Profilbild för Okänd

Är 2022 ett skottår?

Kort svar: Nej, 2022 är inte ett skottår.

Skottår infaller vart fjärde år och är år som är jämnt delbara med fyra (ex. 2008, 201220162020 o.s.v.). Undantagen från den regeln är jämna hundratal (ex. 1800 och 1900). Undantag från det sista undantaget är de hundratal som är jämnt delbara med fyra (ex. 1600 och 2000). 

År 2022 är

  • inte jämnt delbara med fyra
  • inte ett jämnt hundratal

Alltså är 2022 inte ett skottår och februari har bara 28 dagar.

SkriSkrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) (2022-02-19)

Källa: Lodén, Lars Olof (1968) Tid – en bok om tideräkning och kalenderväsen Bonnier: Stockholm

Profilbild för Okänd

Vilka svenska helgdagar avskaffades 1772?

Kort svar: Vid den stora helgdagsreduktionen avskaffades alla tredje- och fjärdedagar, alla apostladagar, Marie besökelsedag, skärtorsdagen samt gångdagarna. Dessutom flyttade kyndelsmässodagen, Mikaelidagen och allhelgondagen till närmaste söndag.

Under medeltiden var helgdagarna direkt knutna till den katolska kyrkan. Vilka dagar som firades som helgdagar varierade dock mellan olika stift – men förutom de allmänna dagarna såsom påsk, jul och midsommar fanns ett flertal Mariadagar (ex. kyndelsmässsodagenMarie bebådelsedagMarie besökelsedag och Marie himmelsfärd), apostladagar och helgondagar. Man brukar räkna med att uppemot en tredjedel av årets dagar var helt eller delvis arbetsfria i slutet av medeltiden.

När Sverige genomgick reformationen på 1500-talet avskaffades ett flertal helgdagar bl.a. alla helgondagar. Olika försök gjordes sedan under 1700-talet att ytterligare minska antalet helgdagar. Syftet från överheten med minskat antal helgdagar var att de många lediga dagarna slog hårt mot svensk ekonomi. Under riksdagen 1738-39 föreslog en ledamot från adeln att 21 helgdagar skulle plockas bort. Dock föll förslagen ofta på att både präste- och bondeståndet motsatte sig.

Det var först när Gustav III blivit svensk regent som en radikal reform kunde genomföras. I en kunglig förordning daterad 4 november 1772 stadgas vilka dagar som ska plockas bort som helgdagar:

Förutom att avskaffa ovanstående helgdagar helt flyttade också kyndelsmässodagenMikaelidagen (mickelsmäss) och allhelgonadagen till närmaste söndag.

Eftersom så många helgdagar avskaffades på ett bräde har helgdagsreduktionen 1772 också kommit att kallas ”den stora helgdöden”.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-02-03

Källor:  Bringéus, Nils-Arvid (1999) Årets festdagar Carlssons Bokförlag: Stockholm

Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Svensson, Sigfrid (1945) Bondens år. Stockholm: LT Förlag

Profilbild för Okänd

När avskaffades kyndelsmässodagen som helgdag?

Kort svar: Kyndelsmässodagen avskaffades som helgdag 1772.

Under den katolska medeltiden var betydligt fler dagar än nu helgdagar, bl.a. en handfull Mariadagar. Med 1571 års kyrkoordning avskaffades många helgdagar, bl.a. Marie himmelsfärd (15 augusti), Marie födelse (8 september) samt Marie avlelse (8 december).

Tända ljus

De två Mariadagar som fortsatt var helgdagar även efter 1500-talet var kyndelsmässodagen (2 februari) och jungfru Marie bebådelsedag (25 mars). Marie bebådelsedag överlevde som helgdag ända till 1953, men kyndelsmässodagen togs bort i samband med den stora helgdagsreduktionen 1772 under Gustav III.

