Profilbild för Okänd

Är tacksägelsedagen och thanksgiving day samma sak?

Kort svar: Nej, tacksägelsedagen och thanksgiving day är två olika traditioner.

Under hösten är det i många kulturer vanligt med olika typer av skördefester. Historiskt har mickelsmäss varit en sådan i Sverige. En annan dag, som inte fått lika mycket uppmärksamhet är tacksägelsedagen som infaller andra söndagen i oktober.

Så här skriver Svenska kyrkan om tacksägelsedagen:

Tacksägelsedagen ligger andra söndagen i oktober för att vi ska få tillfälle att tacka för skörd, för svamp och frukt, det som jorden ger oss. En utbredd tradition är att på denna dag föra frukter och annat till kyrkan som man ibland säljer eller auktionerar ut till förmån för behövande eller delar ut i församlingen. 

Tacksägelsedagen har ett namn som är samma som thanksgiving day. Skillnaden är dock att thanksgiving day är en helgdag i USA som firas den fjärde torsdagen i november och den firas av helt andra skäl än den svenska tacksägelsedagen.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2020-09-15

Källor: ”Tacksägelsedagen” svenskakyrkan.se

Nordisk familjebok 1905. Uppslagsord: ”Böndagar”

Stathis, Stephen  ”Federal Holidays: Evolution and Application”. CRS Report for Congress 1999

Profilbild för Okänd

När är black friday i Sverige 2026?

Kort svar: Black friday infaller fredagen efter thanksgiving. År 2025 är det 27 november.

Black friday är en av många traditioner (eller vad man nu ska kalla det) som importerats till Sverige från USA (tillsammans med bl.a. mors dag, alla hjärtans dag och halloween). Idén med black friday är att det ska vara rea på olika varor och att folk därmed ska konsumera mer.

Dagen har ökat i betydelse för svensk handel varje år sedan den kom till Sverige runt 2015 och räknas numera som en de viktigaste försäljningstillfällena för handeln.

Annons i SvD 2021

När dagen introducerades i USA var det pga det var en klämdag efter thanksgiving day som är en helgdag i USA. Thanksgiving day infaller den fjärde torsdagen i november vilket gör att black friday infaller den fjärde fredagen i november.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2021-11-25)

Källor: ”Black Friday – Köpfest på frammarsch” Svensk Handel 2017

”Fortsatt tillväxt för Black Friday, men måttfull handel sett över året” Svensk Handel 2019

”Black Friday 2020” Svensk Handel 2020

Profilbild för Okänd

Vad är en lussekatt?

Kort svar: En lussekatt är ett särskilt format bakverk, oftast med med russin och saffran, som serveras runt lucia.

Det bakverk som tydligast förknippas med luciadagen, 13 december, är lussekatten. Lussekatter har funnits i Sverige sedan åtminstone slutet av 1800-talet. Enligt de svenska ordböcker som Svenska Akademin ligger bakom definieras en lussekatt dels som en:

vete­bulle som i ngn mån liknar en katt och som äts runt Lucia­dagen

En annan definition är en:

sär­skilt formad bulle som äts på luciadagen (och när­liggande dagar) ofta med russin och saffran

Som synes är det formen och ingredienserna som definierar vad en lussekatt är. Just formen på lussekatten har varierat över tid. Idag är den vanligaste formen en bulle formad som ett ”S”.

Den två ingredienser som tydligast särskiljer lussekatterna, om man tittar på de vanligaste recepten, från andra bröd är dels saffran och dels russin. Det förekommer recept på lussekatter som saknar saffran.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-24

Källor: SAOL och SO, uppslagsord ”lussekatt”

Profilbild för Okänd

När kom den första lussekatten?

Kort svar: Exakt när den första lussekatten bakades är svårt att säga, men det äldsta belägget för ordet i en tidning är från december 1890.

Till julen bakas det mycket, bl.a. pepparkakor. Ett bakverk som intimt förknippas med en annan högtid i december är lussekatten, som kan bakas med eller utan saffran.

Bakverk – Fackskolan för huslig ekonomi, Uppsala 1933

Exakt hur länge det har bakats och ätits lussekatter är svårt att veta. Ett tidigt, kanske det första, belägg för ordet ”lussekatt” är från Förposten 1890. Där står det att ”lucekattor serveras af fyra stiliga Lucior” på en stor luciafest anordnad av N.G.T.O. Förposten är en göteborgsk tidning och det är främst i de västra landsdelarna som lussekatter förekommer initialt. Ytterligare ett exempel är annonser för ”Vörtlimpor och Lussekatter” i Westgötaposten 1894.

Några år senare, 1898, skriver Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning under rubriken ”Om Lussedagen och något, som äger ett visst sammanhang med den dagen”:

På ”Lussedagen” utdelas i Göteborg liksom på andra orter i vårt land – och utdelas än – bröd af något egendomlig form som kallades ”Lussekatter” eller ock ”dyvelskattor”.

