har Martin namnsdag och då är det Martin Luthers födelsedag som åsyftas. Fram till 1900-talet stod det ”Mårten Luther” den 10 november och ”Mårten biskop” den 11 november.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-10

Källa: af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001.

Vad ingår i en gåsamiddag?

av

Kort svar: Det som idag räknas som en traditionell gåsamiddag som äts på Mårtensafton ska innehålla svartsoppa, stekt gås och äppelkaka.

Gåsen har varit knuten till Mårten den 11 november sedan medeltiden i Sverige. På äldre kalendrar är gåsen en symbol på just Mårten. Att äta gåsamiddagar på Mårten är något som finns belagt i Sverige sedan 1500-talet, men det är först på 1800-talet som det kom att bli en typiskt skånsk symbol.

Den äldsta skånska beskrivningen av en gåsamiddag är från runt 1800 och då är det risgrynsgröt och gåsstek som står på menyn. Vare sig svartsoppa eller äppelkaka är med. Cirka hundra år senare började firandet med ett smörgåsbord som följdes av fisk (oftast lutfisk), gröt (oftast risgrynsgröt), stek (gås, om man hade råd, annars anka, kyckling, lamm eller kanin) och dessert (ex, kakor fyllda med sylt och serverade med vispgrädde).

Som synes är maten vid Mårten inte olika annan äldre högtidsmat. Så här skriver Helena Haage:

Vid denna tid skilde sig inte Mårtensfirandet från annat firande, festmaten var oftast densamma oavsett högtid. Mårtensfirandet har också ibland kallats för lilla jul.

Under det tidiga 1900-talet blandades gamla traditioner med nyare i Mårtensfirandet. Svartsoppan, som vi idag intimt förknippar med Mårten, började användas vid Mårtensfirande i Stockholm i mitten av 1800-talet. Haage skriver:

I skånsk högreståndsmiljö var svartsoppan en vardagsrätt medan de skånska bönderna åt den som festmat, dock inte på Mårten utan oftare vid jul eller på bröllop.

Enligt flitigt förekommande uppgifter ska den ”moderna” gåsamiddagen med svartsoppa, gås och äppelkaka ha skapats på restaurang Piperska muren i Stockholm på 1850-talet. Men det går att hitta belägg från åtminstone 1845 att man på Mårtensafton serverat stekt gås med svartsoppa på Gästgifvaregården i Gävle. Om det avslutades med äppelkaka är dock oklart.

Sedan ganska lång tillbaka är den etablerade menyn på en gåsamiddag svartsoppa, stekt gås och äppelkaka/spettekaka som efterrätt.

Exempel på en Mårten Gås meny – okänt årtal.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-10

Källor: ”Smörj kråset med gås” Aftonbladet 2008-11-07

Björnberg, Birgitta (1968) Mårten Gleerups: Malmö

”Mårten gås förr och nu” Helena Haage 3 november 2020

”Årets dagar: Mårtensgås” Nordiska museet

”Martins gås – mårtensgås” Artikel av Jan-Öjvind Swahn publicerad i Populär Historia 7/2001

Gefleborgs Läns Tidning 1845-11-08

När är Mårten 2023?

av

Kort svar: Mårten har egentligen namnsdag den 11 november, men traditionen med att äta gås är förknippad med Mårtensafton den 10 november.

Mårten har i svenska almanackor namnsdag den 11 november. Namnet på dagen syftar på helgonet Martin av Tours som  begravdes just detta datum år 397. Martin har dock namnsdag dagen innan (10 november) och då är det Martin Luthers födelsedag som åsyftas. Fram till 1900-talet stod det ”Mårten Luther” den 10 november och ”Mårten biskop” den 11 november.

Fullskärmsinfångning 2013-10-19 221453

Almanacka från 1881.

