Författararkiv: Mattias Axelsson

Profilbild för Okänd

När hade filmen ”Tomten – en vintersaga” premiär?

av

Kort svar: Filmatiseringen av Viktor Rydbergs dikt ”Tomten” hade biopremiär den 8 december 1941.

I februari 1881 publicerades Viktor Rydbergs dikt ”Tomten” i Ny Illustrerad tidning. Då var det ingenting som tydde på att dikten var en juldikt. Varken midvinter är tomte behöver nämligen nödvändigtvis förknippas med julen.

Under 1941 var det dock dags att definitivt göra dikten till en julklassiker. Då skulle nämligen dikten filmatiseras och Gösta Roosling fick ansvar för regin. Så här skriver Svenska Dagbladet om inspelningen:

Det är Gösta Roosling, känd kortfilmare och upphovsman till ”Julottan” och Konfirmationen”, som har vågat sig på att omforma Viktor Rydbergs klassiska dikt ”Tomten” till en film. /../ Uppe i Älvrosgården togos på måndagen några scener till versraderna: Gå till visthus och redskapshus, känner på alla låsen”.

Filmen hade sedan premiär den 8 december 1941 på biografen Sture. Då var den del i ett kortfilmspaket med namnet Kalle Anka bjuder på fest.

Första gången som Tomten – en vintersaga sänds på teve är i TV1 på nyårsafton 1972 k 19.15. Första gången som kortfilmen sändas i anslutning till jul är dan före dopparedan, alltså 23 december, 1978. Sedan sänds den på julafton första gången 1981.

Tevetablån 1978-12-23

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-18

Källor:

SvD 1941-02-25

SvD 1941-12-08

SvD 1972-12-31

SvD 1978-12-24

SvD 1981-12-24

Profilbild för Okänd

Vilka ändringar gjorde Alice Tegnér på texten i ”Gläns över sjö och strand”?

av

Kort svar: När Alice Tegnér tonsatte Viktor Rydbergs dikt Betlehemsstjärnan så la hon till en textrad och ändrade på två ord.

En av de populäraste julsångerna är ”Gläns över sjö och strand” från 1891. Texten är ursprungligen en dikt som Viktor Rydberg skrev till sin bok Vapensmeden. När texten tonsattes första gången var det Alice Tegnér som gjorde det till sin sångbok Sjung med oss, mamma! 1893.

För att texten skulle passa ihop med musiken gjorde Tegnér tre smärre förändringare:

  1. Efter den inledande meningen i dikten lägger Tegnér till raden ”Stjärnan från Betlehem/ leder ej bort, men hem.”
  2. Sista ordet i första stycket är ändrat från ”Betlehemsstjärna” till ”strålande stjärna” och det sjungs två gånger
  3. Raderna ”ute å fjället” och ”inne i tjället” är strukna
  4. Till sista är det ett långt stycke som börjar med ”fram genom hindrande jordiska fängsel” som tagits bort

Det är alltså smärre förändringar som gjorts av Tegnér.

Rydbergs originaltext i en utgåva från 1914

Skrivet av Mattias Axelsson (2021-11-17)

Källor: ”Betlehems stjärna (Ur »Vapensmeden») (1914)”

”Gläns över sjö och strand” Lieder.net

Profilbild för Okänd

När skrev Viktor Rydberg ”Gläns över sjö och strand?”

av

Kort svar: Viktor Rydberg skrev dikten ”Betlehemsstjärnan” med den inledande raden ”Gläns över sjö och strand” 1891.

En av alla svenska julsånger som spelats in av otaliga artister är ”Gläns över sjö och strand”. Från början är det en juldikt som Viktor Rydberg skrev till sin bok Vapensmeden som kom ut 1891. Så här skrev man inför en nyare utgåva av boken:

själfva boken [är] utarbetad på mycket kort tid i full arbetsglädje efter en sjukdom, som han lyckligen genomgått. Den börjades på våren 1891 och utgafs på hösten samma år.

I boken Vapensmeden ingår bl.a. dikten ”Betlehemsstjärnan” vars inledande rader är just ”Gläns över sjö och strand, stjärna ur fjärran”.

Notis i Utkiken 1891-11-30

Två år senare (1893) tonsatte Alice Tegnér dikten och den har sedan dess spelats in av otaliga artister. När Alice Tegnér tonsatte texten 1893 så passade hon också på att ändra och lägga till några rader. Direkt i första versen har hon lagt till raden ”Stjärnan från Betlehem/ leder ej bort, men hem” och sedan har hon bytt några ytterligare ord.

