Författararkiv: Mattias Axelsson

Profilbild för Okänd

När användes ordet ”julgransplundring” första gången?

av

Kort svar: Ordet ”julgransplundring” har använts åtminstone sedan 1880-talet för att beskriva fester som avslutar julfirandet.

Julen tar i Sverige slut på tjugondag Knut. Det är då som julgran, julpynt och motsvarande ska städas ut och det är då som man har julgransplundring. Enligt många källor, ex. Swahn (2007) och SAOB, användes ordet julgransplundring första gången i tidningen Husmodern i början av 1900-talet.

När man söker på ordet ”julgransplundring” i KB:s tidningsdatabas så får man dock äldre belägg. Första gången ordet förekommer är i Uppsalaposten 20 december 1880. Då refereras det dock till ett gille som hålls dagarna före julafton.

Första gången som det skrivs om en julgransplundring efter jul är Härnösandsposten 1885 och 1889 är, vad jag funnit, första gången som en julgransplundring utannonseras till tjugondag Knut.

Skeningeposten 1889-01-12

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-01-12

Källor: Uppsalaposten 20 december 1880

Härnösandsposten 1885-01-05

Skeningeposten 1889-01-12

SAOB ”julgransplundring”

Swahn, Jan-Öyvind (2007) Svenska traditioner Ordalaget: Bromma

Profilbild för Okänd

När visades Ivanhoe första gången på TV3?

av

Kort svar: Ivanhoe visades första gången på TV3 nyårsdagen 2002 kl. 13.00

En av flera nyårsdagstraditioner på teve, förutom konsert från Wien och backhoppning, är filmen Ivanhoe. Den visades första gången på nyårsdagen på svensk teve 1986 och blev återkommande under åtta år under 1990-talet. De tillfällen som Ivanhoe visades på teve var det SVT som sände programmet.

På nyårsdagen 2002 var det istället TV3 som köpt rättigheterna att visa filmen. Sedan 2002 har TV3 visat Ivanhoe varje nyårsdag.

SvD 2002

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-01-01

Källor:

SvD 2000-12-31
SvD 2001-12-31

Profilbild för Okänd

Vilka år har Ivanhoe sänts på nyårsdagen?

av

Kort svar: Ivanhoe har visats på svensk teve på nyårsdagen 1986, 1988, mellan 1994-2001 på SVT. Från 2002 och fram till 2021 har den sedan visats på TV3.

Teve-programmen på nyårsdagen är inte lika etablerade som Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul och Sagan om Karl-Bertil Jonssons julafton på julafton, men om man ska räkna upp de mer ”klassiska” nyårsdagsprogrammen så är det backhoppningen från Garmisch Partenkirchen, nyårskonserten från Wien och Ivanhoe.

SvD inför nyårsdagen 1986

Ivanhoe visades första gången på svensk teve på nyårsafton 1982 och första gången den visades på nyårsdagen var 1986. Så här har den sedan visats i svensk teve:

  • 1982 – nyårsafton på TV1 kl. 15.30
  • 1983 – annandag jul på TV1 kl. 15.10
  • 1984 – juldagen på TV1 kl. 14.50
  • 1985 – visas ej
  • 1986 – nyårsdagen på TV1 kl. 15.40
  • 1987 – visas ej
  • 1988 – nyårsdagen på TV1 kl. 15.10
  • 1989 – visas ej
  • 1990 – visas ej
  • 1991 – visas ej
  • 1992 – visas ej
  • 1993 – söndag 3 januari på TV2 kl. 15.40
  • 1994 – nyårsdagen på TV2 kl. 14.00
  • 1995 – nyårsdagen på TV2 kl. 13.10
  • 1996 – nyårsdagen på TV2 kl. 12.00
  • 1997 – nyårsdagen på TV2 kl. 15.35
  • 1998 – nyårsdagen på TV1 kl. 15.35
  • 1999 – nyårsdagen på TV1 kl. 15.35
  • 2000 – nyårsdagen på TV2 kl. 15.20
  • 2001 – nyårsdagen på TV2 kl. 15.35
  • 2002 – nyårsdagen på TV3 kl. 13.00
  • 2003 – nyårsdagen på TV3 kl. 13.00
  • 2004 – nyårsdagen på TV3 kl. 13.05
  • 2005 – nyårsdagen på TV3 kl. 14.10
  • 2006 – nyårsdagen på TV3 kl. 14.40
  • 2007 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.20
  • 2008 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.20
  • 2009 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.20
  • 2010 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.15
  • 2011 – nyårsdagen på TV3 kl. 13.40
  • 2012 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.05
  • 2013 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.00
  • 2014 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.00
  • 2015 – nyårsdagen på TV3 kl. 16.05
  • 2016 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.00
  • 2017 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.15
  • 2018 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.00
  • 2019 – nyårsdagen på TV3 kl. 15.00
  • 2020 – nyårsdagen på TV3 kl. 14.55