Det står inte i texten hur bröden är formade mer än att det är en ”egendomlig form”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-24, uppdaterad 1022-11-17

Källa: SAOB – uppslagsord ”lussekatt”

Förposten 1890-12-13

Westgötaposten 1894-12-08

GHT 1898-12-17

Profilbild för Okänd

När tar adventstiden slut?

Kort svar: Advent slutar i och med att julaftonskvällen går över i juldagsnatten.

Advent (som betyder ankomst) är en period om cirka fyra veckor som börjar fyra söndagar före juldagen. Att första advent alltid är på en söndag gör att datumet kan variera från 27 november till 3 december. Fjärde söndagen i advent kan därmed infalla mellan 18 december och 24 december, aldrig på juldagen (25 december).

COLLECTION: Gustav Andersson

Den period som vi kallar adventstiden håller alltså på till och med julafton och tar slut när julaftonsnatten går över till juldagen. Inom bl.a. Svenska kyrkan och katolska kyrkan firar man midnattsmässa under natten till juldagen och det är då den egentliga julhelgen börjar.

Skrivet av Mattias Axelsson (2021-11-24)

Källa:  Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bokförlaget Bra Böcker

Nordiska Museet ”1:a advent” (läst 2021-11-24)

Profilbild för Okänd

När blev amaryllis en julblomma?

Kort svar: Amaryllis blev en julblomma på 1930-talet.

Kring jul finns det några växter som på olika sätt kommit att intimt förknippas med högtiden – bl.a. mistel, hyacint, julstjärna och amaryllis. Amaryllisen finns beskriven redan 1742 av Carl von Linné och under 1800-talet blir den en populär kruxväxt i Sverige, men det är långt senare som blomman blir en julblomma.

Det tidigaste belägget där Amaryllis odlas och säljs till jul som jag hittat är från december 1932 då SvD skriver:

Amaryllis, ”min lilla” som fader Bellman uttryckte sig – har vaknat i Hässelby, alldeles lagom till jul. /../ Det är handels och trädgårdsmästarens förtjänst att genom lämplig temperatur och beskärning av bladverket ha fått opp Amaryllis i tid.

När Svenska Dagbladet 1935 ska redogöra för vilka blommor som fanns med på julutställningen som Stockholms handelsträdsgårdsmästarförening anordnade så är det följande blommor som finns med som julblommor:

Julkaktus, julstjärnor, julrosor, syrener, konvaljer, orchideer, amaryllis, azaleor, kamelior [och] korallband.

SvD 1935-12-19

På julafton 1935 skriver signaturen Vogue i SvD:

Utanför var det grått, grått, den där snösmulan lyste inget vidare. Därinne flammade Amaryllis och julstjärna lyste månvit.

Även i en artikel från 1936 räknas Amaryllis som en del av ”svensk julflora”.

Annons i SvD julen 1936

I en text från 1939 skriver SvD uttryckligen att ”Amaryllis är en praktfull julblomma”. I en artikel i GP från 2013 menar författaren Susanna Rosén att det är först på 1960-talet som amaryllis blir en julblomma, men jag menar (med hänvisning till tidningsartiklar) att det snarare är 1930-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-18

Källor:

”Amaryllis – mer än en julblomma” GP 2013-10-16

SvD 1932-12-16

SvD 1935-12-19

SvD 1935-12-24

SvD 1936-12-20

SvD 1939-12-22

Profilbild för Okänd

När teve-visades ”Tomten – en vintersaga” på julafton första gången?

Kort svar: Första gången filmatiseringen av Viktor Rydbergs dikt ”Tomten” teve-visades på julafton var 1981.

Viktor Rydberg skrev sin dikt Tomten till Ny Illustrerad Tidning i februari 1881. Det skulle sedan dröja ytterligare sextio år innan dikten filmatiserades med Gösta Roosling som regissör. Den 8 december 1941 hade filmen Tomten . en vintersaga premiär på biografen Sture i Stockholm. Då hade dikten kommit att bli en juldikt, vilket den alltså inte var från början.

Sedan skulle det dröja ytterligare drygt trettio år innan filmen visades på teve. Det var på nyårsafton kl. 19.15 1972 som TV1 visade filmen under rubriken ”Ur SF-arkivet”. Sedan visades filmen igen 1978 men då på dagen före julafton.

Första gången som Tomten – en vintersaga faktiskt visades på julafton var 1981 och då skriver man i teve-tablån: ”Ur SF-arkivet är denna berättelse hämtad”.

Teve-tablån 1981-12-24

Efter julaftonspremiären visas kortfilmen med oregelbundenhet på teve under 1980-talet. Året efter premiären visas den på annandag jul. Nästa år (1983) samt 1985 visas den inte alls. Åren 1984 och 1989 visas den på julafton. År 1986 går den att se dagen före julafton och 1988 är det juldagen som den visas på.

