Profilbild för Okänd

Vad är påskbrev?

Kort svar: Ett påskbrev är en målad teckning med påskmotiv som förr överlämnades anonymt till mottagaren under påskhelgen.

En av de traditioner som funnits kring påskhelgen är att dela ut påskbrev. Så här beskrivs traditioner med påskbrev hos ISOF:

Ett påskbrev är en målad teckning, ofta föreställande en häxa på väg till Blåkulla eller något annat påskmotiv. Ofta skrev man också en vers på breven. Långt in på 1900-talet var det vanligast att överlämna breven anonymt – man skulle smyga fram till ett hus, rycka upp dörren, kasta in brevet och sedan springa därifrån så snabbt som möjligt.

Traditionen med påskbrev beskrivs oftast som en ”västsvensk” tradition och sammankopplas inte sällan med att ”gå påskkärring” på påskafton. Så här beskrivs traditionen från Värmland under sent 1800-tal:

Det roligaste barnen visste var att rita påskbrev och skicka till varandra – en allmän sedvänja i västra Värmland. Breven föreställde färggranna roliga gubbar. I varje brev lades en karamell och det förseglades med lacksigill. Undra på att påsklördagen motsågs med spänning.

På påskbreven skulle man dessutom skriva någon form av skämtsam vers och rimma på orden ”raka, kvast eller smörjhorn” och avsluta med en signatur som inte var ens riktiga namn.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-11

Källor: ”Påskbrev” Nordiska museet

”Påskbrev” SAOB

”Påskbrev” ISOF

Profilbild för Okänd

När började veckan före påsk kallas ”stilla veckan”?

Kort svar: Benämningen ”stilla veckan” för veckan före påsk går tillbaka till första halvan av 1800-talet.

”Stilla veckan” är i kyrklig tradition den vecka som leder fram till påskhelgen och som bl.a innehåller dagar som skärtorsdagen och långfredagen. Veckan kallas numera också för påskveckan.

Att kallas veckan för ”stilla veckan” är något som man gjort i Sverige ”sedan senare hälften av 1800-talet” enligt ne.se. Men redan 1839 så kallar en skribent i Skånska Posten veckan för ”stilla veckan” och sedan finns det ytterligare en handfull tidningsbelägg från mitten av 1800-talet.

Det är dock så att merparten av beläggen är, precis som NE skriver, från andra halvan av 1800-talet.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-11

Källor:

”stilla veckan” ne.se (läst 2022-04-11)

Skånska Posten 1839-04-10

Profilbild för Okänd

Vilken vecka är påskveckan?

Kort svar: Påskveckan är i kyrklig tradition den vecka som börjar på påskdagen och alltså infaller efter påskhelgen. Men i dagligt tal är påskveckan den vecka som infaller före påskhelgen.

En vanlig uppfattning kring påsk är att veckan som leder fram till påsk heter påskveckan. Den veckan (som bl.a. innehåller dymmelonsdagen, skärtorsdagen och långfredagen) heter, åtminstone inom kristna miljöer, i själva verket stilla veckan eller dymmelveckan och är ett namn som använts sedan slutet av 1800-talet.

Almanacka

Att använda benämningen ”påskveckan” för veckan före påsk är dock något som sanktioneras av de olika svenska ordböckerna från Svenska Akademin:

påsk­veckan veckan närmast före påsk­helgen (SAOL, 2015)

veckan närmast före påsk (SO, 2021)

om veckan närmast före påsk (räknad fr. o. m. palmsöndagen t. o. m. påskaftonen, stundom fr. o. m. måndagen före påsk t. o. m. påskdagen); (SAOB, 1955)

Svenska kyrkan skriver däremot:

Alla dagar från skärtorsdagen fram till annandag påsk kallas i folkmun för ”påsken”. Men det är egentligen påskdagen, den dag då Jesus uppstod, som inleder påskveckan. 

Och så här skriver Institutet för språk och folkminnen

I dagligt tal kallas veckan innan påsk även för påskveckan, men i den kyrkliga kalendern är påskveckan den som ligger efter påsk och inleds med påskdagen.