Skrivet av Mattias Axelsson (2021-11-17)

Källor: ”Betlehems stjärna (Ur »Vapensmeden») (1914)”

”Gläns över sjö och strand” Lieder.net

Profilbild för Okänd

Vem skrev musiken till ”Stilla Natt”?

av

Kort svar: Musiken till julsången Stilla Natt skrevs av organisten Franz Xaver Gruber i Österrike 1818.

Julen förknippas med många olika sorters musik – från religiösa psalmer som ”Nu tändas tusen juleljus” till modern popmusik som ”Tänd ett ljus” och mycket däremellan. En mycket populär julsång är ”Stilla Natt”. Den finns i många olika populärinspelningar och är psalm nummer 114 i 1986 års psalmbok.

Denna bild har ett alt-attribut som är tomt. Dess filnamn är stille_nacht.jpg
Stilla Natt

”Stilla Natt” skrevs ursprungligen på tyska i den österrikiska orten Mariapfarr 1816 av prästen Joseph Mohr. Två år senare tonsattes den av organisten Franz Xaver Gruber. Det var vid midnattsmässan Oberndorf an Der Salzachs bykyrka 1818 som ”Stille Nacht” framfördes offentligt första gången.

Originalnoterna till ”Stille Nacht” från 1818, som är skrivna för gitarr, är försvunna. Dock finns det fem bevarade originalnoter från senare i Grubers liv. Redan på 1800-talet översattes texten till svenska och det finns en rad olika översättningar som är mer eller mindre lika det tyska originalet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-17

Källor: Egan, Bill (December 1999). ”Silent Night, Holy Night”. Soundscapes. University of Groningen.

Profilbild för Okänd

Hur många Aladdinaskar säljs runt jul?

av

Kort svar: Totalt säljs det runt 2 miljoner Aladdinaskar i december månad i Sverige.

Aladdinasken lanserades i Sverige 1939 och relativt snabbt blev den en populär julchoklad. Under senare år har fokus, åtminstone i nyhetsrapporteringen om chokladasken, hamnat på vilka praliner som byts ut. När trillingnöten försvann 2014 blev det t.e.x stora skriverier.

Men hur populär är egentligen chokladasken Aladdin kring jul? Det finns lite olika uppgifter om hur många askar som säljs men det är flera miljoner. Företagskällan skriver så här inför julen 2020:

I Sverige köper vi 2,5 miljoner Aladdin-askar varje år. Drygt 2 miljoner av dessa inhandlas under julsäsongen.

Som synes är det framförallt kring jul som försäljningen av Aladdinaskar är stor. En undersökning som analysföretaget United Minds gjorde på uppdrag av Marabou 2009 gjorde gällande att en tredjedel av de tillfrågade rankade Aladdinasken som viktigast på jul

 Aladdin chokladask är ett viktigare inslag på julen jämfört med Tomten och Jesu födelse. Var tredje svensk föredrar Aladdin framför Tomten (22 procent) och Jesu födelse (9 procent). 

”Därför togs trillingnöt bort från Aladdin” expressen.se 2014-11-12

”Aladdin – Folkhemmets högtidschoklad” Företagskällan 2020-12-02

”Aladdin viktigare än tomten på julafton” pressmeddelande 2009-1222

Profilbild för Okänd

Vilket år togs trillingnöten bort från Aladdinasken?

av

Kort svar: Trillingnöten togs bort ur Aladdinasken inför julen 2014.

Marabou lanserade sin chokladask Aladdin 1939. Man valde ut sin populäraste pralinsorter och la arton av dem i samma ask. Relativt snart blev Aladdin ett godis som förknippades med julfirandet.

När chokladasken lanserades fanns inte trillingnöten med. Under askens tidiga historia så bytte man både design och innehåll i asken frekvent. Trillingnöten kom med i förpackningen på 1950-talet.

Aladdinasken på 1950-talet

Första gången som byten av praliner fick någon större uppmärksamhet var inför julen 2014 då Marabou bestämde att trillingnöten skulle plockas bort. Aftonbladet skrev då:

Tio miljoner oemotståndliga trillingnötter om året är ett minne blott. Nu ersätter Marabou favoritpralinen med hallonlakrits.

Samma år tog man även bort körsbärslikören ur asken. Aladdinasken är dock fortsatt populär julchoklad och man räknar med att det säljs runt 2 miljoner askar varje år till jul.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-17

”Trillingnöten tas bort ur Aladdinasken” Aftonbladet 2014-09-30

Profilbild för Okänd

När blev Aladdin en julchoklad?

av

Kort svar: Chokladasken ”Aladdin” från Marabou lanserades som en julchoklad under 1950-talet.