Det är egentligen först med visningen på julafton 1995 som Tomten – en vintersaga börjar dem återkommande teve-tradition. Därefter har den visats varje julafton (förutom 2012 då den sändes på juldagen).

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-18

Källor: alla teve-tablåer för julhelgen mellan 1970 och 2020 på svd.se/arkiv

Profilbild för Okänd

När hade filmen ”Tomten – en vintersaga” premiär?

Kort svar: Filmatiseringen av Viktor Rydbergs dikt ”Tomten” hade biopremiär den 8 december 1941.

I februari 1881 publicerades Viktor Rydbergs dikt ”Tomten” i Ny Illustrerad tidning. Då var det ingenting som tydde på att dikten var en juldikt. Varken midvinter är tomte behöver nämligen nödvändigtvis förknippas med julen.

Under 1941 var det dock dags att definitivt göra dikten till en julklassiker. Då skulle nämligen dikten filmatiseras och Gösta Roosling fick ansvar för regin. Så här skriver Svenska Dagbladet om inspelningen:

Det är Gösta Roosling, känd kortfilmare och upphovsman till ”Julottan” och Konfirmationen”, som har vågat sig på att omforma Viktor Rydbergs klassiska dikt ”Tomten” till en film. /../ Uppe i Älvrosgården togos på måndagen några scener till versraderna: Gå till visthus och redskapshus, känner på alla låsen”.

Filmen hade sedan premiär den 8 december 1941 på biografen Sture. Då var den del i ett kortfilmspaket med namnet Kalle Anka bjuder på fest.

Första gången som Tomten – en vintersaga sänds på teve är i TV1 på nyårsafton 1972 k 19.15. Första gången som kortfilmen sändas i anslutning till jul är dan före dopparedan, alltså 23 december, 1978. Sedan sänds den på julafton första gången 1981.

Tevetablån 1978-12-23

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-11-18

Källor:

SvD 1941-02-25

SvD 1941-12-08

SvD 1972-12-31

SvD 1978-12-24

SvD 1981-12-24

Profilbild för Okänd

Vilka ändringar gjorde Alice Tegnér på texten i ”Gläns över sjö och strand”?

Kort svar: När Alice Tegnér tonsatte Viktor Rydbergs dikt Betlehemsstjärnan så la hon till en textrad och ändrade på två ord.

En av de populäraste julsångerna är ”Gläns över sjö och strand” från 1891. Texten är ursprungligen en dikt som Viktor Rydberg skrev till sin bok Vapensmeden. När texten tonsattes första gången var det Alice Tegnér som gjorde det till sin sångbok Sjung med oss, mamma! 1893.

För att texten skulle passa ihop med musiken gjorde Tegnér tre smärre förändringare:

  1. Efter den inledande meningen i dikten lägger Tegnér till raden ”Stjärnan från Betlehem/ leder ej bort, men hem.”
  2. Sista ordet i första stycket är ändrat från ”Betlehemsstjärna” till ”strålande stjärna” och det sjungs två gånger
  3. Raderna ”ute å fjället” och ”inne i tjället” är strukna
  4. Till sista är det ett långt stycke som börjar med ”fram genom hindrande jordiska fängsel” som tagits bort

Det är alltså smärre förändringar som gjorts av Tegnér.

Rydbergs originaltext i en utgåva från 1914

Skrivet av Mattias Axelsson (2021-11-17)

Källor: ”Betlehems stjärna (Ur »Vapensmeden») (1914)”

”Gläns över sjö och strand” Lieder.net

Profilbild för Okänd

När skrev Viktor Rydberg ”Gläns över sjö och strand?”

Kort svar: Viktor Rydberg skrev dikten ”Betlehemsstjärnan” med den inledande raden ”Gläns över sjö och strand” 1891.

En av alla svenska julsånger som spelats in av otaliga artister är ”Gläns över sjö och strand”. Från början är det en juldikt som Viktor Rydberg skrev till sin bok Vapensmeden som kom ut 1891. Så här skrev man inför en nyare utgåva av boken:

själfva boken [är] utarbetad på mycket kort tid i full arbetsglädje efter en sjukdom, som han lyckligen genomgått. Den börjades på våren 1891 och utgafs på hösten samma år.

I boken Vapensmeden ingår bl.a. dikten ”Betlehemsstjärnan” vars inledande rader är just ”Gläns över sjö och strand, stjärna ur fjärran”.

Notis i Utkiken 1891-11-30

Två år senare (1893) tonsatte Alice Tegnér dikten och den har sedan dess spelats in av otaliga artister. När Alice Tegnér tonsatte texten 1893 så passade hon också på att ändra och lägga till några rader. Direkt i första versen har hon lagt till raden ”Stjärnan från Betlehem/ leder ej bort, men hem” och sedan har hon bytt några ytterligare ord.

Skrivet av Mattias Axelsson (2021-11-17)

Källor: ”Betlehems stjärna (Ur »Vapensmeden») (1914)”

”Gläns över sjö och strand” Lieder.net