Slutsatsen blir alltså att ”påskveckan” i strikt kyrklig mening är som börjar på påskdagen och sedan fortlöper veckan efter påsk, men i dagligt tal så är påskveckan benämning på veckan före påsk.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-11

Källor:

Svenska Akademins ordböcker

Svenska kyrkan ”Påsk” (läst 2022-04-11)

ISOF ”Påskdagen” (läst 2022-04-11)

Profilbild för Okänd

Hur länge har ordet ”helgskinka” använts?

Kort svar: Ordet ”helgskinka” började användas på 1970-talet.

Den viktigaste rätten på svenska julbord är julskinkan. Före 1800-talet var rimmad skinka något man åt under vårens högtider (ex. påsk). Modern ”påskskinka” lanserades dock i Sverige under mitten av 1900-talet. Dock är påskskinkan inte en rätt som ens har nått i närheten samma popularitet som julskinkan, som påskmat är det ägg, sill och lax som dominerar. 

En mer modern företeelse är ”helgskinkan”, en kokt skinka som säljs vid andra tidpunkter på året än i december. Begreppet helgskinka började användas i annonser på 1970-talet.

SvD 1976-04-28

Att leverantörer och butiker använder sig av begreppet ”helgskinka” handlar om att man vill kunna sälja produkten vid fler tillfällen än bara kring jul.

Annons för helgskinka 2018

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-07

Källa: KB:s tidningsdatabas ”helgskinka”

Profilbild för Okänd

Vad är ett bildägg?

Kort svar: Ett bildägg är ett påskägg med målningar på utsidan som man fyller med godis.

Ägget är den mat som flest svenskar anser vara oumbärlig till påskbordet. Men ägget finns också i form av målade och ihåliga ägg, ofta tillverkade i hårt papper, som man fyller med smågodis på påskafton. Dessa godisägg kallas i butiken ibland för ”bildägg” för att skilja dem från andra typer av påskägg.

Ordet ”bildägg” finns belagt i tidningstext från sent 1960-tal. Exemplet nedan är från Dagens Nyheter påsken 1970:

I början av 2020-talet verkar det enbart vara Ica av de större matvarubutikerna som använder ordet bildägg om denna typ av påskägg.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-04-07

Källor:

KB:s tidningsdatabas, sökord ”bildägg”

Sökning på ordet ”bildägg” 2022-04-07 på coop.se, ica.se, willys.se samt mathem.se

Profilbild för Okänd

Vad är en ”bebådelse”?

Kort svar: Att bebåda innebär att ge före­bud om eller förut­säga något. Det används numera nästan enbart om jungfru Marie bebådelsedag.

En av flera Mariadagar som finns med i det kristna kyrkoåret är jungfru Marie bebådelsedag som infaller 25 mars. Dagen firas till minne av historien i evangelierna då jungfru Maria fick veta att hon var gravid med Jesus.

Att dagen heter bebådelsedagen beror på att ”bebådelse” betyder ungefär ”bringa budskap om, lämna underrättelse om” och det handlar om att ängeln Gabriel kom med budskapet till Maria att hon var gravid.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-03-24

Källa: svenska.se ”bebådelse”

Profilbild för Okänd

När lanserades nutellasemlan?

Kort svar: De tidigaste beläggen för nutellasemla går att hitta våren 2012.

Semlor eller fastlagsbullar har vi ätit i hundratals år, även om det som idag ses som en ”traditionell semla” har betydligt färre sekel på nacken. Semlor äts traditionellt i anslutning till fettisdagen eller semmeldagen som den också kallas.

Under 2010-talet började det växa fram en rad nya varianter av semlan (även om vaniljsemlan går att datera åtminstone till 1950-talet) ex semmelwrapen. En variant som kanske inte har fått så stor spridning men som ändå syns varje år på sociala medier är nutellasemlan. Ofta innebär det att man byter ut mandelmassan mot nutella.