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-01-01

Källor:

SvD 1982-12-31
SvD 1983-12-24
SvD 1984-12-24
SvD 1985-12-31
SvD 1987-12-23
SvD 1992-12-23
SvD 1993-12-31
SvD 1994-12-30
SvD 1995-12-31
SvD 1996-12-31
SvD 1997-12-31
SvD 1998-12-31
SvD 1999-12-31
SvD 2000-12-31
SvD 2001-12-31

Därefter SMDB

Profilbild för Okänd

När visades nyårskonserten från Wien första gången på svensk teve?

av

Kort svar: Första gången som nyårskonserten från Wien visades på svensk teve var nyårsdagen 1959 kl. 12.15.

Nyårsdagen är, tillsammans med julafton, den dagen på året som mest är förknippat med olika teve-program. Filmen Ivanhoe har visats sedan 1980-talet, backhoppningen från Garmisch-Partenkirchen sedan 1959 och så även nyårskonserten från Wien.

Traditionen med konserter på nyårsdagen ska ha börjat 1941 men det var inte förrän på nyårsdagen 1959 som det började sändas på teve i ett flertal europeiska länder, däribland Sverige.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2022-01-01

Källor: ”Wienerfilharmonikerna på sällsynt gästspel i Sverige” dn.se 2012-02-22

DN 1958-12-31

Profilbild för Okänd

När kom nyårsfyrverkerier till Sverige?

av

Kort svar: Nyårsfyrverkerier fanns i Sverige redan i slutet av 1800-talet men slog igenom först på 1910-talet.

Att vaka in det nya året är en tradition som går tillbaka till det sena 1800-talet då Skansen började med sitt nyårsfirande. Det var främst en borgerlig företeelse och det är först under 1900-talet som nyårsfirande slår igenom i det bredare folklagren.

Idag finns det en rad traditioner förknippade med nyårsfirandet: skåla i champagne, titta på Grevinnan och betjänten och uppläsningen av Nyårsklockan, äta goda mat samt nyårsfyrverkerier.

Nyårsfyrverkerier

I Sverige finns det enstaka annonser för fyrverkerier kring jul- och nyårshelgen från slutet av 1800-talet. Från Danmark rapporterades det i svenska tidningar om fyrverkerier på nyårsafton 1894 då en polis ska ha ”deltagit i några nyårsupptåg, afbränt fyrverkeri och fört oljud”.

Ordet ”nyårsfyrverkeri” finns i tidningstext första gången i en notis om att Skansens nyårsfyrverkeri flyttats fram till 4 januari 1897. Nyårsfyrverkeriet 1897 bestod av ”raketer, solar, bomber och hvad nu de pyrotekniska fraserna heta”. Året därefter ordnade Carl Printz ett nyårsfyrverkeri på nyårsdagen i Linköping. Ett av de tidigaste (kanske det första) belägget för genomförda nyårsfyrverkerier vid själva tolvslaget är från Eslöv 1911:

Då 12-slaget ljöd, dånade kanonskotten och musiken spelade medan kyrkklockorna ringde in den nya stadens första år. Något därefter afbrändes ett ståtligt fyrverkeri å festplatsen, hvarvid dessutom musik utfördes.

Under det kommande 1910-talet finns det rätt många belägg för nyårsfyrverkerier i svenska städer. Ett av de största är Stadions nyårsfyrverkeri i Stockholm från 1916 och framåt.

Många menar att de nutida nyårsfyrverkerierna ”går tillbaka på seden att skjuta in det nya året med skott”. Under nyår gick man helt enkelt ut på gården och sköt med gevär för det nya året.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-28

Källor:

Arbetet 1895-01-08

”Nyårsafton” Nordiska muséet

Vårt Land 1897-01-05

Östgöta Correspondenten 1898-12-10

Sydsvenska Dagbladet 1903-01-08

SvD 1911-01-02

Profilbild för Okänd

När började Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul sändas 15.00?

av

Kort svar: År 1976 blev 15.00 permanent starttid för Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul. Till julen 2021 ändrade SVT starttid till 15.05.

När God jul önskar Musse Pigg, Kalle Anka, Piff och Puff, Benjamin Syrsa m fl. visades på julafton 1960 så var det början på en av de mest långlivade teve-traditionerna i svensk historia. Första gången som programmet sändes så startade det dock 16.00 och hette God jul önskar Musse Pigg, Kalle Anka, Piff och Puff, Benjamin Syrsa m fl.).