I samband med att kyndelsmässodagen avskaffades som helgdag så flyttade kyrkan firandet till nästföljande söndag.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-01-31

Källor: Malmstedt, Göran (1994) Helgdagsreduktionen. Övergången från ett medeltida till ett modernt år i Sverige 1500-1800 Avhandling vid Historiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Profilbild för Okänd

När är kyndelsmässodagen 2026?

Kort svar: Kyndelsmässodagen infaller alltid 2 februari samt på söndagen mellan 2 och 8 februari (som 2026 är 8 februari)

Kyndelsmässodagen, eller jungfru Marie kyrkogångsdag, är en dag som infaller fyrtio dagar efter juldagen. Det betyder att kyndelsmässodagen alltid är 2 februari, oavsett veckodag. Att det är fyrtio dagar efter jul går tillbaka på en berättelse i Lukasevangeliet 2:22-24:

När tiden var inne för deras rening enligt Moses lag tog de honom till Jerusalem för att bära fram honom inför Herren det står nämligen i Herrens lag att varje förstfödd av mankön skall helgas åt Herren och för att offra två turturduvor eller två unga duvor, så som det är föreskrivet i Herrens lag.

”Tiden var inne” efter just fyrtio dagar p.g.a. en text i 3 Mosebok 12:

När en kvinna får barn och föder en pojke, är hon oren i sju dagar, lika länge som när hon har menstruation. Den åttonde dagen skall pojkens förhud skäras bort. Sedan skall hon vänta i 33 dagar under sin blödnings- och reningstid. Hon får inte röra vid något heligt eller komma in i helgedomen förrän reningstiden är slut.

När kyndelsmässodagen avskaffades som helgdag 1772 flyttade man det kyrkliga firandet till närmast följande söndag, vilket innebär att det de flesta år finns två kyndelsmässodagar i almanackan.

Foto från kyrka

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2022-01-31)

Källor: Kyrkoordningen för Svenska kyrkan

Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bokförlaget Bra Böcker

Profilbild för Okänd

När är påsken 2022?

Kort svar: Påskafton 2022 infaller lördag 16 april och påskdagen söndag 17 april.

Påskens datum varierar som bekant och kan infalla så tidigt som 22 mars och så sent som 25 april. När påsken infaller beror på vilket datum påskfullmånen (alltså den i tabeller framräknade fullmåne som kommer närmast efter den kalendariska vårdagjämningen).

Påskfullmånen 2022 infaller den 16 april och det är även då som den astronomiska fullmånen kan skådas. Eftersom 16 april är en lördag så blir nästkommande söndag, alltså dagen därefter, påskdagen.

Påskris på Hötorget i Stockholm.

Påskdagens datum har också betydelse för en rad övriga högtidsdagar, bl.a. fettisdagen som infaller 1 mars och Kristi himmelsfärdsdag den 26 maj.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-01-20

Profilbild för Okänd

När är fettisdagen 2022?

Kort svar: Fettisdagen 2022 infaller tisdag 1 mars.

Den sista dagen före den kristna påskfastan kallas för fettisdagen. Numera är fettisdagen främst förknippad med att äta semlor, men historiskt har det varit den sista festen i fastlagen då man åt fet mat som fläsk.

Eftersom fettisdagens datum styrs av påsken så infaller den alltid på olika datum. Påskdagen 2022 infaller söndag den 17 april, vilket gör att fettisdagen 2022 infaller tisdag 1 mars.

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (202-01-12)

Profilbild för Okänd

Är annandag pingst 2022 röd dag?

Kort svar: Ja, annandag pingst 2022 sammanfaller med Sveriges nationaldag och är således röd dag just detta år.

Annandag pingst avskaffades som röd dag till förmån för Sveriges nationaldag 2005. Sedan dess är det bara annandag påsk och annandag jul som är röda dagar av annandagarna.