Namnet Nutella börjar användas 1964 och första belägget som finns i den svenska tidningsdatabasen är från DN 1971 då man kunde få Nutella-choklad på El Sombrero.

De tidigaste beläggen för nutellasemlan är från sociala medier 2012. Två exempel är Alviks matbod som i februari detta år samt Ellen Steens hemmabakade nutellasemlor.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-03-02

Källor:

Facebook

KB:s tidningsdatabas

Profilbild för Okänd

Är 2022 ett skottår?

Kort svar: Nej, 2022 är inte ett skottår.

Skottår infaller vart fjärde år och är år som är jämnt delbara med fyra (ex. 2008, 2012, 2016, 2020 o.s.v.). Undantagen från den regeln är jämna hundratal (ex. 1800 och 1900). Undantag från det sista undantaget är de hundratal som är jämnt delbara med fyra (ex. 1600 och 2000). 

År 2022 är

  • inte jämnt delbara med fyra
  • inte ett jämnt hundratal

Alltså är 2022 inte ett skottår och februari har bara 28 dagar.

SkriSkrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) (2022-02-19)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

Profilbild för Okänd

Vilka svenska helgdagar avskaffades 1772?

Kort svar: Vid den stora helgdagsreduktionen avskaffades alla tredje- och fjärdedagar, alla apostladagar, Marie besökelsedag, skärtorsdagen samt gångdagarna. Dessutom flyttade kyndelsmässodagen, Mikaelidagen och allhelgondagen till närmaste söndag.

Under medeltiden var helgdagarna direkt knutna till den katolska kyrkan. Vilka dagar som firades som helgdagar varierade dock mellan olika stift – men förutom de allmänna dagarna såsom påsk, jul och midsommar fanns ett flertal Mariadagar (ex. kyndelsmässsodagen, Marie bebådelsedag, Marie besökelsedag och Marie himmelsfärd), apostladagar och helgondagar. Man brukar räkna med att uppemot en tredjedel av årets dagar var helt eller delvis arbetsfria i slutet av medeltiden.

När Sverige genomgick reformationen på 1500-talet avskaffades ett flertal helgdagar bl.a. alla helgondagar. Olika försök gjordes sedan under 1700-talet att ytterligare minska antalet helgdagar. Syftet från överheten med minskat antal helgdagar var att de många lediga dagarna slog hårt mot svensk ekonomi. Under riksdagen 1738-39 föreslog en ledamot från adeln att 21 helgdagar skulle plockas bort. Dock föll förslagen ofta på att både präste- och bondeståndet motsatte sig.

Det var först när Gustav III blivit svensk regent som en radikal reform kunde genomföras. I en kunglig förordning daterad 4 november 1772 stadgas vilka dagar som ska plockas bort som helgdagar:

Förutom att avskaffa ovanstående helgdagar helt flyttade också kyndelsmässodagen, Mikaelidagen (mickelsmäss) och allhelgonadagen till närmaste söndag.

Eftersom så många helgdagar avskaffades på ett bräde har helgdagsreduktionen 1772 också kommit att kallas ”den stora helgdöden”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-02-03

Källor:  Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm: LT Förlag

Profilbild för Okänd

När avskaffades kyndelsmässodagen som helgdag?

Kort svar: Kyndelsmässodagen avskaffades som helgdag 1772.

Under den katolska medeltiden var betydligt fler dagar än nu helgdagar, bl.a. en handfull Mariadagar. Med 1571 års kyrkoordning avskaffades många helgdagar, bl.a. Marie himmelsfärd (15 augusti), Marie födelse (8 september) samt Marie avlelse (8 december).

Tända ljus

De två Mariadagar som fortsatt var helgdagar även efter 1500-talet var kyndelsmässodagen (2 februari) och jungfru Marie bebådelsedag (25 mars). Marie bebådelsedag överlevde som helgdag ända till 1953, men kyndelsmässodagen togs bort i samband med den stora helgdagsreduktionen 1772 under Gustav III.

I samband med att kyndelsmässodagen avskaffades som helgdag så flyttade kyrkan firandet till nästföljande söndag.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-01-31

Källor: Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.