De kommande åren varierade både starttiden och programmets namn något:

  • 1961 – kl. 15.45 ”God jul önskar Musse Pigg, Kalle Anka, Piff och Puff, Benjamin Syrsa m fl.”
  • 1962 – kl. 14.40 ”Walt Disney-filmer”
  • 1963 – kl. 15.40 ”Musse Pigg, Kalle Anka & co”
  • 1964 – kl. 14.10 ”Kalle Anka & co. Disneyfilmer”
  • 1965 – kl. 14.20 ”God jul!”
  • 1966 – då är programmet med som ett inslag i Jul i studion och sänds 15.00
  • 1967 – kl. 16.10 ”God jul.” och kallas då en av ”de pålitligaste jultraditionerna i svensk TV”
  • 1968 – kl. 15.00 ”God jul önskar Kalle Anka och hans vänner”
  • 1969 – kl. 15.30 ”Kalle Anka & Co. Kalle Anka önskar god jul”
  • 1970 – kl. 15.00 ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul”
  • 1971 – kl. 14.25 ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul”
  • 1972 – kl. 14.00 ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul”
  • 1973 – kl. 15.05 ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul”
  • 1974 – kl. 14.50 ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul”
  • 1975 – kl. 14.50 ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul”
  • 1976 – kl. 15.00 ”Kalle Anka och hans vänner önskar god jul”

Efter 1976 har programmet alltid börjat 15.00. Men 2021 bestämde SVT att flytta programmet fem minuter för att det årets julvärd Tareq Taylor skulle få tända ljuset kl. 15.00, en tradition som för övrigt Arne Weise startade när han tände ljus 1982.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-22

Källor: ”Så ändrar SVT jultraditionen – flyttar Kalle” Aftonbladet 2021-12-22

SvD:s TV-tablåer på julafton 1960-1979

Profilbild för Okänd

Firade man ”jul” vid vintersolståndet före kristendomen?

av

Kort svar: Exakt när man firade ”jul” i Norden före kristendomen vet vi inte, men många forskare menare att det snarare var vid midvinter (alltså i mitten av januari).

Förkristet julfirande i Norden vet vi väldigt lite om. Källorna är få och de som finns har ofta stora brister. Vi vet att ordet ”jul” finns belagt i Norden på 900-talet. Första gången som ordet förekommer på ett nordiskt språk är i Haraldskvädet (en dikt om slaget vid Havsfjord 872) från just 900-talet. Då skriver skalden (i fri översättning):

Ute skall han jul dricka
för att han ensam ska få råda,
den högsträvande fursten,
och ta upp Frejs lek.

Tyvärr kan vi utifrån Haraldskvädet varken säga något om hur eller när man drack jul, förutom möjligen då att drickandet av öl och mjöd lär ha varit av central betydelse.

Vinterlandskap

I Heimskringla skriver Snorre Sturlasson om när julnatten inföll. Det handlar om hur den norske kungen Håkon den gode (935–961) flyttade julfirandet:

Tidigare började julfirandet på höknatten, det var midvinternatten och man firade jul i tre nätter.

Så utifrån Snorres berättelse så ska det nordiska julfirandet ha ägt rum vid midvinternatten. Midvinter har historiskt varit den tidpunkten då vintern är som kallast eller mitten på vintern (inte att blanda samman med vintersolståndet, då det är som mörkast) och det vanligaste är att midvintern anses infalla 13 eller 14 januari.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-21

Källor: 

Schön, Ebbe (1996) Folktrons år Prisma

Stålbom, Göran (1994) Vintersolståndet – Om jul, jord och äring i folklig tradition Fabel

Profilbild för Okänd

När visades ”Musse Piggs husvagn” första gången på julafton?

av

Kort svar: ”Musses husvagn” eller ”Musse Pigg på camping” har visats inom ramen för ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul” sedan 1982.

Från det att Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul sändes första gången på julafton 1960 fram till slutet av 1970-talet byttes filmklippen i programmet ut ofta. Första gången man bytte filmer var 1967 då bl.a. Kalle och nötkriget och Pinocchio ersattes av bl.a. Nalle Puh och Plutos julgran. Därefter kom och gick flera inslag – bl.a. Skandal i hönsgården, Kalle Anka på camping, Kalle Anka jagar tjuvar och Törnrosa. Inget av de nyss nämnda inslagen är kvar på 2020-talet.

Tjuren Ferdinand, som sitter under sin korkek, började sändas 1971. Inför 1982 års julafton planerade man att ersätta det inslaget med Musses husvagn. Britt Linde från TV1 sa till SvD:

Nu ville vi visa Musse Pigg, Jan Långben och Pluto som inte förekommit på evigheter i TV och då måste något tas bort.