Eftersom pingstdagens datum bestäms av påskens datum så är det en rörlig helgdag. Det innebär att annandag pingst kan infalla mellan 12 maj och 15 juni. Om påskdagen infaller 17 april, vilket den gör 2022, så infaller annandag pingst måndagen den 6 juni. Detta innebär att annandag pingst 2022 faktiskt är en röd dag.

Pingsthelgen 2022

Skrivet av Mattias Axelsson, gymnasielärare i religion, historia och samhällskunskap. (2022-01-12)

Profilbild för Okänd

Vem var Knut som har namnsdag 13 januari?

Kort svar: Knut som har namnsdag 13 januari var en prins som mördades 7 januari 1131. Under slutet av 1600-talet flyttades hans helgondag till 13 januari.

Den 13 januari bär i den svenska almanackan namnet ”Knut”, men också ”Tjugondedag jul”. Det är den dagen som anses vara den sista riktiga juldagen, nu tar julen slut. Men vem var egentligen Knut?

Knut Lavard var, enligt traditionen, en dansk prins som mördades den 7 januari eftersom hans fiender väntade till efter julefriden med att ta honom av daga. Han överfölls på väg hem från en julfest. Sedermera blev Knut helgonförklarad och hans dödsdag firades. Knut var, tillsammans med Erik den helige och Olof, ett av de populäraste helgonen under den nordiska medeltiden.

De tre nordiska helgonkungarna Erik (med svärd), Olof (med yxa och riksäpple) och Knut (med lans).

I Danmark och Norge är det fortfarande 7 januari som är Knuts helgondag och så var det i svenska almanackor fram till slutet av 1600-talet. Det var också då som julen avslutades. Men av någon anledning flyttade man i Sverige Knuts dag till den 13 januari under det sena 1600-talet, kanske för att förlänga julfirandet.

Förr i tiden firades tjugondag Knut mer omfattande än de enklare julgransplundringar som förekommer idag.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-01-12

Källor: Swahn, Jan-Öyvind (1993) Den svenska julboken Bra Böcker

Profilbild för Okänd

När användes ordet ”julgransplundring” första gången?

Kort svar: Ordet ”julgransplundring” har använts åtminstone sedan 1880-talet för att beskriva fester som avslutar julfirandet.

Julen tar i Sverige sluttjugondag Knut. Det är då som julgran, julpynt och motsvarande ska städas ut och det är då som man har julgransplundring. Enligt många källor, ex. Swahn (2007) och SAOB, användes ordet julgransplundring första gången i tidningen Husmodern i början av 1900-talet.

När man söker på ordet ”julgransplundring” i KB:s tidningsdatabas så får man dock äldre belägg. Första gången ordet förekommer är i Uppsalaposten 20 december 1880. Då refereras det dock till ett gille som hålls dagarna före julafton.

Första gången som det skrivs om en julgransplundring efter jul är Härnösandsposten 1885 och 1889 är, vad jag funnit, första gången som en julgransplundring utannonseras till tjugondag Knut.

Skeningeposten 1889-01-12

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-01-12

Källor: Uppsalaposten 20 december 1880

Härnösandsposten 1885-01-05

Skeningeposten 1889-01-12

SAOB ”julgransplundring

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Ordalaget: Bromma

Profilbild för Okänd

När visades Ivanhoe första gången på TV3?

Kort svar: Ivanhoe visades första gången på TV3 nyårsdagen 2002 kl. 13.00

En av flera nyårsdagstraditioner på teve, förutom konsert från Wien och backhoppning, är filmen Ivanhoe. Den visades första gången på nyårsdagen på svensk teve 1986 och blev återkommande under åtta år under 1990-talet. De tillfällen som Ivanhoe visades på teve var det SVT som sände programmet.

På nyårsdagen 2002 var det istället TV3 som köpt rättigheterna att visa filmen. Sedan 2002 har TV3 visat Ivanhoe varje nyårsdag.

SvD 2002

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-01-01

Källor:

SvD 2000-12-31
SvD 2001-12-31