Den tradition som starkast förknippas med dessa dagar är att äta gås tillsammans med svartsoppa och äppelkaka/spettekaka (en tradition som från början inte är skånsk, men som på 1800-talet kom att förknippas med vårt sydligaste landskap).

geese-707466_960_720

Dock är det inte inte på själva Mårtensdagen som gåsätandet förekommer, utan på Mårtensafton (10 november). Vilken eller vilka dagar som egentligen är ”Mårten” kan variera. Ibland åsyftas 10 november och ibland 11 november och ibland bägge. Saob ger som exempel:

Han kommer hem till mårten. Skolan har lov över mårten. Fira mårten.

Skrivet av Mattias Axelsson (2013-10-20, uppdaterad 2021-01-06)

Källa: Björnberg, Birgitta (1968) Mårten Gleerups förlag

Saob – uppslagsord: Mårten.

PS. Det heter alltså mårtensgås eller helt enkelt Mårten. Dock inte ”Mårten Gås”, vilket är en felaktig benämning på högtiden.

Heter det mårtensgås eller Mårten Gås?

av

Kort svar: Om det är traditionen att äta gås 10 november som åsyftas så heter den högtiden bara Mårten eller mårtensgås och inget annat.

Sedan åtminstone 1500-talet har traditionen att äta gås på Mårtensafton varit känd. Det var dock inte, som en del tror, i Skåne som gåsätandet tog sin början. Skånsk blev mårtensgåsen först på 1800-talet.

En vanlig, men felaktig, benämning på traditionen är Mårten Gås. Det ska hete mårtensgås eller Mårtens gås (med mellanslag) och inget annat. Mårten Gås är dels den gås som Nils Holgersson reste mest på under sin resa genom Sverige, dels en karaktär i Kalle Anka.

Så här skriver Jan-Öjvind Swahn i kapitlet om Mårten i boken Svenska traditioner:

Jag vill börja med en liten språklig anmärkning: man hör ofta uttrycket ”Mårten gås”. Minnes emellertid, att så heter det inte! Mårtens gås skall det vara.

Uppdatering: Tydligen kallar de verkliga puristerna dagen får Mårten eller mårtensafton och inte ”mårtensgås” som jag sa. Och det kan nog vara sant.

Läs även andra bloggare om , , , ,

Vem var Mårten och varför äter man gås på hans dag?

av

Kort svar: Mårten syftar på Martin av Tours, en ungersk soldat som blev biskop i just Tours. Legenden säger att Martin inte ville bli biskop och gömde sig. Gässen som han gömde sig hos avslöjade dock honom och därför har man knutit traditionen med gåsätande till hans dag.

Mårten har namnsdag den 11 november, men namnet på dagen syftar på helgonet Martin av Tours som begravdes just den dagen år 397. Martin har dock namnsdag dagen innan (10 november) och då är det Martin Luthers födelsedag som firas. Luther som för övrigt fick sitt namn just från helgonet Martin (alltså han som vår almanacka firar som Mårten).

Martin av Tours föddes i Ungern och tog värvning i den romerska armén. Under sin soldattid blev han frälst och efter en rad underverk ville man i Tours ha Martin som biskop, men det ville inte Martin. Därför gömde han sig enligt legenden i en gåsastia. Gässen tyckte dock att Martin var lämpad som biskop och kacklade därför så högt att folk fann Martins gömställe.

Så lyder förklaringen till att Martin av Tours fick gåsen som symbol och varför just hans dag (eller i svenska fall hans afton) blev mårtensgås, alltså den dag då man i Skåne äter en massa gäss. Men den verkliga förklaringen är troligen att tamgåsen var färdig för slakt just i början av november och då passade det bra att knyta gåsätandet till Martins helgondag. Så här skriver Birgitta Björnberg:

Gässen har alltså samband med Martins fest, inte med hans liv.

Till gåsen har sedan svartsoppa och äppelkaka tillkommit som en del av gåsamiddagen.

Skrivet av Mattias Axelsson 2007-11-11 (uppdaterad 2021-11-08)

Källor: Schön, Ebbe (1998) Svenska traditioner : årets fester och livets högtider Semic, s. 64

Björnberg, Birgitta (1968) Mårten Gleerups: Malmö

St. Martin of Tours, Carholic Online