Musse Pigg och Pluto hade då inte varit med på julafton sedan 1968 (fjorton år) och Jan Långben sedan 1973 (sju år). Det man gjorde var att lyfta bort Tjuren Ferdinand och Skandal i hönsgården och ersätta de inslagen med Musses husvagn, Den fula ankungen och Pluto går i sömnen.

De senare av dessa tre var bara med ett år, medan Musses husvagn blev en klassiker som fortfarande visas på 2020-talet. Så fortfarande kan man funder på hur Jan Långbens majskolv blir till popcorn.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-20

Källor: ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul” Magic Movies

SvD 1982-12-08

Profilbild för Okänd

Vilka år har Snövit visats på julafton?

av

Kort svar: Snövit har visats i Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul under samtliga år från 1960.

När God jul önskar Musse Pigg, Kalle Anka, Piff och Puff, Benjamin Syrsa m fl. visades på svensk teve kl. 16.00 julafton 1960 så var det början på en av de mest långlivade teve-traditionerna i svensk historia. Varje julafton sedan dess har Benjamin Syrsa presenterat några kortfilmer och inslag från några av Disneys långfilmer. Vilka kort- respektive långfilmer som förekommit har däremot varierat.

De kortfilmer som fanns med i den första sändningen 1960 var Santa’s Workshop (Jultomtens verkstad) och Kalle Anka och nötkriget (Toy Tinkers). Dessutom visades klipp från långfilmerna Lady och Lufsen, Peter Pan, Askungen, Bambi, Pinocchio och Snövit. Programmet slutade med att Cliff Edwards sjöng When you wish upon a star som Benjamin Syrsa.

Av inslagen är det som synes bara Jultomtens verkstad, Lady och Lufsen, Askungen och Snövit som fortfarande sänds. Askungen gjorde dock ett uppehåll 1969-1975 och 1978. Vilket gör att det bara är Snövit och Lady och Lufsen av långfilmerna som varit med varje år sedan 1960.

Snövit och de sju dvärgarna ,som filmen heter, kom 1937 och var världens första tecknade långfilm i färg. När den hade premiär i Sverige 1938 var det Tatjana Angelini som gjorde den svenska rösten som Snövit, Stig Järrel gjorde rösten som Butter och Hjördis Petterson var både häxan och drottningen.

När Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul hade premiär 1960 så ska det ha varit de engelska originalrösterna i samtliga långfilmer och Bengt Feldreichs lektorsdubbning på kortfilmerna. Det var inte förrän 1967 som man bytte de engelska originalljudspåren för långfilmerna, till det svenska.

När Snövit sedan dubbades om 1982 passade man även på att byta ljudspåren på julafton vilket gör att vi idag hör Anna-Lotta Larsson som Snövit, Olof Thunberg som Toker och Bert-Åke Varg som Prosit.

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-20

Källor: ”Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul” Magic Movies

Profilbild för Okänd

Hur länge har kungsgran funnits i Sverige?

av

Kort svar: Kungsgranen är en odlad gran som egentligen heter nordmansgran. Namnet kommer av att gransorten började användas av kungen under 1960-talet. Själva namnet är dock från 1980-talet.

Julgranen är en av de viktigaste symbolerna för den svenska julen. Det finns belägg för svenska julgranar sedan 1741 men populär blev den inte förrän vid sekelskiftet 1900.

När det köps julgranar i december är det huvudsakligen två typer av granar – rödgran och kungsgran. Rödgranen är den ”vanliga, svenska granen” och står för 80 procent av de svenska julgranarna. Kungsgranen tillhör ett annat släkte och heter egentligen Nordmannsgran (eller Abies nordmanniana på latin). Skillnaden mellan dessa två sorter är att kungsgranen är tåligare, har tätare grenar och barrar mindre.

Namnet ”kungsgran” är ett relativt nytt namn som började användas under 1980-talet. Ett av de tidigaste beläggen är från en artikel i SvD 1983.

SvD 1983-12-11

Namnet ”kungsgran” kommer av att studenter på Skogshögskolan (det som idag är Sveriges Lantbruksuniversitet) från åtminstone sent 1960-tal levererade den här typen av gran till kungahuset.

Skogshögskolans studenter hade sedan äran [efter 1969] att sälja gran till hovet under hela 1970-talet, men på 1980-talet tog Domänverket över kundregistret och även den kungliga granen. Det var också då som namnet ”Kungsgran” myntades. Det är inget botaniskt korrekt namn. I stället handlar det om nordmannsgran, på latin Abies nordmanniana. D

Skrivet av Mattias Axelsson (författare och gymnasielärare i historia och samhällskunskap) 2021-12-19

Källor: ”Julgranssorter” Skogssverige 2020-12-28

SvD 1983-12-11

”Skogis Granar – en lång tradition med kunglig glans” i Skogshistoriska Sällskapets Årsskrift 2017