En viktig del av julhelgens ätande handlar om att äta godis. För många är det chokladasken Aladdin som mer än andra symboliserar julens godis. Det är inte för inte som kvällstidningarna blåser upp till läsarstorm när det byts ut chokladbitar i asken.

Aladdinasken lanserades av Marabou 1939 som ett ”folkligare alternativ” till handgjorda praliner. När Marabou släppte asken hade företaget över 500 olika artiklar, varav flertalet var praliner som skulle säljas i lösvikt. Att lansera asken var helt enkelt ett sätt att rationalisera produktionen. Man tog helt enkelt de arton populäraste produkterna och la dem i en och samma ask.

Det finns uppgifter om att Aladdin-asken redan vid lanseringen ska ha kommit att förknippas med jul. Men om man granskar de annonser som finns för asken så är kopplingen till julhelgen långt ifrån självklar under de första åren.

Annons för Marabou julen 1945

Det är, vad jag har kunnat se i annonserna, först under 1950-talet lanserade Marabous-asken som en present att ge bort vid olika tillfällen som födelsedagar, namnsdagar, eller som ”julklapp och nyårsgåva”.

Annons för Aladdin julen 1956

Alladin var dock inte en exklusiv julchoklad utan den fungerade, åtminstone enligt annonserna från Marabou vid bl.a. midsommar och påsk.

Annons vid midsommar 1958

I slutet av 1950-talet började Marabou också göra specifika julaskar för Aladdin och för Paradis. Bl.a. så annonserade man med rubriken ”Er godaste choklad har blivit julklappsfin”.

Annons julen 1959

Så här skriver Företagskällan:

Ungefär samtidigt [1958] blev både Aladdin och Paradis etablerade svenska högtidstraditioner på allvar då Marabou lät tillverka speciella jul- och påskomslag till sina kartonger, ett marknadsföringsgrepp som återkom med jämna mellanrum under kommande decennier.

Genom åren har det ofta bytts både design och innehåll i asken. Karin Selling, presskontakt på Mondelez Sverige säger i en intervju att ”under åren har över 50 nya smaker introducerats och asken har bytt design 9 gånger”. Dock var det inte förrän 2014 då trillingnöten plockades bort som det började bli några större skriverier om pralinbytena. Aladdinasken är dock fortsatt populär julchoklad och man räknar med att det säljs runt 2 miljoner askar varje år till jul

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-17

”Sveriges älskade Aladdinask får ny design” pressmeddelande 2018-10-23

”Därför togs trillingnöt bort från Aladdin” expressen.se 2014-11-12

”Aladdin – Folkhemmets högtidschoklad” Företagskällan 2020-12-02

Profilbild för Okänd

Från vilket land kom julsången ”Stilla natt”?

av

Kort svar: Julsången ”Stilla natt” har sitt ursprung i Österrike under början av 1800-talet.

Ingen högtid är så förknippad med sånger och melodier som julen är. Allt från medeltida kyrkosånger till nyinspelad popmusik, via de mest sålda skivorna som ex. ”White Christmas” med Bing Crosby. En mycket populär melodi, både att sjunga i kyrkan och att göra nyinspelningar av, är den som kallas ”Stilla natt”.

Texten och musiken till ”Stilla Natt” skrevs i början av 1800-talet. Texten, på tyska, skrevs 1816 av den österrikiske prästen Joseph Mohr. Mohr skrev texten ”Stille Nacht” (på tyska) direkt efter att Napoleonkrigen. När texten skrevs befann sig Mohr i staden Mariapfarr i Österrike.

Manuskript av sången från 1860 (ca)

Två år senare, på julaftonskvällen 1818, framfördes ”Stille Nacht” för första gången. Då hade organisten Franz Xaver Gruber tonsatt Mohrs text och i Oberndorf an Der Salzachs bykyrka hördes sången sjungas till gitarrkomp under midnattsmässan. Att det blev just gitarrkomp, vilket var ovanligt under den här tidsperioden, finns det många mer eller mindre fantasifulla förklaringar till. Några menar att möss skulle ha ätit sig in i kyrkans orgel och förstört den medan andra menar att det var en översvämning som var orsaken till att orgel inte användes.

Journalisten Bill Egan har skrivit om sångens tillblivelse och menar att det mesta är just fantasier:

In this age of tabloid journalism, it’s not surprising that some feel it necessary to invent frivolous anecdotes and create fables for a story that is quite beautiful in its simplicity.

Det vi med säkerhet vet är att ”Stilla natt, heliga natt” skrevs på tyska i Österrike under det tidiga 1800-talet. Redan på 1800-talet översattes texten till svenska och det finns en rad olika översättningar som är mer eller mindre lika det tyska originalet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-17

Källor: Egan, Bill (December 1999). ”Silent Night, Holy Night”. Soundscapes. University of Groningen.

Profilbild för Okänd

Ska det vara som ”sol’n förgät” eller ”sol’n förlät” i luciasången?

av

Kort svar: Den inledande texten till luciasången är ”Natten går tunga fjät runt gård och stuva. Kring jord som sol’n förlät skuggorna ruva”. Det ska alltså vara ”förlät” och inte ”förgät”.

Luciatåg med lucia och tärnor blev populärt i Sverige under början av 1900-talet. Det finns flera olika sånger som sjungs, men den populäraste är nog luciasången som faktiskt har flera olika texter. Sången som sjungs i samband med att luciatåget går in (och ofta även vid utgången) är från början en italiensk melodi. Enligt ett häfte utgivet av Statens musiksamlingar:

Det är en italiensk visa som skrevs av napolitanaren Teodoro Cottrau 1850. Texten handlar om en stämningsfull nattlig båtfärd, och refrängens ”Santa Lucia” syftar på en stadsdel vid en av hamnarna i Neapel som heter just så (som i och för sig har fått sitt namn av helgonet).

Den äldsta svenska texten till luciasången som fortfarande används är skriven av Sigrid Elmblad och publicerades år 1924. Den börjar så här:

Sankta Lucia, ljusklara hägring,
sprid i vår vinternatt glans av din fägring!

Bara några år därefter (1928) skrev Arvid Rosén den text som nog är den vanligaste att sjunga i luciatåg bl.a. på teve. Roséns text är medvetet ålderdomlig. Så här lyder första versen:

Natten går tunga fjät runt gård och stuva
kring jord som sol’n förlät skuggorna ruva
||: Då i vårt mörka hus stiger med tända ljus
Sankta Lucia, Sankta Lucia :||

Det är flera ord som kan vålla huvudbry, bla. ”fjät” (som betyder spår) och ”stuva” (som betyder stuga). Ordet som det oftast blir missuppfattning om är dock ”förlät” . För det skall faktiskt vara just ”förlät” och inte ”förgät” som många verkar tro är den ursprungliga texten.

sankta_lucia_noter

Förklaringen är att ”förlåta” i en ålderdomlig variant betyder ”överge” eller ”lämna”. Så här skriver SAOB om ordet:

förlåta: (numera bl. ngn gg arkaiserande, särsk. i poesi o. högre stil) gå l. draga l. begiva sig o. d. bort från, övergiva, lämna (ett ställe o. d., en person);

Ordet kommer från medellågtyska vorlâten och tyska verlassen = lämna. Skuggorna ruvar alltså eftersom solen lämnade och övergav jorden.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-17

Källor: ”förlåta” svenska.se

”Lucia” Institutet för språk och folkminnen

Ingen dager synes än – visor om Lucia, Staffan och andra figurer ur lussetraditionen : en julgåva från Statens musiksamlingar 2008. Stockholm: Statens musiksamlingar. 2008.

Profilbild för Okänd

Hur många ljus har en adventsljusstake?

av

Kort svar: De adventsljusstakar där du tänder ett ljus varje söndag har fyra ljus. De elektriska adventsljusstakarna har oftast sju ljus

En adventsljusstake kan antingen vara med stearinljus eller med elektriska ljus. Det gemensamma för adventsljusstakarna är att de ska tändas första söndagen i advent, tillsammans med övrigt adventspynt.

Adventsljusstaken med stearinljus kom populariserades i Sverige under det tidiga 1900-talet. Tanken är att man tänder ett nytt ljus i staken under varje söndag under adventstiden. Det betyder att denna adventsljusstake har fyra ljus.

Adventsljusstake 1953

Den elektriska adventsljusstaken uppfanns i Sverige 1934 av Oskar Andersson. Han jobbade på Philips i Göteborg och använde kasserad julgransbelysning i en bågformad träljusstake – avsedd för stearinljus – och placerade sju stycken 14 volts lampor i den. Fem år senare (1939) lanserade Philips de första elektriska adventsljusstakarna för försäljning.

Elektrisk adventsljusstake.

På de allra flesta elektriska adventsljusstakar som finns så är det sju ljus, även om det förekommer sådana med fem eller nio ljus.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-16

Källor: ”Digitalt Museum – ”adventsljusstake”